På årlig basis sammanställer Djurens Rätt länsstyrelsernas protokoll från inspektioner av svenska minkfarmer. Detta görs för att skapa en helhetsbild av hur minkarnas levnadsförhållanden ser ut. Årets sammanställning har dock fått lida på grund av en sämre tillgång till de offentliga handlingarna.
Alla länsstyrelser i län där det finns minkfarmer har kontaktats för att begära ut protokoll, men responsen skiljer dem kraftigt åt. Länsstyrelsen i Skåne valde att inte lämna ut några inspektionsprotokoll alls, med hänvisning till “att enskild farmare kan lida skada om uppgifter om verksamheten röjs”. Djurens Rätt bad om att få ta del av materialet anonymiserat, men inte heller detta godkändes. Först efter överklagan till både länsstyrelsen och kammarrätten i Göteborg gav länsstyrelsen i Skåne med sig och delade med sig av protokollen.
Blekinge län omfattar flest antal minkfarmer i Sverige. I de erhållna protokollen från länsstyrelsen i Blekinge är alla uppgifter om bristerna som hittats utsuddade. Liksom i fallet med länsstyrelsen i Skåne försvaras detta med att “enskild kan lida skada om uppgifter röjs”. Trots detta fanns personuppgifter, som Djurens Rätt inte bett om att få ta del av, omaskerade i protokollen. Anmärkningsvärt är att de utsuddade delarna i protokollen där bristerna finns listade i flera fall sträcker sig över flera sidor. En överklagan till kammarrätten i Jönköping har inte fått länsstyrelsen att ändra sitt ställningstagande och ärendet fick inte prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen.
- Jag har aldrig varit med om något liknande. Tidigare år har vi fått inspektionsprotokollen när vi frågat, utan större problem. Men nu börjar plötsligt information hemlighållas - det är svårt att inte fråga sig vad de försöker dölja, säger Camilla Bergvall, ansvarig för pälsfrågor på Djurens Rätt.
Trots svårigheterna har Djurens Rätt sammanställt den information de kunnat få fram från inspektionerna år 2015. Totalt genomfördes 22 inspektioner på landets drygt 75 minkfarmer. Vid 13 av dessa gjordes anmärkningar på brister i djurhållningen, detta trots att över hälften av inspektionerna var föranmälda.
- Återigen syns grova brister på flera farmer och då har vi inte ens fått se de brister som noterats i Blekinge som är Sveriges minktätaste län. Länsstyrelserna har hittat döda djur som inte plockats bort, sjuka djur som borde avlivats och i ett fall upptäcktes en mink som fastnat mellan burarna. Det är otäck läsning i många av de här protokollen, säger Camilla Bergvall.
Brister visas vid över hälften av alla inspektioner
22 inspektioner gjordes på Sveriges minkfarmer år 2015. 13 av dem visade anmärkningar för bristande djurhållning. Över hälften av inspektionerna som gjordes var föranmälda.
Andra brister som framkom i protokollen av farmerna var trasigt, vasst galler där minkarna får sin mat, vilket djuren lätt skulle kunna skada sig på. På en del farmer saknades miljöberikning i flera burar och på en farm saknades ligghyllor i alla burar. Avsaknad av strö förekom också.
Noteras bör även att information om bristerna som upptäcktes på minkfarmer i Blekinge län inte har lämnats ut - och alltså inte finns med i sammanställningen. De utsuddade områdena i protokollen motsvarar flera sidor, vilket ger en indikation om att bristerna varit många och allvarliga.
* Några av de djurskyddsproblem som förekommer på pälsdjursfarmer är att minkar uppvisar självstympning och stereotypa beteenden, vilket indikerar att de inte mår bra.
** Under november-december dödas alla minkar utom de som ska användas i avel. De dödas genom att placeras i en låda som fylls med koldioxid. Inandning av koldioxid är plågsamt och metoden kan ta lång tid. Det är därför viktigt att minkarna kan inspekteras under tiden för att minska lidandet.
Mer information om djur i pälsindustrin: http://www.djurensratt.se/djur-i-palsindustrin
Mer information om Djurens Rätts arbete för minkarna: http://www.djurensratt.se/mink
Artikel och intervju i Tidningen Sydöstran:
http://www.sydostran.se/solvesborg/brister-pa-blekinges-minkfarmer-suddades-ut/