Djurens Rätt uppmanar regeringen att införa kamerabevakning på slakterier

Frågan om kamerabevakning på slakterier har genomgått en utredning och förslag på ny lagstiftning har presenterats. I ett remissyttrande uppmanar Djurens Rätt regeringen att skyndsamt införa krav på kamerabevakning på slakterier.

För två år sedan tillsatte den dåvarande regeringen en utredning om kamerabevakning på slakterier. Utredaren fick i uppdrag att utreda hur kamerabevakning skulle kunna användas för att stärka djurskyddet på slakterier. I juni 2023 presenterades utredningens slutsatser. Nu har utredningen skickats på remiss, till bland annat Djurens Rätt.

– Jag förväntar mig att regeringen nu skyndsamt agerar och inför krav på kamerabevakning på slakterier. Utredningen presenterar bra förslag på hur lagstiftningen kan utformas. Allt som kan måste göras för att minska riskerna och det enorma lidandet som djur utsätts för i samband med slakt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt anser att frågan om djurskydd vid slakt behöver få högre prioritet och har drivit frågan om krav på obligatorisk kamerabevakning. Därför har vi också lämnat in synpunkter och underlag under utredningens gång, samt svarat på remissen om utredningens förslag. Djurens Rätt ser positivt på merparten av de förslag som presenteras och förväntar sig att regeringen nu agerar skyndsamt och inför ett krav på kamerabevakning på slakterier, i linje med utredningens förslag och Djurens Rätts tillägg.

Exempel på frågor där Djurens Rätt är eniga med utredningen:

Att kamerabevakning kan utgöra ett verktyg för att stärka djurskyddet på slakterier. Det är mycket bra att utredningen slår fast att kamerabevakning inte bör ersätta några fysiska kontroller på slakterierna. Kamerabevakning ska vara ett komplement.
Att krav på kamerabevakning bör gälla samtliga slakterier, alla de djurslag som slaktas på anläggningarna, samtliga områden på slakteriet där levande djur hålls och hanteras och avse all tid som det finns levande djur.

Djurens Rätts ytterligare förslag:

Kravet på kamerabevakning bör också omfatta krav på ljudupptagning. Utredningen menar att så inte ska vara fallet, trots att den erkänner att det finns fördelar med ljudupptagning ur ett djurskyddsperspektiv. Ljud kan vara av stor vikt i bedömningen av ett djurs välfärd.
Slakt av fiskar behöver också omfattas av ett krav på kameraövervakning. I Sverige föds det upp och slaktas uppskattningsvis 5 till 10 miljoner fiskar om året. Att inte inkludera slakt av ett så stort antal djur i kravet på kamerabevakning är oacceptabelt och skulle spegla en förlegad syn på fiskar som något annat än de levande, kännande djur som de är.
Det är viktigt att det ställs krav på att det inspelade materialet faktiskt används. Djurens Rätt menar att det måste ställas krav på att slakteriföretagen, Livsmedelsverket och länsstyrelsen analyserar och använder sig av det inspelade materialet. Det räcker inte med krav på hur det inspelade materialet får användas, och av vem.
Djurens Rätt föreslår att bevarandetiden (den tid som det inspelade materialet sparas) ska vara minst 6 månader, och att 12 månader ska gälla för större slakterier. Det räcker inte med två månader som utredningen föreslår. Risken med en så kort tid är att det inspelade materialet som kan bli betydelsefullt i kontroll och beslut om sanktioner inte längre finns tillgängligt när det väl behövs.

För två år sedan tillsatte den dåvarande regeringen en utredning om kamerabevakning på slakterier. Utredaren fick i uppdrag att utreda hur kamerabevakning skulle kunna användas för att stärka djurskyddet på slakterier. I juni 2023 presenterades utredningens slutsatser. Nu har utredningen skickats på remiss, till bland annat Djurens Rätt.

– Jag förväntar mig att regeringen nu skyndsamt agerar och inför krav på kamerabevakning på slakterier. Utredningen presenterar bra förslag på hur lagstiftningen kan utformas. Allt som kan måste göras för att minska riskerna och det enorma lidandet som djur utsätts för i samband med slakt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt anser att frågan om djurskydd vid slakt behöver få högre prioritet och har drivit frågan om krav på obligatorisk kamerabevakning. Därför har vi också lämnat in synpunkter och underlag under utredningens gång, samt svarat på remissen om utredningens förslag. Djurens Rätt ser positivt på merparten av de förslag som presenteras och förväntar sig att regeringen nu agerar skyndsamt och inför ett krav på kamerabevakning på slakterier, i linje med utredningens förslag och Djurens Rätts tillägg.

Exempel på frågor där Djurens Rätt är eniga med utredningen:

Att kamerabevakning kan utgöra ett verktyg för att stärka djurskyddet på slakterier. Det är mycket bra att utredningen slår fast att kamerabevakning inte bör ersätta några fysiska kontroller på slakterierna. Kamerabevakning ska vara ett komplement.
Att krav på kamerabevakning bör gälla samtliga slakterier, alla de djurslag som slaktas på anläggningarna, samtliga områden på slakteriet där levande djur hålls och hanteras och avse all tid som det finns levande djur.

Djurens Rätts ytterligare förslag:

Kravet på kamerabevakning bör också omfatta krav på ljudupptagning. Utredningen menar att så inte ska vara fallet, trots att den erkänner att det finns fördelar med ljudupptagning ur ett djurskyddsperspektiv. Ljud kan vara av stor vikt i bedömningen av ett djurs välfärd.
Slakt av fiskar behöver också omfattas av ett krav på kameraövervakning. I Sverige föds det upp och slaktas uppskattningsvis 5 till 10 miljoner fiskar om året. Att inte inkludera slakt av ett så stort antal djur i kravet på kamerabevakning är oacceptabelt och skulle spegla en förlegad syn på fiskar som något annat än de levande, kännande djur som de är.
Det är viktigt att det ställs krav på att det inspelade materialet faktiskt används. Djurens Rätt menar att det måste ställas krav på att slakteriföretagen, Livsmedelsverket och länsstyrelsen analyserar och använder sig av det inspelade materialet. Det räcker inte med krav på hur det inspelade materialet får användas, och av vem.
Djurens Rätt föreslår att bevarandetiden (den tid som det inspelade materialet sparas) ska vara minst 6 månader, och att 12 månader ska gälla för större slakterier. Det räcker inte med två månader som utredningen föreslår. Risken med en så kort tid är att det inspelade materialet som kan bli betydelsefullt i kontroll och beslut om sanktioner inte längre finns tillgängligt när det väl behövs.

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren!

Genom politiskt påverkansarbete gör vi skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren!

Genom politiskt påverkansarbete gör vi skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Linda Björklund

linda.bjorklund@djurensratt.se

0225-128 60

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Regering

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges regering.

Slakt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete som rör slakt.

Levande hönor bland döda – ett nytt djurskyddsbrott i äggindustrin

Ännu en gång har allvarligt lidande i djurfabrikerna avslöjats genom fruktansvärda filmer och bilder. Denna gång gäller det en äggfabrik i Vimmerby kommun där ett 30-tal levande hönor försöker ta sig fram och leta mat bland ett berg av döda hönor – som har lämnats kvar i en container. Djurens Rätt menar att det rör sig om systematiskt djurplågeri i djurfabrikerna och att politikerna nu måste agera för att montera ned dem.

− Det är fruktansvärda bilder, men jag är tyvärr inte förvånad. Vi ser återkommande liknande skandalbilder från djurfabrikerna och det går inte att kalla det som pågår för något annat än ett systematiskt djurplågeri. Det här fallet visar ännu en gång hur lite värde djuren har, särskilt när de inte längre anses lönsamma för industrin, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Hönorna i äggindustrin är avlade för att värpa ägg i en väldigt hög takt, men deras kroppar klarar inte av att göra detta i särskilt många år. Därför är det vanligt att hönorna dödas när de bara är 1,5 år gamla och inte längre anses ha något ekonomiskt värde. På de flesta svenska anläggningar gasas de ihjäl och förbränns. Men nu har det detta hanterats på ett extremt oansvarigt vis på Storebro Ägg i Vimmerby kommun, vilket först rapporterades av Dagens Vimmerby. Bland ett berg av döda hönor försöker ett 30-tal som har överlevt att hitta mat. I brist på annat har de börjat äta på de döda individer som de tidigare levde tillsammans med. Förutom lidandet som de överlevande hönorna utsattes för vid gasningen, där de kippat efter luft och gradvis blivit medvetslösa, så utsätts de nu också för svält och kyla. Vissa av dem är skadade och döende.

Djurfabriksägaren litade blint på ett externt slaktföretag, och undersökte inte själv om allt hade skett enligt plan. Både slaktföretaget och ägaren kan nu anses vara skyldiga för brott mot djurskyddslagen och djurplågeri. Men de har båda agerat inom ett trasigt system, äggindustrin, där hönor förlorar sitt värde så snart de inte längre kan lägga tillräckligt många ägg. En normal livslängd för hönor är annars runt 10 år.

− För den som inte vill stötta lidande likt det här är den enda rekommendationen vi kan ge att välja bort ägg. Vi behöver äta färre ägg, för att färre hönor ska födas upp i fabriker med förhållanden som dessa. Även politiker behöver agera för att montera ned djurfabrikerna och stärka djurskyddet, avslutar Camilla Bergvall.

− Det är fruktansvärda bilder, men jag är tyvärr inte förvånad. Vi ser återkommande liknande skandalbilder från djurfabrikerna och det går inte att kalla det som pågår för något annat än ett systematiskt djurplågeri. Det här fallet visar ännu en gång hur lite värde djuren har, särskilt när de inte längre anses lönsamma för industrin, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Hönorna i äggindustrin är avlade för att värpa ägg i en väldigt hög takt, men deras kroppar klarar inte av att göra detta i särskilt många år. Därför är det vanligt att hönorna dödas när de bara är 1,5 år gamla och inte längre anses ha något ekonomiskt värde. På de flesta svenska anläggningar gasas de ihjäl och förbränns. Men nu har det detta hanterats på ett extremt oansvarigt vis på Storebro Ägg i Vimmerby kommun, vilket först rapporterades av Dagens Vimmerby. Bland ett berg av döda hönor försöker ett 30-tal som har överlevt att hitta mat. I brist på annat har de börjat äta på de döda individer som de tidigare levde tillsammans med. Förutom lidandet som de överlevande hönorna utsattes för vid gasningen, där de kippat efter luft och gradvis blivit medvetslösa, så utsätts de nu också för svält och kyla. Vissa av dem är skadade och döende.

Djurfabriksägaren litade blint på ett externt slaktföretag, och undersökte inte själv om allt hade skett enligt plan. Både slaktföretaget och ägaren kan nu anses vara skyldiga för brott mot djurskyddslagen och djurplågeri. Men de har båda agerat inom ett trasigt system, äggindustrin, där hönor förlorar sitt värde så snart de inte längre kan lägga tillräckligt många ägg. En normal livslängd för hönor är annars runt 10 år.

− För den som inte vill stötta lidande likt det här är den enda rekommendationen vi kan ge att välja bort ägg. Vi behöver äta färre ägg, för att färre hönor ska födas upp i fabriker med förhållanden som dessa. Även politiker behöver agera för att montera ned djurfabrikerna och stärka djurskyddet, avslutar Camilla Bergvall.

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för att de plågsamma djurfabrikerna ska monteras ned. Hjälp oss i arbetet!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för att de plågsamma djurfabrikerna ska monteras ned. Hjälp oss i arbetet!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Hönor och tuppar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för hönorna och tupparna i äggindustrin.

Djurskyddslag

Här kan du läsa mer om det som rör Sveriges djurskyddslag.

Slakt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete som rör slakt.

Framgång: Antalet djur i svenska djurfabriker minskar

Ny statistik från Jordbruksverket visar att antalet kycklingar och grisar som slaktas minskat under 2023. Det gör året till det år med lägst antal djur i djurfabriker sedan 2019, en minskning med nästan 2 % eller 2,5 miljoner djur sedan 2020. Djurens Rätts arbete för att montera ned djurfabrikerna fortsätter.

Statistiken från Jordbruksverket visar på den lägsta slaktsiffran för kycklingar i Sverige sedan 2019. För första gången på flera år är det färre än 110 miljoner kycklingar som fått sätta livet till i svenska djurfabriker. Även för grisar har slakten inte varit så låg sedan innan pandemin. Totalt har ungefär 2,5 miljoner färre djur utnyttjats i svenska djurfabriker år 2023, jämfört med 2020.

− Det går långsamt, men det går åt rätt håll! Det här visar att Djurens Rätts ihärdiga arbete för att montera ned djurfabrikerna gör skillnad, och hur viktigt det är att stå upp för de djur som är flest och har det sämst, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Under 2023 uppdagades fler skandaler i media på kycklingslakterier, allvarliga brister på Kronfågels kläckeri och om Aviagen SweChicks svältande föräldrar till turbokycklingar, som verkar ha gett effekt. Inför slutet på 2023 var prognosen sämre för kycklingarna, men slakten minskade ovanligt mycket de sista månaderna efter all mediauppståndelse och påverkansarbetet från Djurens Rätt. Kritiken mot industrin under hösten har skett i kombination med höga foderpriser och minskad efterfrågan på svenskt kycklingkött från turbokycklingar.

Statistiken för antal djur i djurfabriker är en beräkning gjord av Djurens Rätt utifrån Jordbruksverkets statistik om animalieproduktion 2023 och lantbrukets djur i juni 2023. Djurens Rätt fortsätter att bevaka statistiken och kommer att analysera hur många djur som konsumerades under samma period, för att säkerställa att importen av kött inte ökat när antalet djur i Sverige minskat.

Statistiken från Jordbruksverket visar på den lägsta slaktsiffran för kycklingar i Sverige sedan 2019. För första gången på flera år är det färre än 110 miljoner kycklingar som fått sätta livet till i svenska djurfabriker. Även för grisar har slakten inte varit så låg sedan innan pandemin. Totalt har ungefär 2,5 miljoner färre djur utnyttjats i svenska djurfabriker år 2023, jämfört med 2020.

− Det går långsamt, men det går åt rätt håll! Det här visar att Djurens Rätts ihärdiga arbete för att montera ned djurfabrikerna gör skillnad, och hur viktigt det är att stå upp för de djur som är flest och har det sämst, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Under 2023 uppdagades fler skandaler i media på kycklingslakterier, allvarliga brister på Kronfågels kläckeri och om Aviagen SweChicks svältande föräldrar till turbokycklingar, som verkar ha gett effekt. Inför slutet på 2023 var prognosen sämre för kycklingarna, men slakten minskade ovanligt mycket de sista månaderna efter all mediauppståndelse och påverkansarbetet från Djurens Rätt. Kritiken mot industrin under hösten har skett i kombination med höga foderpriser och minskad efterfrågan på svenskt kycklingkött från turbokycklingar.

Statistiken för antal djur i djurfabriker är en beräkning gjord av Djurens Rätt utifrån Jordbruksverkets statistik om animalieproduktion 2023 och lantbrukets djur i juni 2023. Djurens Rätt fortsätter att bevaka statistiken och kommer att analysera hur många djur som konsumerades under samma period, för att säkerställa att importen av kött inte ökat när antalet djur i Sverige minskat.

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för att de plågsamma djurfabrikerna ska monteras ned. Hjälp oss i arbetet!

Bli medlem idag

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för att de plågsamma djurfabrikerna ska monteras ned. Hjälp oss i arbetet!

Bli medlem idag

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

Slakt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete som rör slakt.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

22 629 personer kräver att regeringen höjer djurskyddet under 2024

Inför julen startade Djurens Rätt en namninsamling med en uppmaning till regeringen om att stärka svenskt djurskydd under 2024. Flera viktiga djurskyddsfrågor är bara några beslut bort från att ge miljontals djur ett drägligare liv och idag har kraven, som undertecknats av fler än 20 000 personer, överlämnats till regeringen med landsbygdsminister Peter Kullgren i spetsen.

Opinionen är stark för ett bättre djurskydd, men på många områden halkar Sverige efter andra länder i utvecklingen. Det är hög tid att få slut på plågsam bedövning vid slakt, att sluta hålla hönor och minkar i trånga burar och dags att lägga mer resurser på djurfri forskning.

– Nu när EU-kommissionen sviker sina löften kan Sverige inte invänta lagstiftning från EU-håll. Det bästa regeringen kan göra för att stärka djurskyddet är att kavla upp ärmarna och statuera gott exempel, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Åtgärder som uppropet kräver av regeringen:

Påbörja utfasningen av plågsamma bedövningsmetoder vid slakt, som koldioxidbedövning av grisar och fiskar samt elbadsbedövning för fåglar
Ta fram handlingsplaner för övergången till djurfri forskning
Säkra Sveriges 3R-center med en finansiering på minst 15 miljoner
Börja betala ut medel för avveckling av minkindustrin
Förbjud burhållning av hönor

Sedan regeringen tillträdde 2022 har Djurens Rätt fått ställa om till att lägga mer tid på att förhindra försämringar och mindre tid på att arbeta för förbättringar. Höstens besked om framtiden för svensk minkfarmning var historiskt och efterlängtat, men hittills har besvikelserna varit fler. En utredning om konkurrenskraft tillsattes snabbt efter valet och pekar bland annat ut beteskravet som något som skulle kunna utgöra en börda för svenska livsmedelsproducenter. Vidare har man dragit undan mattan för Sveriges 3R-center, som arbetar med att ersätta, minska och förfina djurförsök, genom att strypa deras öronmärkta finansiering, tacklat skandaler i kycklingindustrins alla led utan att presentera åtgärder, samt lagt fram en handlingsplan för klimatet som inte adresserar köttkonsumtionen. Men nu finns chansen att styra om.

– Jag vill rikta ett stort tack till alla som ställt sig på djurens sida genom vårt upprop till regeringen! År 2024 kan bli året då miljoner djurs liv förbättras genom relativt enkla politiska beslut. Jag hoppas verkligen att regeringen tar den chansen, avslutar Camilla Bergvall.

Opinionen är stark för ett bättre djurskydd, men på många områden halkar Sverige efter andra länder i utvecklingen. Det är hög tid att få slut på plågsam bedövning vid slakt, att sluta hålla hönor och minkar i trånga burar och dags att lägga mer resurser på djurfri forskning.

– Nu när EU-kommissionen sviker sina löften kan Sverige inte invänta lagstiftning från EU-håll. Det bästa regeringen kan göra för att stärka djurskyddet är att kavla upp ärmarna och statuera gott exempel, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Åtgärder som uppropet kräver av regeringen:

Påbörja utfasningen av plågsamma bedövningsmetoder vid slakt, som koldioxidbedövning av grisar och fiskar samt elbadsbedövning för fåglar
Ta fram handlingsplaner för övergången till djurfri forskning
Säkra Sveriges 3R-center med en finansiering på minst 15 miljoner
Börja betala ut medel för avveckling av minkindustrin
Förbjud burhållning av hönor

Sedan regeringen tillträdde 2022 har Djurens Rätt fått ställa om till att lägga mer tid på att förhindra försämringar och mindre tid på att arbeta för förbättringar. Höstens besked om framtiden för svensk minkfarmning var historiskt och efterlängtat, men hittills har besvikelserna varit fler. En utredning om konkurrenskraft tillsattes snabbt efter valet och pekar bland annat ut beteskravet som något som skulle kunna utgöra en börda för svenska livsmedelsproducenter. Vidare har man dragit undan mattan för Sveriges 3R-center, som arbetar med att ersätta, minska och förfina djurförsök, genom att strypa deras öronmärkta finansiering, tacklat skandaler i kycklingindustrins alla led utan att presentera åtgärder, samt lagt fram en handlingsplan för klimatet som inte adresserar köttkonsumtionen. Men nu finns chansen att styra om.

– Jag vill rikta ett stort tack till alla som ställt sig på djurens sida genom vårt upprop till regeringen! År 2024 kan bli året då miljoner djurs liv förbättras genom relativt enkla politiska beslut. Jag hoppas verkligen att regeringen tar den chansen, avslutar Camilla Bergvall.

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Matilda Antti

Kampanj

Djurens Rätt arbetar för att förändra livet för de djur som är flest och har det sämst. Med slagkraftiga kampanjer engagerar vi allmänheten, belyser problem inom djurhållningen, presenterar lösningar och åstadkommer konkret förändring för djuren.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Landsbygdsminister

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges landsbygdsminister.

Djurfri forskning

Här kan du läsa mer om arbete för att främja djurfri forskning.

Slakt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete som rör slakt.

Hönor och tuppar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för hönorna och tupparna i äggindustrin.

Mink

Här kan du läsa mer om minkar.

Misstänkt djurskyddsbrott för tiotusentals kycklingar på Atrias slakteri 2022

Under föregående år har Atria Sverige AB fortsatt brustit i djurskyddet när kycklingar utsatts för vingklämningar, allvarliga frätskador och hög dödlighet i transporter till slakteriet. En kyckling ska också ha skållats levande. Andelen brister har ökat sedan året innan och gäller för minst 60 000 kycklingar. Det visar Djurens Rätts nya kartläggning.

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Vi behöver din hjälp.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=MNWKKART&utm_source=flera&utm_medium=flera&utm_campaign=NA&utm_id=kycklingar&utm_term=NA

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Vi behöver din hjälp.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=MNWKKART&utm_source=flera&utm_medium=flera&utm_campaign=NA&utm_id=kycklingar&utm_term=NA

Kycklingslakteriet i Sölvesborg, som ägs av Atria Sverige AB, har under 2022 haft djurskyddsbrister kring att kycklingar som kommer in till slakteriet klämts i transportburarna, att kycklingarna haft allvarliga frätskador och en extremt hög dödlighet i transporter till slakteriet. Vid ett tillfälle har det även upptäckts att en kyckling har skållats levande, precis som året innan. Trots detta har ansvarig länsstyrelse inte gjort några fysiska kontroller på slakteriet under 2021 eller 2022.

Uppemot 20 miljoner kycklingar transporteras till, och slaktas på, Atrias slakteri varje år. Kycklingarnas kött säljs under varumärkena Lagerbergs och Lönneberga.

– Det är under all kritik att Atria inte kan säkerställa att kycklingarna behandlas på ett lagligt sätt och att de skyddas från onödigt lidande. Att problemen dessutom fått fortsätta visar att myndigheterna måste få bättre verktyg att kraftfullt agera mot de här bristerna som årligen riskerar att drabba miljontals individer, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Bristerna tyder på att minst 60 000 kycklingar varit involverade i hantering som innebär att de utsatts för onödigt lidande och misstänkt djurskyddsbrott. De problem som drabbat flest individer kommer från uppfödningsanläggningen och djurtransportörerna, men upptäcks inte förrän efter transport eller till och med efter att kycklingarna har dödats.

Exempel på överträdelser mot djurskyddslagstiftningen som upptäcktes hos Atria under 2022

* Vid fem tillfällen har totalt sex levande kycklingar upptäckts med en vinge klämd i transportburen, med stort lidande fram till slakt som följd.

* Vid två tillfällen har nästan alla kycklingar som kontrollerats haft frätskador under fötterna.

* Vid ett tillfälle var kycklingarna blöta och nedkylda, och över 500 individer hade dött under transporten. Vid ett annat tillfälle hittades ovanligt många kycklingar döda i transporten och obduktion visade syrebrist och inre blödningar.

* Vid ett tillfälle har en kyckling hittats ostucken, skållad levande.

Vid levandedjursbesiktning (AM) iakttogs många blöta kycklingar i containrar vilket kan tyda på dålig luftcirkulation i bilen. [...] Under upphängning noterades 516 självdöda kycklingar av 8192 levererade kycklingar (6,3%).

- Atria 16 december 2022, Livsmedelsverket

Det behöver inte se ut så här

Vid flera tillfällen under året upptäcktes det att nästan alla kontrollerade kycklingar hade frätskador under fötterna. Detta uppkommer om de sitter stilla i sin egen och andras avföring. Frätskador och hög dödlighet under djurtransporter är problem som förvärras av att kycklingarna som slaktas är turbokycklingar, som klarar stress väldigt dåligt och har rörelsesvårigheter på grund av sin tunga kropp.

– Utöver det vår kartläggning visat, sker mycket också bakom stängda dörrar, det är ett systematiskt djurplågeri. Det är helt obegripligt att politiker och myndigheter låter det här fortgå. Som det ser ut idag finns inget annat att rekommendera än att välja bort kycklingen från tallriken, avslutar Camilla Bergvall.

Atrias slakteri har likt föregående år också haft problem med skållning av levande kycklingar vid minst ett tillfälle under 2022. Eftersom slakteriet använder elbadsbedövning är det mycket troligt att åtminstone den kycklingen skållats vid medvetande, då bedövningen inte verkar i mer än 30 sekunder.

Officiell veterinär upptäckt en ostucken och därmed icke avblodad fågel på slakteriet. Fågeln upptäcktes i rensen den 2022-08-31.

- Atria 31 augusti 2022, Livsmedelsverket

Djurens Rätt arbetar för att höja miniminivån genom bland annat European Chicken Commitment (ECC). ECC är ett antal kriterier för företag att implementera i sina inköpspolicys som kan förändra kycklingarnas välfärd till det bättre. Bland annat ska inte längre turbokycklingar få användas, vilket skulle minska dödligheten både hos producenten och under transport till slakteriet.

Atria Sverige AB skriver själva på sin hemsida: “Det har alltid varit naturligt för oss att ta väl hand om våra djur och att följa de lagar och regler som finns.” De har inga löften om ECC.

Om kartläggningen

Genom att begära ut kontrollrapporter från Livsmedelsverket och länsstyrelserna, i de län där de fyra största kycklingföretagen finns, har Djurens Rätt kartlagt de brister som fanns under 2022. Förutom det som media har rapporterat om gällande omfattande problem på en kycklinganläggning hos Kronfågel, har samtliga kycklingfabriker i Sverige haft problem med klämda vingar och huvuden, hög dödlighet i transport och frätskador från avföring.

Livsmedelsverket uppger att de kontrollerat djurskyddet på Atria Sveriges slakteri i Sölvesborg 17 gånger under förra året. På tio av kontrollerna upptäcktes brister, det vill säga 59 % av kontrollerna, vilket är ett mycket sämre resultat än året innan. Ansvarig länsstyrelse har inte kontrollerat slakteriet under året, trots att Livsmedelsverkets samtliga rapporter om brister har kommit in till dem. Kontroller på anläggningar i andra län kan ha skett, men inte noterats i den här kartläggningen.

Läs mer om kartläggningen här.

Tidigare brister som rapporterats om på Atrias kycklingslakteri:

Omfattande lidande på Atrias kycklingslakteri i Sölvesborg

Slakthaveri i Sölvesborg – turbokycklingar “kasserades”

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

Djurtransporter

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete mot de plågsamma djurtransporterna.

Slakt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete som rör slakt.

Svar på tal till Svensk Fågel

Svensk Fågel och deras medlemsföretag har i dagarna börjat kritisera Djurens Rätts kartläggning av rapporterade djurskyddsbrister på svenska kycklingslakterier, och påstår att myndigheter inte känner till bristerna som vi hittat. Här förklarar vi vad vi har gjort, för att öka transparensen.

Stöd oss

Stöd arbetet för kycklingarna!

Djurens Rätt lyfter fram det som döljs bakom stängda dörrar. Stöd oss i vårt arbete för de djur som är flest och har det sämst.

Bli medlem idag

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=MNWKKART&utm_source=flera&utm_medium=flera&utm_campaign=NA&utm_id=kycklingar&utm_term=NA

Stöd oss

Stöd arbetet för kycklingarna!

Djurens Rätt lyfter fram det som döljs bakom stängda dörrar. Stöd oss i vårt arbete för de djur som är flest och har det sämst.

Bli medlem idag

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=MNWKKART&utm_source=flera&utm_medium=flera&utm_campaign=NA&utm_id=kycklingar&utm_term=NA

Djurens Rätt har begärt ut kontrollrapporter från både Livsmedelsverket och länsstyrelserna och gjort en kartläggning av alla rapporterade brister under 2022. Det är offentliga handlingar som alla medborgare har rätt att ta del av.

Svensk Fågel slår ifrån sig kritiken och som grund för detta ser det ut som att de har frågat en enskild handläggare på Livsmedelsverket. Det är inte konstigt att en tjänsteperson på Livsmedelsverket inte har 100 % insyn i vad vi sammanställt eftersom vi begärt ut kontrollrapporter från både Livsmedelsverket och länsstyrelserna och gjort en sammantagen kartläggning. Det är däremot anmärkningsvärt att Svensk Fågels försvar är att de inte förstår siffrorna, när detta rimligen inte bör vara någon överraskning för dem då detta är baserat på de offentliga handlingar som finns gällande brister och synpunkter på de slakterier som drivs av deras medlemsföretag.

Det är bekymrande att Svensk Fågel slår ifrån sig den data som finns, istället för att agera självkritiskt och agera för att driva på nödvändiga systemförändringar som krävs. Om de inte är beredda att agera på de brister som rapporteras av myndigheter, vad kan vi då förvänta oss i situationer där sådan kontroll saknas?

– Vår kartläggning handlar inte bara om siffror. Det handlar om vad kycklingar utsatts för på svenska uppfödningsanläggningar. Det är systematiska brister vi ser varje år som visar på hur mycket mer som behöver göras för att djurskyddslagen ska betyda något i praktiken. Jag är mycket besviken över bristen på handlingskraft hos kycklingföretagen, säger Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

Om kartläggningen

I maj 2023 begärde Djurens Rätt ut samtliga kontrollrapporter som gällde kycklingar och djurskydd från Livsmedelsverket och länsstyrelserna för 2022, i de fyra län där de fyra största kycklingsslakterierna ligger – Kronfågel (Södermanland), Atria (Blekinge), Torsåsens fågelprodukter (Halland) och Guldfågeln (Kalmar). Samtidigt efterfrågades det totala antalet kontroller som Livsmedelsverket gjort på slakterierna, eftersom det inte upprättas kontrollrapporter vid varje kontroll.

Under sommaren lästes samtliga kontrollrapporter igenom, kring vilka brister som sågs och antal djur som drabbats på varje företag. Antal kontrollrapporter med brister jämfördes med det totala antalet kontroller (Livsmedelsverket + Länsstyrelsen) för varje företag. Det gav en procentuell andel brister företaget haft under 2022. Exempelvis 85 % för Kronfågels slakteri då 22 av totalt 26 kontroller visat någon typ av brist. Bristerna kan vara kopplade till slakteriet, men de flesta djurskyddsbrister som upptäckts under 2022 var på grund av problem under uppfödning och transport. Det upptäcks inte förrän kycklingarna är döda på slakteriet vilket vi anser är ett systematiskt fel.

Sammantaget är det över 300 000 kycklingar som utsatts för hantering som Livsmedelsverket eller länsstyrelserna anser kan vara brott mot djurskyddslagen och onödigt lidande. Det är utifrån de 122 kontroller vi tittat på för 2022 på de fyra anläggningarna.

Alltså har Djurens Rätt granskat antalet kontroller och hur många brister som hittats från båda myndigheterna totalt under 2022. Det är ingen myndighet som gör sådana sammanställningar och beräkningar om andel brist när det gäller kycklingslakterier, vilket är bakgrunden till att Djurens Rätt gör detta.

Aftonbladet valde att publicera granskningen den 16 oktober, och fick ta del av allt material innan publiceringen. Därefter publicerade vi våra sammanställningar på vår webbplats och i sociala medier. Metoden har tidigare beskrivits närmare i samtliga våra artiklar.

Läs mer om sammanställningen:
Ny kartläggning: Det systematiska djurplågeriet i Sveriges kycklingfabriker fortsätter

Linn Åkesson

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

Djurskyddslag

Här kan du läsa mer om det som rör Sveriges djurskyddslag.

Slakt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete som rör slakt.

Brister vid 85 % av djurskyddskontroller på Kronfågels slakteri

Under 2022 har Kronfågels slakteri i Katrineholm uppvisat otaliga brister i djurskyddet, precis som året innan. Det visar en ny kartläggning av djurskyddskontroller som har sammanställts av Djurens Rätt.

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Vi behöver din hjälp.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=MNWKKART&utm_source=flera&utm_medium=flera&utm_campaign=NA&utm_id=kycklingar&utm_term=NA

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Vi behöver din hjälp.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=MNWKKART&utm_source=flera&utm_medium=flera&utm_campaign=NA&utm_id=kycklingar&utm_term=NA

Sveriges största kycklingslakteri ligger i Katrineholm, och ägs av Kronfågel AB. En ny kartläggning visar att slakteriet under 2022 haft stora djurskyddsbrister med att kycklingar som kommer in till slakteriet klämts i transportburarna och en extremt hög dödlighet i djurtransporter till slakteriet. Till skillnad från året innan finns inga anmärkningar angående att bedövningen inte fungerat.

Av 26 kontroller som gjorts på slakteriet har hela 85 % visat på brister. Det gör att Kronfågel behåller sin föga smickrande topplacering gällande det kycklingslakteri som varit sämst under 2022, precis som föregående år. Bristerna tyder på systematiska problem där kycklingarna föds upp och i djurtransporter, som har lett till ett omfattande lidande för kycklingarna.

– Det som sker på Kronfågel är ett systematiskt djurplågeri! Det är skandal att Kronfågel får fortsätta sin verksamhet när företaget brister i djurskyddet på så oerhört grundläggande och allvarliga punkter. Myndigheterna måste få bättre verktyg att kraftfullt agera mot det här lidandet som drabbar miljontals djur, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Bristerna tyder på att minst 35 000 kycklingar varit involverade i hantering som innebär att de utsatts för onödigt lidande. Ungefär 55 miljoner kycklingar transporteras till och slaktas på slakteriet varje år. Det motsvarar två kycklingar per sekund.

Exempel på Kronfågels överträdelser mot djurskyddslagstiftningen under 2022

* Sex kycklingar har transporterats med huvudena klämda i transportburen. En upptäcktes medan den fortfarande levde, men var så skadad att den behövde avlivas direkt.

* Fyra kycklingar har upptäckts med en vinge klämd i transporten, med stort lidande fram till slakt som följd.

* Vid sju tillfällen har det varit onormalt hög dödlighet i transporten fram till slakteriet. Tusentals kycklingar dog i förtid, av bland annat värmestress eller syrebrist. Samtliga överlevande kycklingar var vid flera tillfällen blöta och frusna.

* Vid ett tillfälle har en kyckling hittats med uppfläkt hud in till muskulaturen.

* Vid två tillfällen har nästan alla kycklingar som kontrollerats haft frätskador under fötterna.

* Vid ett tillfälle har två kycklingar rymt från en trasig transportlåda och riskerade att bli överkörda på slakteriet.

Vid obduktion av 10 st. självdöda slaktkycklingar hittades inga patologiska fynd som förklarar den förhöjda dödligheten. Enligt min bedömning har kycklingarna utsatts för ett onödigt lidande. Diagnos: Syrebrist.

- Kronfågel 19 oktober 2022, Livsmedelsverket

Vid levandedjursbesiktning av fåglar från den 22/12 2022 upptäcktes av officiell veterinär en fågel med uppfläkt hud. Skadorna innebär att en del av huden avlägsnats från underliggande vävnad och muskulaturen blottats. När fågeln hittades var den vid liv.

- Kronfågel 22 december 2022, Livsmedelsverket

Det behöver inte se ut så här

Vid flera tillfällen har kycklingarna som kommit till slakteriet varit stressade med hög dödlighet som följd. Samtliga problem förvärras av att kycklingarna som slaktas är turbokycklingar, som klarar höga temperaturer och stress väldigt dåligt.

– Jag blir oerhört illa till mods av att läsa om allt lidande på Kronfågel. Och då visar vår kartläggning endast de brister som upptäckts, så vi kan ju bara föreställa oss hur mycket som sker i det dolda. Jag kan bara uppmana alla som vill säga nej till detta djurplågeri att välja bort kycklingen från tallriken, avslutar Camilla Bergvall.

Djurens Rätt arbetar för att höja miniminivån genom bland annat European Chicken Commitment (ECC). ECC är ett antal kriterier för företag att implementera i sina inköpspolicys som kan förändra kycklingarnas välfärd till det bättre. Bland annat ska inte längre turbokycklingar få användas, vilket skulle minska dödligheten både hos producenten och under transport till slakteriet.

Kronfågel AB skriver själva på sin hemsida: “Kycklingarna är hjärtat i Kronfågels verksamhet. Vår utgångspunkt är att alla kycklingar ska må bra, från kläckning till slakt.” De har inga löften om ECC.

Om kartläggningen

Genom att begära ut kontrollrapporter från Livsmedelsverket och länsstyrelserna, i de län där de fyra största kycklingfabrikerna finns, har Djurens Rätt kartlagt de brister som fanns under 2022. Förutom det som media har rapporterat om gällande omfattande problem på en kycklinganläggning hos Kronfågel, har samtliga kycklingfabriker i Sverige haft problem med klämda vingar och huvuden, hög dödlighet i transport och frätskador från avföring.

Livsmedelsverket och Länsstyrelsen i Södermanland uppger att de kontrollerat djurskyddet på Kronfågels slakteri i Valla, Katrineholm, 26 gånger under förra året. Det är betydligt färre kontroller än 2021. På 22 av kontrollerna upptäcktes brister, vilket motsvarar 85 %. Det är den högsta andelen brister bland alla slakterier i kartläggningen. Fler kontroller på Kronfågels anläggningar i andra län bortom slakteriet i Valla kan ha skett, men inte noterats i den här kartläggningen.

Tidigare brister som rapporterats om på Kronfågels kycklingslakteri:

Djurens Rätt polisanmäler kycklingfabrik för djurplågeri

Brister vid 74 % av alla djurskyddskontroller hos Kronfågel

Fortsatt lidande hos Kronfågel – klarar inte av att följa djurskyddslagen

Läs mer:

Ny kartläggning: Det systematiska djurplågeriet i Sveriges kycklingfabriker fortsätter

Linn Åkesson

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

Djurtransporter

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete mot de plågsamma djurtransporterna.

Slakt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete som rör slakt.

340 000 hönor massdödas i Sveriges största äggfabrik

För tredje gången på åtta månader har Sveriges största äggfabrik utbrott av salmonella. Den här gången har det drabbat fler individer än tidigare där 340 000 höns nu massavlivats för att stoppa smittan. Totalt har därmed 665 000 hönor avlivats sedan december till följd av salmonella. Djurens Rätt anser att sådana här djurfabriker behöver monteras ned, och att det har blivit ännu tydligare att just den här äggfabriken inte klarar av att hantera sina djur.

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där varje liv räknas. Genom att du blir månadsgivare är du med och ser till att den visionen kan bli verklighet.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där varje liv räknas. Genom att du blir månadsgivare är du med och ser till att den visionen kan bli verklighet.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

– Den här äggfabriken bör inte få fortsätta sin verksamhet. Det är inte första gången djur gasas ihjäl i anläggningen på grund av smittorisker. Så här får det inte fortsätta, de ohållbara djurfabrikerna måste monteras ned, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Sveriges största äggfabrik ligger i Mönsterås och har uppemot två miljoner hönor samtidigt i flera olika byggnader. För tredje gången på åtta månader har salmonella påträffats hos hönor på platsen. Tidigare i år behövde även ägg återkallas från butiker, men i det här fallet har äggen gått till värmebehandlat äggpulver som används som ingrediens i många livsmedel.

Hönorna som lagt äggen massavlivas, vilket är den huvudsakliga anledningen till att salmonella sällan smittar människor i Sverige. Smittan gör inte hönorna sjuka, men ingen smittad höna får leva för att säkerställa äggkonsumenters säkerhet. Ungefär 340 000 hönor är drabbade enligt tidningen FoodSupply, vilket innebär att över 665 000 hönor har avlivats sedan december.

Samma äggfabrik råkade ut för fågelinfluensa under 2021 och stod för merparten av de hönor som avlivades i utbrott det året, över en miljon. De upprepade fallen med salmonella tyder på att det inte skett tillräckliga förebyggande åtgärder och lärdomar efter det, och att äggfabrikerna är för storskaliga i Sverige.

Läs Djurens Rätts rapport med förslag för att hindra smittrisker i Sveriges djurfabriker.

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Hönor och tuppar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för hönorna och tupparna i äggindustrin.

Slakt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete som rör slakt.

Könsbestämda ägg kan skona fem miljoner liv per år

Det årliga dödandet av omkring fem miljoner svenska tuppkycklingar kan snart komma att förpassas till historieböckerna. Linköping universitet kommer i höst presentera den svenska forskningen gällande könsbestämda ägg. Djurens Rätt uppmanar svenska politiker att skynda på utvecklingen och nyttjandet av metoden som kommer att skona miljontals individer från lidande och slakt.

Skriv under

Stoppa massdödandet av tuppkycklingar

Djurens Rätt arbetar för att förbjuda dödandet av nykläckta tuppkycklingar och för att politiker och makthavare ska främja tidigt könsbestämande metoder.

Skriv under

Stoppa massdödandet av tuppkycklingar

Skriv under

Stoppa massdödandet av tuppkycklingar

Djurens Rätt arbetar för att förbjuda dödandet av nykläckta tuppkycklingar och för att politiker och makthavare ska främja tidigt könsbestämande metoder.

Skriv under

Stoppa massdödandet av tuppkycklingar

För att svenskar ska äta ägg, föds hönor upp till ett liv i fångenskap i trånga djurfabriker. Hälften av de kycklingar som kläcks är dock tuppkycklingar. Då de inte kan lägga ägg anses de, enligt äggindustrin, vara en biprodukt och gasas eller mals därför ned direkt efter kläckning.

Linköpings universitet forskar på en ny metod om könsbestämning av ägg innan kläckning som är planerad att vara färdigställd hösten 2023. Den svenska metoden handlar om att könsbestämma ägg direkt från att de är lagda, men innan ett embryo har bildats.

- Användandet av könsbestämmande metoder skulle skona miljontals liv från slakt och lidande årligen. Därför kommer vi att fortsätta kämpa för att ansvariga politiker ska ta sitt ansvar och skynda på användandet av den nya metoden, som utan tvekan är ett steg i rätt riktning för tuppkycklingarna, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt.

Att använda sig av teknik för att könsbestämma ägg är däremot inte något nytt och används redan i Tyskland och länder som Italien och Frankrike har också sedan en tid tillbaka infört förbud mot att avliva nykläckta tuppkycklingar.

För att Sverige ska vara ett föregångsland i djurskyddsfrågor så måste nya metoder anammas. Tuppkycklingarna i äggindustrin tillhör de landlevande djur som är flest och har det sämst och Djurens Rätt uppmanar därför svenska politiker och makthavare att skynda på utvecklingen och användandet av könsbestämmande metoder.

Michaela Lindquist

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

Hönor och tuppar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för hönorna och tupparna i äggindustrin.

Slakt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete som rör slakt.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Kycklingkampanj

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts kycklingkampanj.

Namninsamling

Djurens Rätt arbetar för att förändra livet för de djur som är flest och har det sämst. Att bedriva namninsamlingar är ett viktigt sätt för organisationen att bedriva opinion och belysa hur allmänheten stället sig i specifika sakfrågor.

Positivt besked: Kamerabevakning på slakterier föreslås bli lag

Under fredagen den 2 juni kom nyheten att utredningen om kamerabevakning på slakterier publicerat sitt betänkande. Utredarens förslag på ny lagstiftning är ett starkt sådant, där förbättrat djurskydd står i centrum. Utredningen tillsattes av den tidigare regeringen, och Djurens Rätt vill nu se att den nuvarande regeringen ror utredningens rekommendation i hamn.

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren!

Genom politiskt påverkansarbete gör vi skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren!

Genom politiskt påverkansarbete gör vi skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Djurens Rätt har länge arbetat för att djurskydd vid slakt ska få högre prioritet och föreslagit kamerabevakning som en viktig åtgärd. Men medan kamerabevakning är viktigt så har Djurens Rätt varit noggranna med att framhålla vikten av att det inte kan ersätta fysisk kontroll av de officiella veterinärerna och länsstyrelsens djurskyddsinspektörer. Att utredningen delar denna bild är mycket positivt.

– De återkommande skandalerna på slakterierna måste få ett slut, och det här är ett stort steg i rätt riktning. Att utredningens betänkande på många punkter är i linje med Djurens Rätts arbete är mycket välkommet. Jag hoppas att den föreslagna lagen kommer på plats så snart som möjligt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

En sammanfattning av ljuspunkter från betänkandet:

✓ En potentiell fördel med kamerabevakning är att det kan ge en positiv inverkan på slakteripersonalens beteende vid djurhanteringen.
✓ Den absolut viktigaste kontrollen av djurskyddet på slakterier är den som sker genom fysisk kontroll på plats. Kamerabevakning bör inte ersätta några fysiska kontroller utan ses som ett komplement.
✓ Bildupptagningar kan vara värdefulla som underlag i det preventiva utvecklingsarbetet med djurskyddet samt vid upptäckt av misstänkta djurskyddsbrister.
✓ Om krav på kamerabevakning införs är utgångspunkten att det bör gälla samtliga slakterier.
✓ Det finns ingen anledning att undanta något djurslag från kravet på kameraövervakning.
✓ Ett krav på kamerabevakning bör omfatta samtliga områden på slakteriet där levande djur hanteras och avse all tid som där finns levande djur.
✓ Den föreslagna lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

När det kommer till frågor om bevakning aktualiseras frågan om integritet, vilket utredningen också lyfter. Samtidigt som sådan hänsyn behöver tas måste rörliga bilder av tillräckligt god kvalitet genereras för att kamerabevakning ska vara värdefull. Däremot föreslås ljudupptagning inte bli en del av den nya lagen, vilket skulle ha flera fördelar ur djurskyddsperspektiv. Jordbruksverkets expert i utredningen anmälde här en avvikande mening och ansåg att ljudupptagning ska få ske, vilket Djurens Rätt också håller med om.

– Djur uttrycker mycket känslor via kroppsspråk som kan fångas på bild men också genom att till exempel skrika när de utsätts för smärta. Därför hade vi gärna sett att ljudupptagning var en del av lagstiftningen för att den ska göra så stor skillnad för djuren som möjligt, avslutar Camilla Bergvall.

Vidare föreslås att det bör vara slakterierna själva som köper in, installerar, underhåller och ansvarar för driften, men att de bör kompenseras så långt det är möjligt för nya utgifter. Lagen skulle enligt utredningens förslag inte ta plats i djurskyddslagen utan i en egen lag.

Läs mer: Positivt besked: Kamerabevakning på slakterier ska utredas

Slakt

Senaste nyheterna