Öppet brev till regeringen om förebyggande åtgärder mot smittspridning

I ett öppet brev uppmanar Djurens Rätt Sveriges ledare att vidta konkreta åtgärder för att förhindra framtida pandemier. Detta genom att arbeta i enlighet med One Health-konceptet för att stärka pandemifördraget. Socialdepartementet har nu mottagit brevet.

Ebola, HIV och COVID-19 är bara några av de sjukdomar som troligen har sitt ursprung från djur. Ytterligare 1,7 miljoner för närvarande "okända" virus tros finnas hos däggdjur och fåglar, varav upp till 827 000 kan smitta människor. Dessa siffor visar tydligt att Sverige, och andra länder, måste agera snabbt för att minska risken för smittspridning av nya sorters sjukdomar. Detta är avgörande för att förebygga och hantera potentiella pandemier i framtiden.

Ett pandemifördrag tas just nu fram av världens länder via Världshälsoorganisationen, med syfte att förebygga pandemier och stärka världen inför framtida pandemier. I ett öppet brev skriver Djurens Rätt att pandemifördraget måste ta lika mycket hänsyn till såväl förebyggande åtgärder, som beredskap och responsåtgärder. Brevet har skrivits med anledning av en oro över att vissa medlemsländer inom WHO har föreslagit att de förebyggande åtgärderna bör försvagas eller till och med tas bort från pandemifördraget. En sådan åtgärd skulle kunna öka risken för sjukdom bland både människor och djur i samband med nya smittoutbrott.

– Makthavare måste på global nivå ta större ansvar för att förebygga smittspridning, både för djurs och människors skull. Självklart måste vi ha ett starkt internationellt pandemifördrag som framhäver detta, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt uppmanar ledare världen över att arbeta i enlighet med One Health-konceptet, som handlar om det nära sambandet mellan hälsan hos människor, djur och natur. Att utgå från One Health inkluderar exempelvis utbildning, att förbättra människors och djurs hälsa, att stärka engagemanget i samhället och att öka finansiering till pandemiförebyggande åtgärder. Pandemiförebyggande insatser som fokuserar på frågan om varför pandemier uppkommer från första början är den mest kostnadseffektiva strategin, och kostar en bråkdel av vad det annars hade kostat i beredskap och respons. Samtidigt innebär det en minskning av förekomsten av dödsfall, sjukdom och ekonomiskt kaos som uppstår till följd av pandemier.

– För att undvika en framtida pandemi måste vi ta tag i en av de grundläggande orsakerna till att djur blir sjuka i stor omfattning och att smitta sprids till människor, nämligen de storskaliga djurfabrikerna. Djurfabriker är ideala miljöer för smittspridning med många djur i trånga utrymmen. Ett starkt djurskydd är med andra ord en viktig del av att förebygga smittspridning, avslutar Camilla Bergvall.

Därför har Djurens Rätt skickat ett öppet brev till Socialdepartementet för att uppmana de svenska ledarna att fortsätta bistå med sitt tydliga och starka ledarskap under förhandlingarna. Det är viktigt att avtalets språk och formuleringar fortsätter att vara skarpt för att minska riskerna för en till pandemi.

Djurens Rätt har tidigare skickat skrivelser till regeringen om krav på smittförebyggande åtgärder.

Ebola, HIV och COVID-19 är bara några av de sjukdomar som troligen har sitt ursprung från djur. Ytterligare 1,7 miljoner för närvarande "okända" virus tros finnas hos däggdjur och fåglar, varav upp till 827 000 kan smitta människor. Dessa siffor visar tydligt att Sverige, och andra länder, måste agera snabbt för att minska risken för smittspridning av nya sorters sjukdomar. Detta är avgörande för att förebygga och hantera potentiella pandemier i framtiden.

Ett pandemifördrag tas just nu fram av världens länder via Världshälsoorganisationen, med syfte att förebygga pandemier och stärka världen inför framtida pandemier. I ett öppet brev skriver Djurens Rätt att pandemifördraget måste ta lika mycket hänsyn till såväl förebyggande åtgärder, som beredskap och responsåtgärder. Brevet har skrivits med anledning av en oro över att vissa medlemsländer inom WHO har föreslagit att de förebyggande åtgärderna bör försvagas eller till och med tas bort från pandemifördraget. En sådan åtgärd skulle kunna öka risken för sjukdom bland både människor och djur i samband med nya smittoutbrott.

– Makthavare måste på global nivå ta större ansvar för att förebygga smittspridning, både för djurs och människors skull. Självklart måste vi ha ett starkt internationellt pandemifördrag som framhäver detta, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt uppmanar ledare världen över att arbeta i enlighet med One Health-konceptet, som handlar om det nära sambandet mellan hälsan hos människor, djur och natur. Att utgå från One Health inkluderar exempelvis utbildning, att förbättra människors och djurs hälsa, att stärka engagemanget i samhället och att öka finansiering till pandemiförebyggande åtgärder. Pandemiförebyggande insatser som fokuserar på frågan om varför pandemier uppkommer från första början är den mest kostnadseffektiva strategin, och kostar en bråkdel av vad det annars hade kostat i beredskap och respons. Samtidigt innebär det en minskning av förekomsten av dödsfall, sjukdom och ekonomiskt kaos som uppstår till följd av pandemier.

– För att undvika en framtida pandemi måste vi ta tag i en av de grundläggande orsakerna till att djur blir sjuka i stor omfattning och att smitta sprids till människor, nämligen de storskaliga djurfabrikerna. Djurfabriker är ideala miljöer för smittspridning med många djur i trånga utrymmen. Ett starkt djurskydd är med andra ord en viktig del av att förebygga smittspridning, avslutar Camilla Bergvall.

Därför har Djurens Rätt skickat ett öppet brev till Socialdepartementet för att uppmana de svenska ledarna att fortsätta bistå med sitt tydliga och starka ledarskap under förhandlingarna. Det är viktigt att avtalets språk och formuleringar fortsätter att vara skarpt för att minska riskerna för en till pandemi.

Djurens Rätt har tidigare skickat skrivelser till regeringen om krav på smittförebyggande åtgärder.

Agera

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Uppmana våra världsledare att förändra världens matproduktion och fasa ut djurfabrikerna. För djurens, människornas och planetens skull.

Skriv under här

https://djurensratt.end.it/sv/sign/

Agera

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Uppmana våra världsledare att förändra världens matproduktion och fasa ut djurfabrikerna. För djurens, människornas och planetens skull.

Skriv under här

https://djurensratt.end.it/sv/sign/

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

Internationellt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts internationella arbete.

EU-beslut ska minska djurfabrikers miljöpåverkan

Europaparlamentet har nyligen röstat igenom en uppdatering av industriutsläppsdirektivet som påverkar djurfabriker. Med en stor majoritet bakom beslutet kommer nu fler djurfabriker med grisar och fjäderfä att klassas som riskabla för miljön. Djurens Rätt hade dock velat se att fabriker med nötdjur också skulle inkluderas, eftersom dessa djurfabriker har mycket stora utsläpp. En sådan inkludering kan ske efter år 2026, när lagstiftningen ska revideras igen.

Djurfabriker bidrar till stora utsläpp av metangas och förorenar också vatten, luft och jord genom ammoniak och utsläpp av lustgas. EU-kommissionen lade fram ett ambitiöst förslag under 2023, som i somras vattnades ur rejält av parlamentets omröstning. Till slut blev det en kompromiss och industriutsläppsdirektivet kan träda i kraft inom kort. Ministerrådet måste också ställa sig bakom förslaget innan lagen skrivs in, men därefter får medlemsstaterna 22 månader på sig att uppfylla de nya kraven.

Förut omfattades enbart de allra största djurfabrikerna, men nu kommer fler djurfabriker att täckas av lagstiftningen eftersom gränsen för vad som är industriell djurhållning sänks. Resultatet i omröstningen blev en kompromiss, eftersom det fanns krafter som inte ville uppdatera lagstiftningen över huvud taget.

− Det är välkommet att ambitionen för en hållbarare värld lever vidare. Det är viktigt att djurfabrikerna som bidrar till stora utsläpp regleras hårdare, och vi förväntar oss att även anläggningar med nötdjur inkluderas framåt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Målet med lagstiftningen är att skydda medborgare från farliga utsläpp från industriell verksamhet, som djurfabriker. Uppdateringen blir därmed både något som kan minska utsläppen, och storskaligheten i djurfabriker.
Debatten runt direktivet har belyst hur EU har fått allt fler djurfabriker under de senaste åren, vilket har haft fruktansvärda effekter på djurvälfärd och miljö.

Mer om lagstiftningen

Det färdiga direktivet kommer att ställa krav på alla djurfabriker som har mer än 350 djurenheter grisar och 280 djurenheter fjäderfä. Första förslaget från EU-kommissionen låg på enbart 150 djurenheter, samt en inkludering av nötdjur. Idag ligger nivån på hela 750 djurenheter. Se mer i tabellen om hur många djur det innebär.

Djurfabriker bidrar till stora utsläpp av metangas och förorenar också vatten, luft och jord genom ammoniak och utsläpp av lustgas. EU-kommissionen lade fram ett ambitiöst förslag under 2023, som i somras vattnades ur rejält av parlamentets omröstning. Till slut blev det en kompromiss och industriutsläppsdirektivet kan träda i kraft inom kort. Ministerrådet måste också ställa sig bakom förslaget innan lagen skrivs in, men därefter får medlemsstaterna 22 månader på sig att uppfylla de nya kraven.

Förut omfattades enbart de allra största djurfabrikerna, men nu kommer fler djurfabriker att täckas av lagstiftningen eftersom gränsen för vad som är industriell djurhållning sänks. Resultatet i omröstningen blev en kompromiss, eftersom det fanns krafter som inte ville uppdatera lagstiftningen över huvud taget.

− Det är välkommet att ambitionen för en hållbarare värld lever vidare. Det är viktigt att djurfabrikerna som bidrar till stora utsläpp regleras hårdare, och vi förväntar oss att även anläggningar med nötdjur inkluderas framåt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Målet med lagstiftningen är att skydda medborgare från farliga utsläpp från industriell verksamhet, som djurfabriker. Uppdateringen blir därmed både något som kan minska utsläppen, och storskaligheten i djurfabriker.
Debatten runt direktivet har belyst hur EU har fått allt fler djurfabriker under de senaste åren, vilket har haft fruktansvärda effekter på djurvälfärd och miljö.

Mer om lagstiftningen

Det färdiga direktivet kommer att ställa krav på alla djurfabriker som har mer än 350 djurenheter grisar och 280 djurenheter fjäderfä. Första förslaget från EU-kommissionen låg på enbart 150 djurenheter, samt en inkludering av nötdjur. Idag ligger nivån på hela 750 djurenheter. Se mer i tabellen om hur många djur det innebär.

Stöd oss

Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen och stärka kraven på djurfabriker.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen och stärka kraven på djurfabriker.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

EU-kommissionen slopar växtbaserade kostrekommendationer för klimatet

Den 6 februari släppte EU-kommissionen information om EU:s klimatmål för 2040. I motsats till vad läckta dokument hade antytt inför publiceringen slopade de i sista sekund det som såg lovande ut – att betona rollen av ett kostskifte samt specifika mål för utsläpp från jordbruk.

EU-kommissionen har nu påbörjat sin kommunikation gällande processen att fastställa mellanliggande klimatmål för 2040, vilket är halvvägs till målet om klimatneutralitet inom EU år 2050.

- Det är väldigt tråkigt att se att det inte längre finns samma ambitioner som i det läckta materialet. Kopplingen mellan det vi äter och utsläpp av växthusgaser är tydligt belagt i forskning sedan många år tillbaka. Att kommissionen medvetet ignorerar detta är svårt att förstå, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

En av punkterna som tagits bort är att minska icke-koldioxid-utsläpp från jordbruken med 30 procent. Betydelsen av livsstilsförändringar, främst gällande vår kost, för att få ned utsläppen har också tagits bort. Anledningen till detta tycks vara de protester som jordbrukare genomfört runtom i Europa den senaste tiden, vilket lett till en del politiska kompromisser.

- Jordbruks- och livsmedelssektorerna har stor potential att möjliggöra kostomläggningar, minska utsläpp och förbättra hälsan för både djur och människor. Vi ser dessutom en stor vilja hos konsumenter att ändra sitt sätt att äta och göra sin del för klimatet. Kommissionen behöver nu ta sitt ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att det ska vara enkelt att leva hållbart, avslutar Camilla Bergvall.

EU-kommissionen har nu påbörjat sin kommunikation gällande processen att fastställa mellanliggande klimatmål för 2040, vilket är halvvägs till målet om klimatneutralitet inom EU år 2050.

- Det är väldigt tråkigt att se att det inte längre finns samma ambitioner som i det läckta materialet. Kopplingen mellan det vi äter och utsläpp av växthusgaser är tydligt belagt i forskning sedan många år tillbaka. Att kommissionen medvetet ignorerar detta är svårt att förstå, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

En av punkterna som tagits bort är att minska icke-koldioxid-utsläpp från jordbruken med 30 procent. Betydelsen av livsstilsförändringar, främst gällande vår kost, för att få ned utsläppen har också tagits bort. Anledningen till detta tycks vara de protester som jordbrukare genomfört runtom i Europa den senaste tiden, vilket lett till en del politiska kompromisser.

- Jordbruks- och livsmedelssektorerna har stor potential att möjliggöra kostomläggningar, minska utsläpp och förbättra hälsan för både djur och människor. Vi ser dessutom en stor vilja hos konsumenter att ändra sitt sätt att äta och göra sin del för klimatet. Kommissionen behöver nu ta sitt ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att det ska vara enkelt att leva hållbart, avslutar Camilla Bergvall.

STÖD OSS

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli månadsgivare!

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard?kod=MNWMENY

STÖD OSS

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli månadsgivare!

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard?kod=MNWMENY

Cecilia Mille

cecilia.mille@djurensratt.se

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

Ett år efter FN:s historiska resolution om djurskydd

Foto: Shutterstock

Ett år efter att FN:s miljöförsamling (UNEA) antog den första resolutionen som handlar om djurvälfärd har World Federation for Animals (WFA), som Djurens Rätt har varit med och grundat, publicerat en rapport.

I resolutionen för djurskydd, miljö och hållbar utveckling erkänns att djurskydd kan bidra till att hantera miljöproblem, främja folkhälsa och uppnå målen för hållbar utveckling. FN:s miljöprogram (UNEP) förväntas undersöka dessa kopplingar i en rapport som senare ska presenteras för FNs miljöförsamling.

Den nyligen publicerade rapporten från WFA, "Unveiling the Nexus: The Interdependence of Animal Welfare, Environment & Sustainable Development" har skrivits för att hjälpa beslutsfattare, att få en överblick av vetenskapliga bevis i frågan och för att stimulera en diskussion. Rapporten belyser hur bättre djurskydd kan bidra till att hantera de globala kriserna och påskynda en hållbar utveckling.

– Det är en otroligt intressant rapport som visar att djurskydd är en självklar del av en hållbar utveckling globalt. Detta bland annat genom att vända förlusten av biologisk mångfald, mildra klimatförändringarna och säkra folkhälsan. Jag hoppas nu att alla makthavare tar med sig detta perspektiv i kommande beslut, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Bakgrund

FN:s miljöförsamling (UNEA) samlar företrädare för FN:s 194 medlemsstater, företag, det civila samhället och andra intressenter för att komma överens om strategier för att ta itu med de mest angelägna miljöproblem i världen. Dess femte session (UNEA-5) ägde rum i Nairobi mellan den 28 februari och 2 mars 2022. Den sjätte sessionen kommer att hållas den 26 februari och 1 mars 2024 vid FN:s miljöprograms högkvarter i Nairobi.

Till ett framtida möte med FN:s miljöförsamling kommer det att publiceras en rapport som undersöker hur djurskydd kan bidra till att hantera miljöproblem, främja hälsa och uppnå målen för hållbar utveckling samt ta hänsyn till alla djurs välbefinnande.

Läs även: FN:s medlemsstater antar historisk resolution om kopplingen mellan djurvälfärd och andra hållbarhetsfrågor

Sebastian Wiklund

Globalt

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Vi strävar efter en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Då lidandet djur utsätts för inte hindras av nationsgränser, arbetar vi både lokalt och globalt för att göra största möjliga skillnad för djuren.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Stöd oss!

Bli medlem

Djurens Rätt i Vinnova-projekt om nytt matsystem

Djurens Rätts Cecilia Mille på workshop med projektet. Foto: Sebastian Wiklund

Djurens Rätt är en av de aktörer som antagits till projektet “Ett nytt recept för matsystemet”, en långsiktig insats för att förstå och möta de system- och policyutmaningar som hindrar innovation och omställning på matområdet.

Det är Sveriges innovationsmyndighet Vinnova som samlar målmedvetna och kreativa aktörer som vill bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt matsystem. Insatsen ska bidra till att nyckelaktörer tillsammans bygger kapacitet och förutsättningar för innovation och hållbarhet i den svenska livsmedelskedjan.

Fem spetsområden med potential att radikalt förbättra matsystemet har inledningsvis identifierats. Djurens Rätt deltar med två medarbetare från sin samhällspolitiska enhet i temat Proteinskiftet. Temat fokuserar på skiftet till mer växtbaserad mat och utbudet på den svenska marknaden. Deltagande organisationer i temat är Axfoundation, Azote AB, Djurens Rätt, Hasta Eco AB, Jävligt Gott/Chou Chou, KTH, Millow AB, RISE, Sveriges konsumenter och WWF.

- Det är ett viktigt och spännande arbete att vara med och skapa lösningar för framtidens matsystem. Djurens Rätt har mycket att bidra med genom att vi redan tidigt såg att framtiden är växtbaserad. Vi sitter på ganska unika kunskaper om hinder och möjligheter på vägen dit, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt och en av deltagarna i insatsen.

Under 2022 och 2023 ska deltagarna identifiera gemensamma mål och bygga kapacitet att tillsammans bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt matsystem. Ambitionen är att ge aktörerna möjlighet att experimentera och testa nya banbrytande lösningar. Vinnova bedömer att detta ska skapa förutsättningar för att under hösten 2023 kunna söka finansiering för långsiktiga innovationsmiljöer.

Cecilia Mille

cecilia.mille@djurensratt.se

Vego

Djurens Rätt arbetar för att omställningen till mer växtbaserad mat ska påskyndas. Detta genom att inspirera och möjliggöra för konsumenter och företag att välja vego och genom att sätta press på politiken.

Växtbaserat

Här kan du läsa mer om sådant som rör Djurens Rätts arbete för att främja växtbaserat.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

Stöd Djurens Rätts arbete för en framtid utan djurfabriker. Din hjälp behövs!

STÖTTA VÅRT ARBETE

Behovet av förändring i världens djurfabriker började synas på COP27

En värld utan djurfabriker är möjlig. Foto: Shutterstock

Förenta nationernas klimatkonferens COP27 har skett under de två senaste veckorna i Egypten. Även om behovet av en förändring i livsmedelsindustrin inte fick någon tydlig plats på agendan, så har det uppmärksammats i anslutning till konferensen på flera sätt. Djurens Rätt noterar att mer behöver göras från politikens håll.

Att förändra hur vi behandlar djur är en del av lösningen på att minska effekterna av klimatkrisen. COP27 är den första klimatkonferensen där en temadag om lantbruket fanns med. Det fanns även en egen paviljong avsedd för arbetet kring livsmedelssystem kallad Food4Climate, som bland annat sponsrades av flera djurskyddsorganisationer. Programmet på paviljongen behandlade viktiga ämnen kring djurfabriker och en övergång till mer växtbaserade dieter, i relation till klimatfrågan.

Förenta nationernas klimatkonvention (UNFCCC) höll också i ett event där det tillkännagavs att dagens livsmedelssystem bidrar till stora växthusgasutsläpp, och att det inte uppmärksammats i tillräcklig grad på klimatkonferensen. Panelen på eventet menade att det kommer vara än viktigare framöver, och att nästa COP, som sker 2023, troligen kommer ha det på sin agenda.

– Vi behöver montera ned djurfabrikerna och kraftigt minska köttkonsumtionen för att nå klimatmålen. Det hade beslutsfattare behövt förstå redan i år, men vi ser fram emot att delta i samtalen om krafttag mot djurfabrikerna nästa år, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt skickade, genom World Federation for Animals, ut ett positionspapper till länders representanter inför konferensen och deltog på ett event under COP27 för att prata om varför det behövs en rättvis övergång till mer växtbaserat protein, och att ökad djurvälfärd behövs längs vägen.

Den främsta lösningen på att minska utsläppen i djurfabrikerna, enligt industrin, brukar vara att implementera ny teknik som fodertillskott. Samtidigt subventioneras djurfabrikerna med skattemedel för att hålla dem flytande rent ekonomiskt.

– Politiker behöver ta mer ansvar i frågan, både i Sverige och i övriga världen. Det går inte att fortsätta skyffla in bidrag från skattepengar till djurfabriker och tro att ny teknik överkommer alla problem som finns. Subventionerna behöver avvecklas, och ställas om till att främja växtbaserad produktion, fortsätter Camilla Bergvall.

Andra som lyfte vego under COP27 var Singapore, som hade ett event om cellulärt jordbruk. Singapore är det första landet som har börjat servera odlat kött och har flera innovationsprogram för att främja utvecklingen av djurfritt kött.

Läs positionspappret här.

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

Stöd Djurens Rätts arbete för en framtid utan djurfabriker. Din hjälp behövs!

Stötta vårt arbete

Djurens Rätt deltog under Klimatfestival

Camilla Bergvall på plats under Klimatfestivalen

I lördags deltog Djurens Rätt under Klimatfestivalen - ett event som anordnades av privatpersoner och ägde rum i Vintervikens trädgård i Stockholm. Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall höll ett tal på scen där fokus låg på de ohållbara djurfabrikerna och hur köttkonsumtion inte får glömmas bort när det pratas om klimatförändringarna.

Anledningarna till att montera ner djurfabrikerna är många. Först och främst skulle det göra skillnad för djuren som idag lever hela sina liv i dem, men det finns även fördelar såsom minskade utsläpp, mindre risk för pandemier, minskad antibiotikaresistens och ökad folkhälsa.

– När vi pratar om tunga ödesfrågor som klimatförändringar, pandemier och antibiotikaresistens får vi inte glömma bort att bristfällig djurhållning är en röd tråd dem emellan. Och givet detta är det förbryllande hur lite utrymme djurpolitiska frågor fått i valrörelsen. De lyser med sin frånvaro i såväl debatter som valkompasser trots att djurskyddsfrågor är viktiga för 4 av 10 väljare vid val av parti, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Fyra viktiga argument till att montera ner djurfabrikerna:

Det är omöjligt att säkerställa ett gott djurskydd när hundratusentals djur trycks in i trånga fabriker och slaktas på löpande band. Bara på Kronfågels slakteri utanför Katrineholm slaktas drygt en miljon kycklingar varje vecka. Det säger sig själv att hänsyn till varje individ inte kan tas i det tempot. Detta trots att djurskyddslagen säger att djur har rätt till naturligt beteende och att skyddas från onödigt lidande. För att djurskyddslagen ska vara mer än tomma ord måste antalet djur i fabrikerna minska både drastiskt och omgående.
Kött är den livsmedelsgrupp med störst negativ klimatpåverkan. Tillsammans med mejeriprodukter orsakar produktionen av kött mer än hälften av jordbrukets totala mängd växthusgasutsläpp (1), och mer än 80 procent av världens jordbruksmark används till djurhållning även om det bara motsvarar 18 procent av vårt kaloriintag (2). En vanlig fördom är att just kycklingindustrin skulle vara mer miljövänlig, men det stämmer helt enkelt inte. Kycklingproduktion genererar upp till tio gånger mer växthusgasutsläpp än motsvarande växtbaserade proteinalternativ (3)(4). En kyckling äter tre till fyra kilo foder för varje kilo ätbart kött - foder som hade kunnat förädlas till växtbaserade livsmedel direkt istället.
Djurfabriker, både i Sverige och i andra länder, är en tickande bomb för nya smittutbrott och pandemier. Vi ser löpande hur djur får avlivas på grund av olika smittoutbrott, och vi kan inte tro att vi kan fortsätta som vanligt utan att drabbas av nya sjukdomar som har sin orsak i hur vi behandlar djur.
Drygt två tredjedelar av antibiotikaresistensen uppkommer till följd av bristfällig djurhållning, och år 2050 väntas fler människor dö av antibiotikaresistens än av cancer (5). Antibiotikaresistensen kommer kosta samhället otroliga summor och tiden för handlingskraft är nu.

Källor

1. Naturvårdsverket (2011) Köttkonsumtionens klimatpåverkan - Drivkrafter och styrmedel. Rapport 6456.
2. Poore J, Nemecek, T (2018) Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers. Research Article.
3. Naturvårdsverket (2011) Köttkonsumtionens klimatpåverkan - Drivkrafter och styrmedel. Rapport 6456.
4. Van Rysselberge P. & Röös E. (2021) Carbon footprint of meat, egg, cheese and plant-based protein sources - compilation of data and discussion of assessing the climate impact in the WWF Swedish Meat Guide. Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Energy and Technology. Report 117.
5. Review on Antimicrobial Resistance (2014) Antimicrobial Resistance: Tackling a Crisis for the Health and Wealth of Nations. Chaired by Jim O’Neill.

Matilda Antti

Vego

Djurens Rätt arbetar för att omställningen till mer växtbaserad mat ska påskyndas. Detta genom att inspirera och möjliggöra för konsumenter och företag att välja vego och genom att sätta press på politiken.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

Vilka riksdagspartier vill egentligen minska köttkonsumtionen? Spana in Djurens Rätts granskning av riksdagspartierna samt vår presentation av djurvänliga kandidater inför riksdagsvalet den 11 september.

Djurens Rätts partigranskning

Framgång: Bulgarien förbjuder minkfarmer av miljöskäl

En fri mink. Foto: Shutterstock

Bulgarien har 1 juni beslutat att förbjuda uppfödning av minkar och import av levande minkar till landet. Det innebär att den sista minkfarmen i landet nu lägger ned, och besparar ungefär 130 000 minkars lidande per år. Sverige blir allt mer unika i att tillåta minkfarmer i EU.

Bulgariens miljöminister har 1 juni skrivit under en lagändring som förbjuder uppfödning av minkar och import av levande minkar till landet av miljöskäl. Den enda minkfarmen som nu behöver lägga ned sin verksamhet i Bulgarien är ovanligt stor, större än de minkfarmer som finns i Sverige. Därmed besparas upp till 130 000 minkar per år genom beslutet, även om det bara påverkar ett företag.

– Oavsett anledning är det oerhört glädjande att ännu ett land fasar ut all pälsdjursuppfödning. Sverige sticker ut allt mer från mängden i EU. Jag uppmanar alla att skriva under medborgarinitiativet Fur Free Europe för att påverka resten av EU, och i och med det Sverige, att förbjuda all pälsproduktion, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Lagstiftningen är skriven av miljöhänsyn då minkarna i fångenskap klassas som en invasiv art som påverkar den biologiska mångfalden negativt. Situationen med vilda minkar i Bulgarien är liknande den i Sverige, men restriktioner mot minkfarmer likt de bulgariska saknas här – även om det svenska Naturvårdsverket meddelat att de tittar på frågan. Omkring 20 minkfarmer finns kvar i Sverige med högst koncentration i Blekinge, där också förrymda minkar påträffas regelbundet.

Ett djurskyddsgrundat förbud mot all framtida pälsdjursuppfödning i Bulgarien har diskuterats tidigare, och det finns information som tyder på att ett sådant lagförslag kommer inom kort igen.

Länder i EU med pälsfarmsförbud:

Belgien, 2023
Bulgarien, 2022
Estland, 2026
Frankrike, 2021
Irland, 2022
Italien, 2022
Kroatien, 2017
Luxemburg, 2018
Nederländerna, 2021
Slovakien, 2025
Slovenien, 2013
Tjeckien, 2019
Tyskland, 2022
Österrike, 2005

14 av 27 medlemsstater har nu tagit ställning i frågan, och totalt 21 av 27 medlemsstater har, eller är nära, ett pälsfarmsförbud. Parlamentarisk diskussion om att förbjuda pälsfarmer pågår i Danmark, Lettland, Litauen, Polen, Spanien och Ungern. Sverige saknas på listan på grund av kvarvarande minkfarmer och avsaknad av lagstiftningsförslag från regering eller riksdag.

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Globalt

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Vi strävar efter en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Då lidandet djur utsätts för inte hindras av nationsgränser, arbetar vi både lokalt och globalt för att göra största möjliga skillnad för djuren.

Mink

Här kan du läsa mer om minkar.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

Hjälp oss att stänga pälsdjursindustrin för gott i hela EU – skriv under medborgarinitiativet Fur Free Europe idag!

Stoppa pälsfarmerna!

Djurens Rätt sätter djurvälfärd på den globala agendan under Stockholm+50

Foto: Shutterstock

Mellan den 2-3 juni är det dags för FN-mötet Stockholm+50. World Federation for Animals (WFA), som Djurens Rätt varit med och grundat och sitter i styrelsen för, kommer att göra ett framförande om kopplingen mellan miljö och djurvälfärd.

Stockholm+50 är en konferens för att uppmärksamma att det var 50 år sedan Stockholmskonferensen hölls, vilket ledde fram till bland annat UNEP som är FN:s sätt att samordna ländernas viljeinriktning för miljöarbete. Efter det har FNs miljöarbete och organisation växt ännu mer.

Temat för mötet är ”A healthy planet for the prosperity of all”. Med erfarenheterna från pandemin diskuteras på mötet nu bredare hur framtida utmaningar ska hanteras. WFA kommer i sitt framförande bland annat lyfta:

Att världen behöver skapa ett skifte till växtbaserat och fasa ut de intensiva djurfabrikerna.
Investeringar i växtbaserade produkter för att minska risken för zoonoser, minska klimatpåverkan och djurens lidande.
Att de statliga subventionerna för intensivt storskaliga djurfabriker fasas ut.
Vikten av att arbeta vidare med One Health. Det vill säga att smittämnen cirkulerar mellan djur, människor, natur. För att minska risker så ska helheten beaktas.

Inför Stockholm50+ har miljödepartementet låtit Stockholm Environment Institute (SEI) och Council on Energy, Environment and Water (CEEW) ta fram en rapport som ska kunna tjäna som ett underlag inför samtalen och sporra till inspiration. Flera av de saker som WFA tar upp tas också upp in rapporten.

– Det är glädjande att diskussionerna om djurfabrikernas klimatpåverkan nu verkar komma igång. Det är något Djurens Rätt verkat för i de internationella sammanhang vi befinner oss. Djurens välmående är kopplat till planetens och människans välmående, men, precis som det framkommer i rapporten så har djuren också ett eget värde. Det är otroligt viktigt att erkänna, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

För inte så länge sedan vann Djurens Rätt genom WFA en delseger. Detta genom att UNEA-5.2 antog en resolution på temat där sambandet mellan djurs välfärd och miljö erkänns. Det beslutades även att en rapport på temat ska tas fram tillsammans med en rad organisationer inom FN. Djurens Rätt verkar genom WFA i arbetsgrupper och i styrelsen. I samband med resolutionen skickade Djurens Rätt även brev till Sveriges miljöminister för att påtala vikten av att anta resolutionen.

– Det är många viktiga frågor som kommer att diskuteras på Stockholm+50. Även om frågan om djurvälfärd och miljö är ny för många så är den väldigt viktig och bör uppmärksammas. Förutom att det är viktigt att verka för djurens välfärd för djurens egen skull så är detta även nyckeln till att lindra andra problem som klimatpåverkan och risken för zoonoser, avslutar Camilla Bergvall.

Sebastian Wiklund

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Stöd Djurens Rätts arbete för djuren runt om i världen!

Bli månadsgivare

Djurens Rätt lanserar boken “Så skapar vi en vegansk värld - ett pragmatiskt förhållningssätt”

Nu i april har boken “Så skapar vi en vegansk värld - ett pragmatiskt förhållningssätt” exklusivt släppts till försäljning i Djurens Rätts webbshop. Boken är skriven av Tobias Leenaert och bokens förord är skrivna av Peter Singer och Djurens Rätts generalsekreterare Benny Andersson.

När bokförlaget Trinambai hörde av sig till Djurens Rätt fanns det en bok på generalsekreterare Benny Anderssons önskelista över djurrättslitteratur som bör översättas till svenska. Nämligen “How to Create a Vegan World - a pragmatic approach” av Tobias Leenaert.

Nu har önskan blivit verklighet och “Så skapar vi en vegansk värld - ett pragmatiskt förhållningssätt” finns nu att köpa exklusivt i Djurens Rätts webbshop. Genom att översätta boken till svenska tillgängliggörs bokens budskap till en bredare publik här i Sverige.

– Det boken förmedlar är i många avseenden något vi i Djurens Rätt kan känna igen oss i. Att vi måste se till effekten först och främst, hur vi gör skillnad för de som är flest och har det sämst. Att ha en tydlig moralisk kompass, samtidigt som vi kan vara pragmatiska när det krävs och att vara tydliga med att det inte nödvändigtvis är allt eller inget i alla lägen, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt.

Djurens Rätt har under processens gång hjälpt Trinambai med tankar kring en del formuleringar från engelska till svenska, men också gått in ekonomiskt för att säkra utgivningen. Benny Andersson har även skrivit förord till den svenska utgåvan.

– Boken har ett viktigt budskap i en tid när vi mer än någonsin måste ställa om från ett samhälle som bygger på djurfabriker och slentrianmässig animaliekonsumtion, till en värld där djur respekteras som kännande individer. Vi behöver skapa en vegansk värld. För att ta oss dit behöver vi inspiration och verktyg för att i ett första skede halvera köttkonsumtionen till 2030, avslutar Benny Andersson.

Boken “Så skapar vi en vegansk värld” hittar du i Djurens Rätts webbshop och inom kort även hos de svenska bokhandlarna.

Linn Åkesson

Organisation

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Det har vi gjort sedan 1882. Med våra målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete är vi en av världens ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer, med fler än 50 000 medlemmar i Sverige.

Växtbaserat

Här kan du läsa mer om sådant som rör Djurens Rätts arbete för att främja växtbaserat.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

Som medlem i Djurens Rätt har du alltid 15 % rabatt i vår shop.

Köp boken

Miljö

Senaste nyheterna