Spelar roll?

EU-valet 2024 är ett ödesval för djuren. Efter maktskiftet ska tre tunga djurfrågor avgöras. Den första: Kommer den försenade djurskyddslagstiftningen vara så revolutionerande som utlovats, eller ska djurfabrikslobbyn tillåtas urvattna lagstiftningen ytterligare? Den andra: Ska EU lyssna på medborgarnas krav om att stoppa pälsdjursfarmning i hela unionen? Den tredje: Kommer EU att hålla löftet om att skrota burarna i djurfabrikerna?

EU-kommissionens ursprungliga plan var att göra EU världsledande inom djurskydd. Men, när det under hösten 2023 var dags att presentera de fyra lagstiftningspaketen – hållning av djur, djurtransporter, slakt och djurskyddsmärkning – så fick kommissionen kalla fötter och backade från alla förutom ett. Detta efter starka påtryckningar från djurfabrikslobbyn. Nederländska Europaparlamentarikern Anja Hazekamp berättade i The Guardian:

– Industrin fajtades stenhårt med fula knep. De testade allt de kunde komma på, eftersom de vet att vi är i desperat behov av djurvälfärdslagstiftningen för att göra matsystemen mer hållbara och humana, och det här var deras sista chans. De vill inte förändras, men ser att förändring är oundvikligt så de har börjat bli desperata. De gör vad som helst för att rädda sina skinn, sa Anja Hazekamp.

Enbart förslagen som rör djurtransporter presenterades i sin helhet, men är en "bortslarvad möjlighet" enligt Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

– Att det enda lagstiftningspaketet vi fick var ett svagt sådant är djupt beklagligt. Det här är en fråga som engagerar EU-medborgare som återkommande nås av skandaler om svältande djur på omkringdrivande fartyg och överhettade djur på Europas vägar. Sist transportlagstiftningen uppdaterades var för ungefär två decennier sedan, vem vet när vi får chansen igen? Det här är helt klart en bortslarvad möjlighet, säger Linda Björklund.

Förslagen som presenterades rör exempelvis begränsade transporttider, maxtemperaturer och digitala verktyg för spårning, och förutom några ljusglimtar så talar det mesta för att reell förbättring för djuren uteblir.

En konkret åtgärd som stod högt upp på önskelistan och som hade gjort verklig skillnad hade varit ett förbud mot att exportera levande djur från EU, men inte ens en tillstymmelse till exportförbud skymtades. Linda Björklund menar att det inte görs tillräckligt för att skydda djur från långa transporttider och höga temperaturer, och inte heller för att tillgodose behoven för djur som är extra sårbara, såsom dräktiga och nyfödda djur.

– EU-kommissionen gör vissa referenser till övergången från att transportera levande djur till att transportera kött och genetiskt material – något Djurens Rätt länge arbetat för och vill se snarast möjligt. Det är positivt att det verkar vara en del av deras framtidsvision, men det görs inte tillräckligt för att nå dit, konstaterar Linda Björklund.

EU-kommissionens ursprungliga plan var att göra EU världsledande inom djurskydd. Men, när det under hösten 2023 var dags att presentera de fyra lagstiftningspaketen – hållning av djur, djurtransporter, slakt och djurskyddsmärkning – så fick kommissionen kalla fötter och backade från alla förutom ett. Detta efter starka påtryckningar från djurfabrikslobbyn. Nederländska Europaparlamentarikern Anja Hazekamp berättade i The Guardian:

– Industrin fajtades stenhårt med fula knep. De testade allt de kunde komma på, eftersom de vet att vi är i desperat behov av djurvälfärdslagstiftningen för att göra matsystemen mer hållbara och humana, och det här var deras sista chans. De vill inte förändras, men ser att förändring är oundvikligt så de har börjat bli desperata. De gör vad som helst för att rädda sina skinn, sa Anja Hazekamp.

Enbart förslagen som rör djurtransporter presenterades i sin helhet, men är en "bortslarvad möjlighet" enligt Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

– Att det enda lagstiftningspaketet vi fick var ett svagt sådant är djupt beklagligt. Det här är en fråga som engagerar EU-medborgare som återkommande nås av skandaler om svältande djur på omkringdrivande fartyg och överhettade djur på Europas vägar. Sist transportlagstiftningen uppdaterades var för ungefär två decennier sedan, vem vet när vi får chansen igen? Det här är helt klart en bortslarvad möjlighet, säger Linda Björklund.

Förslagen som presenterades rör exempelvis begränsade transporttider, maxtemperaturer och digitala verktyg för spårning, och förutom några ljusglimtar så talar det mesta för att reell förbättring för djuren uteblir.

En konkret åtgärd som stod högt upp på önskelistan och som hade gjort verklig skillnad hade varit ett förbud mot att exportera levande djur från EU, men inte ens en tillstymmelse till exportförbud skymtades. Linda Björklund menar att det inte görs tillräckligt för att skydda djur från långa transporttider och höga temperaturer, och inte heller för att tillgodose behoven för djur som är extra sårbara, såsom dräktiga och nyfödda djur.

– EU-kommissionen gör vissa referenser till övergången från att transportera levande djur till att transportera kött och genetiskt material – något Djurens Rätt länge arbetat för och vill se snarast möjligt. Det är positivt att det verkar vara en del av deras framtidsvision, men det görs inte tillräckligt för att nå dit, konstaterar Linda Björklund.

Detta är ett utdrag ur en artikel från Tidningen Djurens Rätt nr. 1/2024 som utkommer 8 mars.

Detta är ett utdrag ur en artikel från Tidningen Djurens Rätt nr. 1/2024 som utkommer 8 mars.

Tidningen Djurens Rätt

Vill du också få hem tidningen?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Tidningen Djurens Rätt

Vill du också få hem tidningen?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Josefin Strang

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Medlem

Artikel

Här kan du läsa om artiklar som publicerats i Tidningen Djurens Rätt.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurens Rätt tvåfaldigt prisad i Svenska Designpriset 2023

Den 19 oktober gick prisutdelningen för Svenska Designpriset av stapeln på Moderna Museet i Stockholm. Djurens Rätts medlemstidning var inför kvällen nominerad i kategorin “Redaktionellt - Personal / Medlemstidning” och under prisceremonin kammade Tidningen Djurens Rätt hem utmärkelserna Peoples Choice och Silver och blev därmed dubbelt prisad.

Stöd oss

Vill du också få hem vår prisade medlemstidning?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning fyra gånger om året.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Vill du också få hem vår prisade medlemstidning?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning fyra gånger om året.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Sedan 2005 har Svenska Designpriset prisat svensk design och utveckling. Tidningen Djurens Rätt nominerades i år i kategorin “Redaktionellt - Personal / Medlemstidning” och under prisceremonin på Moderna Museet den 19 oktober blev tidningen tvåfaldigt prisad. Tidningen tog hem utmärkelserna Peoples Choice, som röstades fram av allmänheten, samt Silver som utsågs av juryn i Svenska Designpriset.

– Det känns fantastiskt att vår medlemstidning inte bara vinner en, utan två fina utmärkelser i Svenska Designpriset. Varje nummer av tidningen försöker spegla Djurens Rätts arbete i den tid vi befinner oss i och varje nummer är resultatet av ett gediget lagarbete, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt som fanns på plats under prisutdelningen.

Tidningen Djurens Rätt, som getts ut sedan 1902, räknas som Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och utkommer med fyra nummer per år.

– Det är en häftig känsla att en tidning som började ges ut 1902 får så fina utmärkelser 121 år senare. Ett stort, stort tack till alla Djurens Rätts medlemmar som är de som möjliggör att arbetet för djuren fortsätter framåt, avslutar Benny Andersson.

Tidningen ges ut både som papperstidning, digitalt och som taltidning till organisationens medlemmar. Även bibliotek, företag och organisationer kan prenumerera.

Läs också: Djurens Rätt är nominerad till Svenska Designpriset 2023

Linn Åkesson

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Medlem

Historia

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts historia.

Medlem

Senaste nyheterna