Öppet brev till regeringen om förebyggande åtgärder mot smittspridning

I ett öppet brev uppmanar Djurens Rätt Sveriges ledare att vidta konkreta åtgärder för att förhindra framtida pandemier. Detta genom att arbeta i enlighet med One Health-konceptet för att stärka pandemifördraget. Sveriges landsbygdsminister har nu mottagit brevet.

Ebola, HIV och COVID-19 är bara några av de sjukdomar som troligen har sitt ursprung från djur. Ytterligare 1,7 miljoner för närvarande "okända" virus tros finnas hos däggdjur och fåglar, varav upp till 827 000 kan smitta människor. Dessa siffor visar tydligt att Sverige, och andra länder, måste agera snabbt för att minska risken för smittspridning av nya sorters sjukdomar. Detta är avgörande för att förebygga och hantera potentiella pandemier i framtiden.

Ett pandemifördrag tas just nu fram av världens länder via Världshälsoorganisationen, med syfte att förebygga pandemier och stärka världen inför framtida pandemier. I ett öppet brev skriver Djurens Rätt att pandemifördraget måste ta lika mycket hänsyn till såväl förebyggande åtgärder, som beredskap och responsåtgärder. Brevet har skrivits med anledning av en oro över att vissa medlemsländer inom WHO har föreslagit att de förebyggande åtgärderna bör försvagas eller till och med tas bort från pandemifördraget. En sådan åtgärd skulle kunna öka risken för sjukdom bland både människor och djur i samband med nya smittoutbrott.

– Makthavare måste på global nivå ta större ansvar för att förebygga smittspridning, både för djurs och människors skull. Självklart måste vi ha ett starkt internationellt pandemifördrag som framhäver detta, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt uppmanar ledare världen över att arbeta i enlighet med One Health-konceptet, som handlar om det nära sambandet mellan hälsan hos människor, djur och natur. Att utgå från One Health inkluderar exempelvis utbildning, att förbättra människors och djurs hälsa, att stärka engagemanget i samhället och att öka finansiering till pandemiförebyggande åtgärder. Pandemiförebyggande insatser som fokuserar på frågan om varför pandemier uppkommer från första början är den mest kostnadseffektiva strategin, och kostar en bråkdel av vad det annars hade kostat i beredskap och respons. Samtidigt innebär det en minskning av förekomsten av dödsfall, sjukdom och ekonomiskt kaos som uppstår till följd av pandemier.

– För att undvika en framtida pandemi måste vi ta tag i en av de grundläggande orsakerna till att djur blir sjuka i stor omfattning och att smitta sprids till människor, nämligen de storskaliga djurfabrikerna. Djurfabriker är ideala miljöer för smittspridning med många djur i trånga utrymmen. Ett starkt djurskydd är med andra ord en viktig del av att förebygga smittspridning, avslutar Camilla Bergvall.

Därför har Djurens Rätt skickat ett öppet brev till landsbygdsministern för att uppmana de svenska ledarna att fortsätta bistå med sitt tydliga och starka ledarskap under förhandlingarna. Det är viktigt att avtalets språk och formuleringar fortsätter att vara skarpt för att minska riskerna för en till pandemi.

Ebola, HIV och COVID-19 är bara några av de sjukdomar som troligen har sitt ursprung från djur. Ytterligare 1,7 miljoner för närvarande "okända" virus tros finnas hos däggdjur och fåglar, varav upp till 827 000 kan smitta människor. Dessa siffor visar tydligt att Sverige, och andra länder, måste agera snabbt för att minska risken för smittspridning av nya sorters sjukdomar. Detta är avgörande för att förebygga och hantera potentiella pandemier i framtiden.

Ett pandemifördrag tas just nu fram av världens länder via Världshälsoorganisationen, med syfte att förebygga pandemier och stärka världen inför framtida pandemier. I ett öppet brev skriver Djurens Rätt att pandemifördraget måste ta lika mycket hänsyn till såväl förebyggande åtgärder, som beredskap och responsåtgärder. Brevet har skrivits med anledning av en oro över att vissa medlemsländer inom WHO har föreslagit att de förebyggande åtgärderna bör försvagas eller till och med tas bort från pandemifördraget. En sådan åtgärd skulle kunna öka risken för sjukdom bland både människor och djur i samband med nya smittoutbrott.

– Makthavare måste på global nivå ta större ansvar för att förebygga smittspridning, både för djurs och människors skull. Självklart måste vi ha ett starkt internationellt pandemifördrag som framhäver detta, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt uppmanar ledare världen över att arbeta i enlighet med One Health-konceptet, som handlar om det nära sambandet mellan hälsan hos människor, djur och natur. Att utgå från One Health inkluderar exempelvis utbildning, att förbättra människors och djurs hälsa, att stärka engagemanget i samhället och att öka finansiering till pandemiförebyggande åtgärder. Pandemiförebyggande insatser som fokuserar på frågan om varför pandemier uppkommer från första början är den mest kostnadseffektiva strategin, och kostar en bråkdel av vad det annars hade kostat i beredskap och respons. Samtidigt innebär det en minskning av förekomsten av dödsfall, sjukdom och ekonomiskt kaos som uppstår till följd av pandemier.

– För att undvika en framtida pandemi måste vi ta tag i en av de grundläggande orsakerna till att djur blir sjuka i stor omfattning och att smitta sprids till människor, nämligen de storskaliga djurfabrikerna. Djurfabriker är ideala miljöer för smittspridning med många djur i trånga utrymmen. Ett starkt djurskydd är med andra ord en viktig del av att förebygga smittspridning, avslutar Camilla Bergvall.

Därför har Djurens Rätt skickat ett öppet brev till landsbygdsministern för att uppmana de svenska ledarna att fortsätta bistå med sitt tydliga och starka ledarskap under förhandlingarna. Det är viktigt att avtalets språk och formuleringar fortsätter att vara skarpt för att minska riskerna för en till pandemi.

Djurens Rätt har tidigare skickat skrivelser till regeringen om krav på smittförebyggande åtgärder.

Agera

Skriv under!

Uppmana våra världsledare att förändra världens matproduktion och fasa ut djurfabrikerna. För djurens, människornas och planetens skull.

Skriv under här

https://djurensratt.end.it/sv/sign/

Agera

Skriv under!

Uppmana våra världsledare att förändra världens matproduktion och fasa ut djurfabrikerna. För djurens, människornas och planetens skull.

Skriv under här

https://djurensratt.end.it/sv/sign/

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Landsbygdsminister

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges landsbygdsminister.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurens Rätt uppmanar Världsbanken att omvärdera finansiering av djurfabriker

I ett öppet brev riktad till Världsbankschefen Ajay Banga, vädjar Djurens Rätt om att Världsbanksgruppen (World Bank) ska omvärdera sin finansiering av djurfabriker. Djurens Rätt ser Ajay Bangas engagemang för att tackla klimatkrisen som en möjlighet att göra verklig skillnad för djuren, människorna och klimatet.

Tillsammans med FN-organ arbetar Världsbanken med att ge ekonomiskt stöd och råd till länder i Globala Syd för att minska global fattigdom. När Ajay Banga blev chef för Världsbanksgruppen i maj 2023 hade han målsättningen att leda organisationen mot en mer hållbar framtid. Djurens Rätt välkomnade Världsbankens uppdaterade målsättningar, som bland annat inkluderade ett åtagande att bekämpa klimatförändringar. Detta var ett steg i rätt riktning, men mer åtgärder krävs.

Djurens Rätt är särskilt bekymrade över Internationella finansieringsbolagets (IFC) stöd till industriell djuruppfödning och produktion av djurfoder. Mellan 2017 och 2023 investerade IFC 3,5 miljarder dollar, vilket motsvarar omkring 38 miljoner svenska kronor, till expansionen av dessa verksamheter. De negativa konsekvenserna av storskaliga djurfabriker är många och allvarliga. Det rör sig om en förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, livsmedelsosäkerhet, prisökningar, sjukdomar och pandemiska risker, samt djurplågeri.

– Världsbanken kan inte längre blunda för djurfabrikernas konsekvenser, utan behöver göra sitt för att vi ska kunna skapa ett hållbart och rättvist livsmedelssystem, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt vill att Världsbanken ska ta fasta på sitt uppdaterade uppdrag och justera sina investeringar inom livsmedelssektorn därefter. Det är hög tid att erkänna djurfabriker som en av de främsta orsakerna till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Stödet behöver skiftas mot livsmedels- och jordbrukssystem som främjar biologisk mångfald och skyddar de djur som är flest och har det sämst.

Djurens Rätt vill att Världsbanken ska:

Offentligt erkänna den industriella djuruppfödningens negativa påverkan på klimatet och biologisk mångfald och omvärdera Världsbanksgruppens stöd till förmån för mer hållbara livsmedels- och jordbrukssystem
Avveckla IFC:s stöd till storskaliga djurfabriker och produktion av djurfoder

Djurens Rätt uppmanar Ajay Banga och Världsbanken att ta emot det öppna brevet och agera därefter. Det är dags för Världsbanksgruppen att ta ledningen och investera i en mer hållbar framtid.

Tillsammans med FN-organ arbetar Världsbanken med att ge ekonomiskt stöd och råd till länder i Globala Syd för att minska global fattigdom. När Ajay Banga blev chef för Världsbanksgruppen i maj 2023 hade han målsättningen att leda organisationen mot en mer hållbar framtid. Djurens Rätt välkomnade Världsbankens uppdaterade målsättningar, som bland annat inkluderade ett åtagande att bekämpa klimatförändringar. Detta var ett steg i rätt riktning, men mer åtgärder krävs.

Djurens Rätt är särskilt bekymrade över Internationella finansieringsbolagets (IFC) stöd till industriell djuruppfödning och produktion av djurfoder. Mellan 2017 och 2023 investerade IFC 3,5 miljarder dollar, vilket motsvarar omkring 38 miljoner svenska kronor, till expansionen av dessa verksamheter. De negativa konsekvenserna av storskaliga djurfabriker är många och allvarliga. Det rör sig om en förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, livsmedelsosäkerhet, prisökningar, sjukdomar och pandemiska risker, samt djurplågeri.

– Världsbanken kan inte längre blunda för djurfabrikernas konsekvenser, utan behöver göra sitt för att vi ska kunna skapa ett hållbart och rättvist livsmedelssystem, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt vill att Världsbanken ska ta fasta på sitt uppdaterade uppdrag och justera sina investeringar inom livsmedelssektorn därefter. Det är hög tid att erkänna djurfabriker som en av de främsta orsakerna till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Stödet behöver skiftas mot livsmedels- och jordbrukssystem som främjar biologisk mångfald och skyddar de djur som är flest och har det sämst.

Djurens Rätt vill att Världsbanken ska:

Offentligt erkänna den industriella djuruppfödningens negativa påverkan på klimatet och biologisk mångfald och omvärdera Världsbanksgruppens stöd till förmån för mer hållbara livsmedels- och jordbrukssystem
Avveckla IFC:s stöd till storskaliga djurfabriker och produktion av djurfoder

Djurens Rätt uppmanar Ajay Banga och Världsbanken att ta emot det öppna brevet och agera därefter. Det är dags för Världsbanksgruppen att ta ledningen och investera i en mer hållbar framtid.

Stöd oss

Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurens Rätt starkt kritiska till EU-förslag om djurtransporter

Djurens Rätt uppmanar i ett remissvar EU-kommissionen att skärpa förslaget om en ny djurtranportlagstiftning. Med nuvarande förslag är risken överhängande att det enorma lidande som miljontals djur utsätts för varje år kommer att fortsätta.

I december förra året presenterade EU-kommissionen ett förslag på nya djurtransportregler. Djurens Rätt var en av många kritiska aktörer, både till det bristfälliga förslaget och till att kommissionen utelämnade, utan besked om tidsplan, förslag på nya regler för hållning av djur, slakt och djurskyddsmärkning.

– Djurtransportförslaget är en stor besvikelse. EU-kommissionen har i det här fallet varken tagit hänsyn till vetenskapen eller lyssnat på medborgarna som tycker att de plågsamma djurtransporterna måste få ett slut. Djurens Rätts arbete för djuren och för att stoppa det enorma lidandet på vägar och fartyg som pågår varje dag, fortsätter så länge det behövs, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt har lämnat in synpunkter på förslaget till nya djurtransportregler och har betonat att följande måste införas i de nya reglerna:

En maximal transporttid på åtta timmar, oavsett om transporten är till slakt eller för annat syfte. Det behövs även en maximal transporttid på fyra timmar för fåglar och kaniner samt så kallade uttjänta djur (de djur som transporteras till slakt efter att de inte längre anses lönsamma i produktionen) såsom hönor, suggor och kor.
Ett förbud mot export av levande djur till länder utanför EU. Sjötransporterna är förenade med mycket stora djurvälfärdsrisker, vilket omfattande katastrofer har visat gång på gång. Om sjötransporter fortsatt ska tillåtas, vilket Djurens Rätt inte anser att de ska, måste krav som bidrar till minskade risker införas. En ny rapport har visat att nästan alla EU:s djurtransportfartyg bedöms vara odugliga för transport av djur.
Ett förbud mot att transportera ej avvanda (unga djur som diar eller utfodras med mjölk) djur. Kalvar som är yngre än 12 veckor ska inte få transporteras. Det nuvarande förslaget innebär att ej avvanda djur ska få transporteras om det finns utfodringssystem i fordonet.
Ett förbud mot att transportera dräktiga djur där 40 % eller mer av den förväntade dräktighetsperioden har passerat. Enligt det nuvarande förslaget ska dräktiga djur få transporteras ända fram till att 80 procent av den förväntade dräktighetstiden har passerat.
Bestämmelser om temperatur och luftfuktighet i transportfordonet, vilket saknas i nuvarande förslag.
Bestämmelser som leder till att djurtransporter begränsas. Att transport av levande djur ersätts med transport av kött och genetiskt material, är ett av målen för den nya lagstiftningen. Det är viktigt att det målet tas på allvar och omsätts i praktiken. Det behövs handlingsplaner, på EU-nivå och nationellt, för att kunna realisera en sådan övergång.

Djurens Rätt uppmanar även EU-kommissionen att snarast publicera en tydlig tidsplan för när ny djurskyddslagstiftning för hållning av djur, slakt och djurskyddsmärkning, kommer presenteras.

I december förra året presenterade EU-kommissionen ett förslag på nya djurtransportregler. Djurens Rätt var en av många kritiska aktörer, både till det bristfälliga förslaget och till att kommissionen utelämnade, utan besked om tidsplan, förslag på nya regler för hållning av djur, slakt och djurskyddsmärkning.

– Djurtransportförslaget är en stor besvikelse. EU-kommissionen har i det här fallet varken tagit hänsyn till vetenskapen eller lyssnat på medborgarna som tycker att de plågsamma djurtransporterna måste få ett slut. Djurens Rätts arbete för djuren och för att stoppa det enorma lidandet på vägar och fartyg som pågår varje dag, fortsätter så länge det behövs, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt har lämnat in synpunkter på förslaget till nya djurtransportregler och har betonat att följande måste införas i de nya reglerna:

En maximal transporttid på åtta timmar, oavsett om transporten är till slakt eller för annat syfte. Det behövs även en maximal transporttid på fyra timmar för fåglar och kaniner samt så kallade uttjänta djur (de djur som transporteras till slakt efter att de inte längre anses lönsamma i produktionen) såsom hönor, suggor och kor.
Ett förbud mot export av levande djur till länder utanför EU. Sjötransporterna är förenade med mycket stora djurvälfärdsrisker, vilket omfattande katastrofer har visat gång på gång. Om sjötransporter fortsatt ska tillåtas, vilket Djurens Rätt inte anser att de ska, måste krav som bidrar till minskade risker införas. En ny rapport har visat att nästan alla EU:s djurtransportfartyg bedöms vara odugliga för transport av djur.
Ett förbud mot att transportera ej avvanda (unga djur som diar eller utfodras med mjölk) djur. Kalvar som är yngre än 12 veckor ska inte få transporteras. Det nuvarande förslaget innebär att ej avvanda djur ska få transporteras om det finns utfodringssystem i fordonet.
Ett förbud mot att transportera dräktiga djur där 40 % eller mer av den förväntade dräktighetsperioden har passerat. Enligt det nuvarande förslaget ska dräktiga djur få transporteras ända fram till att 80 procent av den förväntade dräktighetstiden har passerat.
Bestämmelser om temperatur och luftfuktighet i transportfordonet, vilket saknas i nuvarande förslag.
Bestämmelser som leder till att djurtransporter begränsas. Att transport av levande djur ersätts med transport av kött och genetiskt material, är ett av målen för den nya lagstiftningen. Det är viktigt att det målet tas på allvar och omsätts i praktiken. Det behövs handlingsplaner, på EU-nivå och nationellt, för att kunna realisera en sådan övergång.

Djurens Rätt uppmanar även EU-kommissionen att snarast publicera en tydlig tidsplan för när ny djurskyddslagstiftning för hållning av djur, slakt och djurskyddsmärkning, kommer presenteras.

Gör skillnad

För ett slut på plågsamma djurtransporter!

Djurens Rätt arbetar för att de plågsamma djurtransporterna ska upphöra. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Gör skillnad

För ett slut på plågsamma djurtransporter!

Djurens Rätt arbetar för att de plågsamma djurtransporterna ska upphöra. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Linda Björklund

linda.bjorklund@djurensratt.se

0225-128 60

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Djurtransporter

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete mot de plågsamma djurtransporterna.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Sverige kan tänka sig turbokyckling-förbud på EU-nivå – men frånsäger sig nationellt ansvar

Efter senaste tidens uppmärksammade fall om lidande inom kycklingindustrin har Sverige nu svarat på en skrivelse från EU-kommissionen. I svaret framhålls att det finns problem med aveln av turbokycklingar, men att EU bör lösa dem. Djurens Rätt är positiva till att Sverige erkänner de systematiska problemen i kycklingindustrin, men kritiska till att Sverige inte vill göra mer på nationell nivå.

I januari skickade EU-kommissionen frågor till alla medlemsstater om hur djurskyddslagstiftnigen implementerats när det gäller avel för onaturligt snabb tillväxt hos kycklingar. Att kommissionen ställer frågan till alla medlemsstater grundar sig i diskussioner om huruvida avel av turbokycklingar är lagligt, något som inte hade skett utan Djurens Rätts globala arbete. Djurens Rätt har nu tagit del av Sveriges svar, genom landsbygds- och infrastrukturdepartementet, och kan meddela att det finns hopp om förändring. Men Sveriges myndigheter frånsäger sig ansvar om att lösa problemen på nationell nivå.

– Att Sverige erkänner att det finns problem med den plågsamma aveln av turbokycklingar är väldigt positivt, men det är under all kritik att peka på någon annan för att lösa dem, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

I svaret till kommissionen uppmanar Sverige EU att agera för en bättre djurskyddslagstiftning med anledningen av att aveln av turbokycklingar är global. Vissa länder bör göra nationella insatser, men inte Sverige, står det i skrivelsen med hänvisning till att mer avelsarbete sker i andra länder. Detta trots att det i Sverige pågår avel av föräldradjur genom import av så kallade “grandparents” – någonting som uppmärksammades av Uppdrag granskning i höstas. Danmark har dessutom gått före och börjat fasa ut turbokycklingarna genom statlig upphandling.

– Regeringen kan, om de vill, arbeta för att främja högre välfärd för kycklingarna även på nationell nivå. Men trots upprepade djurskyddsskandaler har vi inte sett någon handlingskraft, till skillnad från i andra EU-länder. Sverige bör agera för att fasa ut turbokycklingarna nationellt, och inte bara peka på att EU ska fixa problemet. Att göra som Danmark är det minsta vi kan begära, avslutar Camilla Bergvall.

Enligt den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) måste tillväxttakten för kycklingar minska. Ett lagstiftningspaket baserat på ny kunskap om djurens behov förväntades under hösten 2023, men har skjutits upp. Det är därför viktigt att Djurens Rätt fortsätter arbeta för att fler djurvänliga parlamentariker väljs in vid EU-valet i juni, och att pressen hålls uppe om att det som lovats för djuren ska presenteras.

I januari skickade EU-kommissionen frågor till alla medlemsstater om hur djurskyddslagstiftnigen implementerats när det gäller avel för onaturligt snabb tillväxt hos kycklingar. Att kommissionen ställer frågan till alla medlemsstater grundar sig i diskussioner om huruvida avel av turbokycklingar är lagligt, något som inte hade skett utan Djurens Rätts globala arbete. Djurens Rätt har nu tagit del av Sveriges svar, genom landsbygds- och infrastrukturdepartementet, och kan meddela att det finns hopp om förändring. Men Sveriges myndigheter frånsäger sig ansvar om att lösa problemen på nationell nivå.

– Att Sverige erkänner att det finns problem med den plågsamma aveln av turbokycklingar är väldigt positivt, men det är under all kritik att peka på någon annan för att lösa dem, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

I svaret till kommissionen uppmanar Sverige EU att agera för en bättre djurskyddslagstiftning med anledningen av att aveln av turbokycklingar är global. Vissa länder bör göra nationella insatser, men inte Sverige, står det i skrivelsen med hänvisning till att mer avelsarbete sker i andra länder. Detta trots att det i Sverige pågår avel av föräldradjur genom import av så kallade “grandparents” – någonting som uppmärksammades av Uppdrag granskning i höstas. Danmark har dessutom gått före och börjat fasa ut turbokycklingarna genom statlig upphandling.

– Regeringen kan, om de vill, arbeta för att främja högre välfärd för kycklingarna även på nationell nivå. Men trots upprepade djurskyddsskandaler har vi inte sett någon handlingskraft, till skillnad från i andra EU-länder. Sverige bör agera för att fasa ut turbokycklingarna nationellt, och inte bara peka på att EU ska fixa problemet. Att göra som Danmark är det minsta vi kan begära, avslutar Camilla Bergvall.

Enligt den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) måste tillväxttakten för kycklingar minska. Ett lagstiftningspaket baserat på ny kunskap om djurens behov förväntades under hösten 2023, men har skjutits upp. Det är därför viktigt att Djurens Rätt fortsätter arbeta för att fler djurvänliga parlamentariker väljs in vid EU-valet i juni, och att pressen hålls uppe om att det som lovats för djuren ska presenteras.

Agera

Skriv under för kycklingarna!

Uppmana regeringen om att det är dags att anta ett förbud mot turbokycklingar!

Skriv under här

https://djurensratt.se/agera/f%C3%B6rbjud-turbokycklingar

Agera

Skriv under för kycklingarna!

Uppmana regeringen om att det är dags att anta ett förbud mot turbokycklingar!

Skriv under här

https://djurensratt.se/agera/f%C3%B6rbjud-turbokycklingar

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Meliá Hotels tar steg framåt för en buräggsfri framtid

Meliá Hotels International har tagit ett viktigt beslut till förmån för hönor som lever sina liv instängda i burar. Tack vare Djurens Rätts ihärdiga arbete har hotellkedjan valt att utöka sin rapportering kring hur utfasningsarbetet av ägg från hönor som hålls i burar fortgår.

År 2020 lovade Meliá Hotels International att de före 2025 skulle fasa ut ägg från hönor som hålls i burar. Tyvärr har hotellkedjan inte rapporterat kring hur detta arbete fortskrider. Det resulterade bland annat i en låg rankning i Global Travel Report, en årlig rapport av Djurens Rätts samarbetspartner Open Wing Alliance som granskar om företag håller sina löften kring utfasningen av ägg från hönor som hålls i burar.

Med dessa tidigare brister i bagaget har Meliá Hotels nu beslutat sig för att utöka sin rapportering kring omställningen mot en buräggsfri verksamhet. Förutom att börja rapportera kring hela den globala verksamheten kommer Meliá Hotels också att rapportera på nationell och lokal nivå. Men trots hotellkedjans uttalade strävan efter snabbare framsteg och efter många påtryckningar från Djurens Rätt, har de tyvärr insisterat på att förlänga sitt slutdatum för utfasningen av burägg till 2026.

– Vi är väldigt glada över att Meliá Hotels International har beslutat sig för att bli mer transparanta i sin rapportering och vet att det kommer att göra skillnad för tiotusentals hönor över hela världen. Nu gäller det att hotellkedjan intensifierar sina ansträngningar för att skynda på utfasningen, säger Coral Ricote Lajusticia, kampanjchef för Djurens Rätt.

Det är mycket tack vare Djurens Rätts ihärdiga kampanj- och företagsarbete som den spanska hotellkedjan väljer att följa i Hilton Hotels och Louvre Hotel Groups fotspår. Djurens Rätt kommer att fortsätta att driva på för förändring, och arbeta för att hålla företag ansvariga för att inga hönor ska tvingas leva sina liv i burar.

År 2020 lovade Meliá Hotels International att de före 2025 skulle fasa ut ägg från hönor som hålls i burar. Tyvärr har hotellkedjan inte rapporterat kring hur detta arbete fortskrider. Det resulterade bland annat i en låg rankning i Global Travel Report, en årlig rapport av Djurens Rätts samarbetspartner Open Wing Alliance som granskar om företag håller sina löften kring utfasningen av ägg från hönor som hålls i burar.

Med dessa tidigare brister i bagaget har Meliá Hotels nu beslutat sig för att utöka sin rapportering kring omställningen mot en buräggsfri verksamhet. Förutom att börja rapportera kring hela den globala verksamheten kommer Meliá Hotels också att rapportera på nationell och lokal nivå. Men trots hotellkedjans uttalade strävan efter snabbare framsteg och efter många påtryckningar från Djurens Rätt, har de tyvärr insisterat på att förlänga sitt slutdatum för utfasningen av burägg till 2026.

– Vi är väldigt glada över att Meliá Hotels International har beslutat sig för att bli mer transparanta i sin rapportering och vet att det kommer att göra skillnad för tiotusentals hönor över hela världen. Nu gäller det att hotellkedjan intensifierar sina ansträngningar för att skynda på utfasningen, säger Coral Ricote Lajusticia, kampanjchef för Djurens Rätt.

Det är mycket tack vare Djurens Rätts ihärdiga kampanj- och företagsarbete som den spanska hotellkedjan väljer att följa i Hilton Hotels och Louvre Hotel Groups fotspår. Djurens Rätt kommer att fortsätta att driva på för förändring, och arbeta för att hålla företag ansvariga för att inga hönor ska tvingas leva sina liv i burar.

Stöd oss

Stöd oss i arbetet för djuren!

Tack vare ditt stöd kan vi påverka företag att anta starkare djurskyddskrav och driva kampanjer för att informera allmänheten om djurens situation. Vi behöver bli fler.

Bli månadsgivare

Stöd oss

Stöd oss i arbetet för djuren!

Tack vare ditt stöd kan vi påverka företag att anta starkare djurskyddskrav och driva kampanjer för att informera allmänheten om djurens situation. Vi behöver bli fler.

Bli månadsgivare

Nanna Thydén

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Hönor och tuppar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för hönorna och tupparna i äggindustrin.

EU-beslut ska minska djurfabrikers miljöpåverkan

Europaparlamentet har nyligen röstat igenom en uppdatering av industriutsläppsdirektivet som påverkar djurfabriker. Med en stor majoritet bakom beslutet kommer nu fler djurfabriker med grisar och fjäderfä att klassas som riskabla för miljön. Djurens Rätt hade dock velat se att fabriker med nötdjur också skulle inkluderas, eftersom dessa djurfabriker har mycket stora utsläpp. En sådan inkludering kan ske efter år 2026, när lagstiftningen ska revideras igen.

Djurfabriker bidrar till stora utsläpp av metangas och förorenar också vatten, luft och jord genom ammoniak och utsläpp av lustgas. EU-kommissionen lade fram ett ambitiöst förslag under 2023, som i somras vattnades ur rejält av parlamentets omröstning. Till slut blev det en kompromiss och industriutsläppsdirektivet kan träda i kraft inom kort. Ministerrådet måste också ställa sig bakom förslaget innan lagen skrivs in, men därefter får medlemsstaterna 22 månader på sig att uppfylla de nya kraven.

Förut omfattades enbart de allra största djurfabrikerna, men nu kommer fler djurfabriker att täckas av lagstiftningen eftersom gränsen för vad som är industriell djurhållning sänks. Resultatet i omröstningen blev en kompromiss, eftersom det fanns krafter som inte ville uppdatera lagstiftningen över huvud taget.

− Det är välkommet att ambitionen för en hållbarare värld lever vidare. Det är viktigt att djurfabrikerna som bidrar till stora utsläpp regleras hårdare, och vi förväntar oss att även anläggningar med nötdjur inkluderas framåt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Målet med lagstiftningen är att skydda medborgare från farliga utsläpp från industriell verksamhet, som djurfabriker. Uppdateringen blir därmed både något som kan minska utsläppen, och storskaligheten i djurfabriker.
Debatten runt direktivet har belyst hur EU har fått allt fler djurfabriker under de senaste åren, vilket har haft fruktansvärda effekter på djurvälfärd och miljö.

Mer om lagstiftningen

Det färdiga direktivet kommer att ställa krav på alla djurfabriker som har mer än 350 djurenheter grisar och 280 djurenheter fjäderfä. Första förslaget från EU-kommissionen låg på enbart 150 djurenheter, samt en inkludering av nötdjur. Idag ligger nivån på hela 750 djurenheter. Se mer i tabellen om hur många djur det innebär.

Djurfabriker bidrar till stora utsläpp av metangas och förorenar också vatten, luft och jord genom ammoniak och utsläpp av lustgas. EU-kommissionen lade fram ett ambitiöst förslag under 2023, som i somras vattnades ur rejält av parlamentets omröstning. Till slut blev det en kompromiss och industriutsläppsdirektivet kan träda i kraft inom kort. Ministerrådet måste också ställa sig bakom förslaget innan lagen skrivs in, men därefter får medlemsstaterna 22 månader på sig att uppfylla de nya kraven.

Förut omfattades enbart de allra största djurfabrikerna, men nu kommer fler djurfabriker att täckas av lagstiftningen eftersom gränsen för vad som är industriell djurhållning sänks. Resultatet i omröstningen blev en kompromiss, eftersom det fanns krafter som inte ville uppdatera lagstiftningen över huvud taget.

− Det är välkommet att ambitionen för en hållbarare värld lever vidare. Det är viktigt att djurfabrikerna som bidrar till stora utsläpp regleras hårdare, och vi förväntar oss att även anläggningar med nötdjur inkluderas framåt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Målet med lagstiftningen är att skydda medborgare från farliga utsläpp från industriell verksamhet, som djurfabriker. Uppdateringen blir därmed både något som kan minska utsläppen, och storskaligheten i djurfabriker.
Debatten runt direktivet har belyst hur EU har fått allt fler djurfabriker under de senaste åren, vilket har haft fruktansvärda effekter på djurvälfärd och miljö.

Mer om lagstiftningen

Det färdiga direktivet kommer att ställa krav på alla djurfabriker som har mer än 350 djurenheter grisar och 280 djurenheter fjäderfä. Första förslaget från EU-kommissionen låg på enbart 150 djurenheter, samt en inkludering av nötdjur. Idag ligger nivån på hela 750 djurenheter. Se mer i tabellen om hur många djur det innebär.

Stöd oss

Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen och stärka kraven på djurfabriker.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen och stärka kraven på djurfabriker.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

Minskad köttkonsumtion har inte minskat dödandet

Ny statistik från Jordbruksverket visar på en minskad köttkonsumtion. Men när Djurens Rätt räknar om det till antal individer, kan vi se en deprimerande trend. På grund av inflationen har allt fler valt att köpa billigare kött, vilket ofta kommer från kycklingar. Trots minskad köttkonsumtion räknat i kilo har ätandet av djur ökat med 3,5 miljoner individer under 2023 jämfört med året innan.

Enligt ny statistik från Jordbruksverket har köttkonsumtionen fortsatt att minska i Sverige under 2023. Men konsumtionen av kycklingkött har ökat jämfört med året innan, med drygt 2 %. Det innebär att 2023 var ett av de dödligaste åren i historien när det kommer till svenskarnas konsumtion. Detta enligt en omräkning gjord av Djurens Rätt från kilo kött till antal individer.

– Det är upprörande att så ofantligt många individer får sätta livet till under året som gått. Ingen kan säga att de missat de fruktansvärda skandalerna i kycklingproduktionens alla led. Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst, och det viktigaste var och en kan göra för att hjälpa till är att välja bort kycklingen från tallriken, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Under 2023 uppdagades flera skandaler i media på kycklingslakterier, allvarliga brister på Kronfågels kläckeri och det har rapporterats om hur industrin föder upp svältande föräldrar till turbokycklingar. Skandalerna kan ha stannat av en eskalerande konsumtion på kycklingar, men samtidigt minskat förtroendet för svenskt kycklingkött. Kritiken mot industrin under hösten har skett i kombination med höga foderpriser och ökad import av lågpriskött.

Samtidigt som konsumtionen av kycklingkött har ökat har konsumtionen av övriga djurslag, mejeriprodukter och ägg minskat. Det väger dock inte upp i antal djurliv som den ökade konsumtionen av kycklingkött tagit under 2023. Under året konsumerade den svenska befolkningen fler än 159 miljoner kycklingar, vilket är en ökning med 3,5 miljoner jämfört med 2022. Samtidigt har den minskade äggkonsumtionen sparat ungefär 1,5 miljoner liv, varav hälften är tuppkycklingar, även om det verkar bero på äggbrist efter en massavlivning i Sveriges största djurfabrik.

– Politiken har ett särskilt ansvar och behöver sätta tydliga mål om en minskad köttkonsumtion samt vidta åtgärder som främjar växtbaserad produktion. Subventionerna till djurfabrikerna som genererar billigt kött i butiken måste riktas om för att det ska bli lättare för konsumenten att göra djurvänliga och klimatsmarta val, avslutar Camilla Bergvall.

Mer information om hur Djurens Rätt räknat och analyserat tidigare konsumtionsstatistik från Jordbruksverket finns här.

Förslag på politiska åtgärder:

Förbjud aveln av turbokycklingar.
Inför mål i livsmedelsstrategin om halverad köttkonsumtion till 2030.
Rikta om subventioner från kött- och mejeriproduktion till att främja svensk odling och förädling av växtbaserade proteiner.
Säkerställ likvärdiga konkurrensvillkor för växtbaserad mat som för animaliska produkter.

Enligt ny statistik från Jordbruksverket har köttkonsumtionen fortsatt att minska i Sverige under 2023. Men konsumtionen av kycklingkött har ökat jämfört med året innan, med drygt 2 %. Det innebär att 2023 var ett av de dödligaste åren i historien när det kommer till svenskarnas konsumtion. Detta enligt en omräkning gjord av Djurens Rätt från kilo kött till antal individer.

– Det är upprörande att så ofantligt många individer får sätta livet till under året som gått. Ingen kan säga att de missat de fruktansvärda skandalerna i kycklingproduktionens alla led. Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst, och det viktigaste var och en kan göra för att hjälpa till är att välja bort kycklingen från tallriken, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Under 2023 uppdagades flera skandaler i media på kycklingslakterier, allvarliga brister på Kronfågels kläckeri och det har rapporterats om hur industrin föder upp svältande föräldrar till turbokycklingar. Skandalerna kan ha stannat av en eskalerande konsumtion på kycklingar, men samtidigt minskat förtroendet för svenskt kycklingkött. Kritiken mot industrin under hösten har skett i kombination med höga foderpriser och ökad import av lågpriskött.

Samtidigt som konsumtionen av kycklingkött har ökat har konsumtionen av övriga djurslag, mejeriprodukter och ägg minskat. Det väger dock inte upp i antal djurliv som den ökade konsumtionen av kycklingkött tagit under 2023. Under året konsumerade den svenska befolkningen fler än 159 miljoner kycklingar, vilket är en ökning med 3,5 miljoner jämfört med 2022. Samtidigt har den minskade äggkonsumtionen sparat ungefär 1,5 miljoner liv, varav hälften är tuppkycklingar, även om det verkar bero på äggbrist efter en massavlivning i Sveriges största djurfabrik.

– Politiken har ett särskilt ansvar och behöver sätta tydliga mål om en minskad köttkonsumtion samt vidta åtgärder som främjar växtbaserad produktion. Subventionerna till djurfabrikerna som genererar billigt kött i butiken måste riktas om för att det ska bli lättare för konsumenten att göra djurvänliga och klimatsmarta val, avslutar Camilla Bergvall.

Mer information om hur Djurens Rätt räknat och analyserat tidigare konsumtionsstatistik från Jordbruksverket finns här.

Förslag på politiska åtgärder:

Förbjud aveln av turbokycklingar.
Inför mål i livsmedelsstrategin om halverad köttkonsumtion till 2030.
Rikta om subventioner från kött- och mejeriproduktion till att främja svensk odling och förädling av växtbaserade proteiner.
Säkerställ likvärdiga konkurrensvillkor för växtbaserad mat som för animaliska produkter.

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för att de plågsamma djurfabrikerna ska monteras ned. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för att de plågsamma djurfabrikerna ska monteras ned. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Välj Vego

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts inspirationssajt Välj Vego!

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

Påskens äggbrist löst – på hönornas bekostnad

I dagarna nåddes vi av nyheten att det efter en längre tids äggbrist kommer att finnas tillräckligt med ägg i butikerna till påsk – på grund av import. Djurens Rätt varnar för att det kan innebära att äggen kommer från hönor som har levt under förhållanden som inte skulle vara tillåtna i Sverige och frågar sig om ägg till påsk verkligen är värt det lidandet som äggfabrikerna innebär.

Importen av ägg ökar efter att Sveriges största äggfabrik massavlivade alla hönor på grund av salmonella-smitta vilket lett till äggbrist i butikerna. Främst kommer de ägg som nu importeras från Danmark, Nederländerna och Finland, men vissa företag har också vänt sig till Ukraina för import. I media beskrivs det som att påsken är ”räddad”.

– Det är anmärkningsvärt att påsken nu beskrivs som “räddad”. Om vi frågar hönorna som hålls i så små burar att de inte ens kan sträcka ut sina vingar, så skulle de nog svara annorlunda. Företag måste ta ansvar och berätta var äggen de säljer kommer ifrån och hur hönorna har haft det. Politiker behöver dessutom agera för att montera ned djurfabrikerna och sätta stopp för import som inte följer EU:s redan låga miniminivåer, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt har sedan en lång tid tillbaka arbetat för företag ska anta buräggsfria policys och bedriver nu även en aktiv verksamhet på plats i Ukraina, bland annat för att fasa ut burhållningen av hönor. Idag sitter 98,5 % av hönorna i burar i landet, och en stor andel av burarna har så pass låg standard att de inte är lagliga i EU.

Mycket av de importerade äggen göms i färdiga produkter där företagen inte behöver beskriva hur hönorna som lagt äggen har haft det. Under 2023 kom flest hela ägg från Nederländerna, med liknande djurhållning som Sverige, medan importen av processade ägg (äggpulver) främst kom från Finland – som har kvar en stor andel burar i sin äggproduktion. Enligt Jordbruksverket kom näst mest äggpulver från övriga länder, som exempelvis Ukraina.

– För att säkerställa ett starkare djurskydd för hönorna behöver vi äta färre ägg. Det är omöjligt att se till varje individ i den takt som de löpande banden i djurfabrikerna rullar idag. Om du vill fira en djurvänlig påsk så är den bästa rekommendationen vi kan ge att välja äggfritt, avslutar Camilla Bergvall.

Om vi inte minskar äggkonsumtionen kommer dessutom mer än 15 000 tuppkycklingar att fortsätta dödas, varje dag, för att de inte anses lönsamma för industrin. Därför har Djurens Rätt startat en namninsamling.

Importen av ägg ökar efter att Sveriges största äggfabrik massavlivade alla hönor på grund av salmonella-smitta vilket lett till äggbrist i butikerna. Främst kommer de ägg som nu importeras från Danmark, Nederländerna och Finland, men vissa företag har också vänt sig till Ukraina för import. I media beskrivs det som att påsken är ”räddad”.

– Det är anmärkningsvärt att påsken nu beskrivs som “räddad”. Om vi frågar hönorna som hålls i så små burar att de inte ens kan sträcka ut sina vingar, så skulle de nog svara annorlunda. Företag måste ta ansvar och berätta var äggen de säljer kommer ifrån och hur hönorna har haft det. Politiker behöver dessutom agera för att montera ned djurfabrikerna och sätta stopp för import som inte följer EU:s redan låga miniminivåer, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt har sedan en lång tid tillbaka arbetat för företag ska anta buräggsfria policys och bedriver nu även en aktiv verksamhet på plats i Ukraina, bland annat för att fasa ut burhållningen av hönor. Idag sitter 98,5 % av hönorna i burar i landet, och en stor andel av burarna har så pass låg standard att de inte är lagliga i EU.

Mycket av de importerade äggen göms i färdiga produkter där företagen inte behöver beskriva hur hönorna som lagt äggen har haft det. Under 2023 kom flest hela ägg från Nederländerna, med liknande djurhållning som Sverige, medan importen av processade ägg (äggpulver) främst kom från Finland – som har kvar en stor andel burar i sin äggproduktion. Enligt Jordbruksverket kom näst mest äggpulver från övriga länder, som exempelvis Ukraina.

– För att säkerställa ett starkare djurskydd för hönorna behöver vi äta färre ägg. Det är omöjligt att se till varje individ i den takt som de löpande banden i djurfabrikerna rullar idag. Om du vill fira en djurvänlig påsk så är den bästa rekommendationen vi kan ge att välja äggfritt, avslutar Camilla Bergvall.

Om vi inte minskar äggkonsumtionen kommer dessutom mer än 15 000 tuppkycklingar att fortsätta dödas, varje dag, för att de inte anses lönsamma för industrin. Därför har Djurens Rätt startat en namninsamling.

Agera

Skriv under för tuppkycklingarna!

Djurens Rätt kräver att makthavare agerar för ett stopp av massdödandet av tuppkycklingar. Gör din röst hörd du också – skriv under vårt upprop!

Skriv under

Stoppa massdödandet av tuppkycklingar

Agera

Skriv under för tuppkycklingarna!

Djurens Rätt kräver att makthavare agerar för ett stopp av massdödandet av tuppkycklingar. Gör din röst hörd du också – skriv under vårt upprop!

Skriv under

Stoppa massdödandet av tuppkycklingar

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Hönor och tuppar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för hönorna och tupparna i äggindustrin.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Louvre Hotel Group följer i Hiltons fotspår

Louvre Hotel Group har tagit ett betydelsefullt steg framåt för hönor som lever sina liv instängda i burar. Tack vare Djurens Rätts ihärdiga företagsarbete så har hotellkedjan nu beslutat sig för att utöka sin rapportering kring hur utfasningsarbetet av ägg från hönor som hålls i burar fortgår.

Louvre Hotel Group antog en buräggsfri policy under 2017 som innebar att de skulle fasa ut ägg från hönor som hålls i burar före 2025. Trots att det till en början fanns brist i rapporteringen, där endast verksamheten i Europa redovisades, har företaget nu beslutat sig för att inkludera hela sin globala verksamhet.

–  Louvre följer nu i Hiltons fotspår och bestämmer sig för att ta mer ansvar för hönornas välfärd. Det är ett stort framsteg som kommer att göra skillnad för tiotusentals hönor världen över, säger Coral Ricote Lajusticia, kampanjchef för Djurens Rätt.  

Att fler företag redovisar sina framgångar för att fasa ut ägg från hönor som hålls i burar är ett kraftfullt ställningstagande för bättre djurvälfärd inom livsmedelsindustrin. Det är tack vare Djurens Rätts intensiva företagsarbete som detta är möjligt, och fler företag uppmuntras att följa deras exempel.

Läs mer om Hiltons löfte till hönorna här!

Louvre Hotel Group antog en buräggsfri policy under 2017 som innebar att de skulle fasa ut ägg från hönor som hålls i burar före 2025. Trots att det till en början fanns brist i rapporteringen, där endast verksamheten i Europa redovisades, har företaget nu beslutat sig för att inkludera hela sin globala verksamhet.

–  Louvre följer nu i Hiltons fotspår och bestämmer sig för att ta mer ansvar för hönornas välfärd. Det är ett stort framsteg som kommer att göra skillnad för tiotusentals hönor världen över, säger Coral Ricote Lajusticia, kampanjchef för Djurens Rätt.  

Att fler företag redovisar sina framgångar för att fasa ut ägg från hönor som hålls i burar är ett kraftfullt ställningstagande för bättre djurvälfärd inom livsmedelsindustrin. Det är tack vare Djurens Rätts intensiva företagsarbete som detta är möjligt, och fler företag uppmuntras att följa deras exempel.

Läs mer om Hiltons löfte till hönorna här!

Stöd oss

Stöd oss i arbetet för djuren!

Tack vare ditt stöd kan vi påverka företag att anta starkare djurskyddskrav och driva kampanjer för att informera allmänheten om djurens situation. Vi behöver bli fler. 

Bli månadsgivare!

Bli månadsgivare

Stöd oss

Stöd oss i arbetet för djuren!

Tack vare ditt stöd kan vi påverka företag att anta starkare djurskyddskrav och driva kampanjer för att informera allmänheten om djurens situation. Vi behöver bli fler. 

Bli månadsgivare!

Bli månadsgivare

Cissi Krantz

Bild på Cissi, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Hönor och tuppar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för hönorna och tupparna i äggindustrin.

Ny rapport: föreslår åtgärder mot äggindustrins mörka baksida

Tuppkycklingar inom äggindustrin dödas under sin första levnadsdag. Detta är ett av de mest angelägna djurskyddsproblemen i Sverige, enligt Djurens Rätt, och förbjudet inom flera andra EU-länder. I rapporten som lanseras idag presenteras möjliga politiska lösningar på problemet.

– Argumenten för ett förbud mot dödandet av tuppkycklingar är många, och i Djurens Rätts senaste rapport presenteras en tydlig väg framåt för hur Sveriges politiker kan åstadkomma detta. Äggfabrikerna måste sluta se tuppkycklingar som skräp, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Ett av de största djurskyddsproblemen i Sverige är att alla tuppkycklingar i äggindustrin, ungefär fem miljoner per år, dödas under sin första levnadsdag. I Djurens Rätts nya rapport “Att sluta döda tuppkycklingar – lösningar och etiska aspekter” belyses problemet och vilka möjliga vägar framåt som finns för att undvika lidandet. Tuppar av värphybrid är inte tillräckligt snabbväxande och muskelsättande för köttproduktion, och kan inte lägga ägg. Eftersom de nykläckta tuppkycklingarna inte har något ekonomiskt värde för industrin, används maceration (malning), gasning eller halsdislokation (vridning av nacken), för att döda dem.

– Djurskydd är en självklar del i hållbarhetsarbetet och det är oförsvarbart att föda upp kycklingar enbart för att slänga dem. Rapporten som Djurens Rätt publicerar idag är ännu ett bevis på att äggfabrikerna är ohållbara och att regeringen behöver agera, avslutar Camilla Bergvall.

Förutom ett förbud mot dödandet av tuppkycklingar, behövs hållbara lösningar som ser till att kycklingarna slipper födas upp i djurfabriker. Könssortering av ägg är en lösning som lyfts i rapporten, men konsumtionen av ägg behöver också minska enligt Djurens Rätt.

ANGELÄGNA POLITISKA ÅTGÄRDER

1. Förbjud avlivning av tuppkycklingar till förmån för tidig könssortering av ägg.

2. Främja införandet av metoder inom tidig könssortering av ägg i Sverige.

3. Arbeta för heltäckande lagstiftning på EU-nivå.

4. Förbjud produktionsinriktad avel som medför lidande.

5. Främja växtbaserad produktion och konsumtion som ersätter ägg.

– Argumenten för ett förbud mot dödandet av tuppkycklingar är många, och i Djurens Rätts senaste rapport presenteras en tydlig väg framåt för hur Sveriges politiker kan åstadkomma detta. Äggfabrikerna måste sluta se tuppkycklingar som skräp, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Ett av de största djurskyddsproblemen i Sverige är att alla tuppkycklingar i äggindustrin, ungefär fem miljoner per år, dödas under sin första levnadsdag. I Djurens Rätts nya rapport “Att sluta döda tuppkycklingar – lösningar och etiska aspekter” belyses problemet och vilka möjliga vägar framåt som finns för att undvika lidandet. Tuppar av värphybrid är inte tillräckligt snabbväxande och muskelsättande för köttproduktion, och kan inte lägga ägg. Eftersom de nykläckta tuppkycklingarna inte har något ekonomiskt värde för industrin, används maceration (malning), gasning eller halsdislokation (vridning av nacken), för att döda dem.

– Djurskydd är en självklar del i hållbarhetsarbetet och det är oförsvarbart att föda upp kycklingar enbart för att slänga dem. Rapporten som Djurens Rätt publicerar idag är ännu ett bevis på att äggfabrikerna är ohållbara och att regeringen behöver agera, avslutar Camilla Bergvall.

Förutom ett förbud mot dödandet av tuppkycklingar, behövs hållbara lösningar som ser till att kycklingarna slipper födas upp i djurfabriker. Könssortering av ägg är en lösning som lyfts i rapporten, men konsumtionen av ägg behöver också minska enligt Djurens Rätt.

ANGELÄGNA POLITISKA ÅTGÄRDER

1. Förbjud avlivning av tuppkycklingar till förmån för tidig könssortering av ägg.

2. Främja införandet av metoder inom tidig könssortering av ägg i Sverige.

3. Arbeta för heltäckande lagstiftning på EU-nivå.

4. Förbjud produktionsinriktad avel som medför lidande.

5. Främja växtbaserad produktion och konsumtion som ersätter ägg.

Agera

Skriv under för kycklingarna!

Djurens Rätt kräver att makthavare agerar för ett stopp av massdödandet av tuppkycklingar. Gör din röst hörd du också – skriv under vårt upprop!

Skriv under här

Stoppa massdödandet av tuppkycklingar

Agera

Skriv under för kycklingarna!

Djurens Rätt kräver att makthavare agerar för ett stopp av massdödandet av tuppkycklingar. Gör din röst hörd du också – skriv under vårt upprop!

Skriv under här

Stoppa massdödandet av tuppkycklingar

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Djurfabriker

Senaste nyheterna