Djurförsök innebär att många djur i olika omfattning utsätts för smärta och annat lidande. Det kan till och med börja innan de utnyttjas i försök. Avel och genmanipulering kan leda till att djur föds med sjukdomar och/eller missbildningar. Nästan alla djur som används i djurförsök dör till följd av försöken eller dödas när försöken är klara.

Det här gör Djurens Rätt för att fasa ut djurförsöken:

• Vi sätter press på politikerna för att mer pengar ska satsas på djurfri forskning och att Sverige ska anta en nationell handlingsplan för att fasa ut djurförsöken.
• Vi informerar allmänheten om pågående djurförsök och vilka alternativa metoder som finns.
• Vi bedriver opinionsbildning nationellt, globalt och på EU-nivå för starkare lagstiftning mot djurförsök.
• Vi arbetar för att företag och myndigheter ska fatta bra beslut som leder till färre djurförsök.
• Vi driver kampanjer för att färre djur ska användas i försök.

Djurförsöksverksamheten är reglerad genom lagstiftning som beslutas av EU och nationellt. I Sverige finns både lag, förordning och föreskrifter.

Enligt den svenska djurskyddslagen är det tillåtet att utnyttja djur i djurförsök och att då utsätta dem för lidande, om den som utför djurförsöket har tillstånd för att bedriva djurförsöksverksamhet och att försöket är godkänt av djurförsöksetisk nämnd.(1) 

Djur som utnyttjas i djurförsök är som andra djur av samma art; de upplever smärta och annat lidande och har behov av att kunna utföra naturliga beteenden.

Den svenska definitionen av djurförsök

Två definitioner för djurförsök används i Sverige, den svenska definitionen och EU:s definition. Det avgör vilka försök som ska godkännas av djurförsöksetisk nämnd för att få utföras.

Den svenska definitionen och EU:s definition omfattar försök på djurklasserna däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur, fiskar, rundmunnar och bläckfiskar.(2, 3) Då djur av andra djurklasser används i försök, till exempel insekter, definieras det inte som djurförsök enligt den svenska definitionen och inte heller enligt EU:s definition.

Enligt den svenska djurskyddslagen är det, med undantag för undervisning, bara syftet med att använda djur som är avgörande för om det definieras som djurförsök, inte om eller vilket lidande det orsakar.(4)

EU:s definition av djurförsök

Enligt EU:s definition är det djurförsök då djur utsätts för någon form av ingrepp i forskningssyfte.(3) Med ingrepp menar man injektion, operativt ingrepp eller annat som kan orsaka smärta, lidande, ångest eller bestående skada.

Enligt EU-definitionen är det inte djurförsök då djur används i beteendeförsök utan ingrepp, då djur dödas för användning av organ, vävnader och celler, då fiskar fångas och dödas vid provfiske eller då djur används i lantbruksforskning, till exempel om avlivning av djur. Sådant räknas som djurförsök i Sverige.

Exempel på försök som innebär svår smärta och annat lidande är då djur utsätts för: 

• infektioner som gör att de blir allvarligt sjuka eller dör, 
• testning av effektivitet av vacciner, cancerförsök som pågår till avancerade stadier, 
• framkallande av svåra sjukdomstillstånd (som smärtsamma ledsjukdomar eller MS-liknande sjukdom) utan att smärtlindring eller annan lindrande behandling ges, 
• avel av djur med genetiska sjukdomar som förväntas uppleva avsevärd och bestående nedsättning av allmäntillståndet, 
• påtvingad simning eller fysisk träning till utmattning, giftighetstester som genomförs så att djur dör till följd av testet.(1)

Förgiftning

Djur som görs beroende av droger som amfetamin eller kokain kan också utsättas för lidande i form av abstinens. Då djur används i toxicitetstester (giftighetstester) ges de inte smärtlindring eller annan lindrande behandling. Toxicitetsteser kan orsaka lidande av olika omfattning beroende på hur de utförs. Akuta toxicitetstester går ut på att undersöka hur hög dos av ett ämne djuret tål, och kan utföras så att djur dör på grund av förgiftning/hög dos. Dessa tester kan i andra fall avbrytas vid ett visst stadium, som när djuret får kramper eller inte kan provoceras till aktivitet vid beröring.

Smärtsamma ingrepp

Det är vanligt att individer i samband med olika försök utsätts för åtgärder eller ingrepp som kan orsaka lidande, som till exempel: 

• blodprovstagning och andra provtagningar, 
• katetrar (smal slang) dras under huden, 
• hål borras i skallen för att ge injektioner i hjärnan eller för att placera kateter där, 
• svält och/eller törst, 
• elstötar, 
• eller att de tvingas simma – ibland till utmattning.(2)

Det finns ett stort motstånd från många djurförsökare att byta till metoder som innebär mindre lidande för djuren, eftersom de är oroliga för sina vetenskapliga resultat som måste jämföras med tidigare djurförsök som orsakat djur samma lidande. Detta är ett omfattande djurskyddsproblem. Ett exempel på olämpliga metoder är blodprovstagning via orbitalpunktion. Det innebär att blodprovet tas från ögonhålan från ett kärl bakom ögat (utförs på möss och råttor). Ögat riskerar att skadas och den risken ökar när provet tas flera gånger på samma djur, och ibland tas det flera sådana prov under kort tid. Det finns andra sätt att ta blodprov på men ändå utsätts många djur för upprepade orbitalpunktioner.

Dålig miljö och hög dödlighet 

Det finns också starka bevis på att djuren har det dåligt i den trånga och karga miljön på försöksanläggningar, samt att det leder till stress och ökad dödlighet.(3)

Nästan alla djur som används i djurförsök dör till följd av försöken eller dödas när försöken är klara. Det finns några undantag, som patientdjur som används i veterinärmedicinska försök, djur som används i vissa beteendestudier och en del viltlevande djur som det utförs försök på.