Sveriges lantbruksuniversitet får tillstånd att regelmässigt fixera suggor

SLU vill med sina försök undersöka om färre kultingar kläms ihjäl av suggorna under de första levnadsdagarna om suggan är fixerad i samband med födseln. Suggorna ska fixeras bakom s.k. skyddsgrindar där de bara kan stå och ligga men inte vända sig om. Försöket är tänkt att börja i maj och pågå i två år.

Ansökan om försöket godkändes av den djurförsöksetiska nämnden i Lund, trots att metoden att fixera suggor regelmässigt strider mot gällande djurskyddslagstiftning.

Inge Skog är ledamot i nämnden, nominerad av Djurens Rätt, och enligt honom har ansökan också sådana brister att den i normala fall inte skulle ha godkänts.

– Till exempel informationen om djurens situation, djurens miljö. Hur gör man bedömningen av deras hälsa? Vad gör man om det blir problem med t.ex. grisningsfeber. Det kan bli problem vid förlossningen och vad gör man då? Det besvaras inte, säger Inge Skog i en intervju med Sveriges Radio.

Bo Algers, professor i husdjurshygien vid just SLU, har i tidigare intervjuer uttryckt stark kritik mot idén att fixera suggor.

– Vi behöver en djurhållning som står i samklang med biologin hos djuren, det vill säga, vi måste ge utlopp för deras naturliga beteende. Det står dessutom i den svenska djurskyddslagen. Jag tror inte att våra folkvalda är villiga att ta bort paragrafen om naturligt beteende, men det måste man ta bort om man sätter djuren i bur, sa Bo Algers till Sveriges Radio.

Djurens Rätts kritik riktar sig idag främst mot beslutet i den djurförsöksetiska nämnden.

– Det här försöket på grisar borde inte fått inledas från första början. Tanken med de djurförsöksetiska nämnderna är att de ska förhindra djurplågeri, inte att som idag användas som rundningsstolpe för att försvara djurplågeri, säger Camilla Björkbom, Djurens Rätts förbundsordförande.