Expert: därför är “köttbristen” en myt

I en intervju förklarar Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt, vad som ligger bakom rubrikerna. 

Stämmer det att det är brist på animalier?  

– Nej, inte i någon absolut mening. Sverige producerar i dag stora mängder kött, ägg och mejeriprodukter, och den samlade tillgången på animalier är fortsatt hög. Det som ibland beskrivs som ”brist” handlar i praktiken oftast om störningar i produktion eller distribution, inte om att animalierna faktiskt är slut. Tillfälligt tomma hyllor kan uppstå när vissa slakterier pausas, när sjukdomar bryter ut i besättningar eller när logistiken inte hinner ställa om utifrån förändringar. Det som målas upp som en verklig brist är oftare marknadsproblem i ett redan hårt trimmat system. 

Ska tommare hyllor tolkas som en vinst för djuren?  

– Inte nödvändigtvis. Tomma hyllor betyder inte automatiskt färre djur i industrin på sikt. Snarare är de tyvärr ofta ett tecken på att systemet är så pressat att minsta störning får stora konsekvenser. I ett system där animalierna ges så stor plats påverkas också livsmedelsförsörjningen. När ”brist” används som argument för att snabbt skala upp produktionen igen, riskerar det tvärtom att bli en förlust för djuren: ännu snabbare tillväxt, ännu större besättningar och ännu mindre utrymme för varje individ. En vinst för djuren blir det när animalierna lämnar butikshyllorna som en effekt av minskad efterfrågan. Det leder på lite sikt till färre uppfödda djur. 

Vem tjänar på att sprida bilden av en köttbrist?  

– Köttindustrin har starka incitament att förstärka bilden av brist. När konsumenter upplever oro finns en större acceptans för höjda priser, sänkta djurskyddskrav och politiska stödåtgärder till industrin. Berättelsen om brist flyttar också fokus bort från problemen i animalieproduktionen, såsom djurvälfärd, antibiotikaanvändning och klimatpåverkan, och skapar i stället ett upplevt krisläge där ”produktion till varje pris” framstår som lösningen.