Brister vid 74 % av alla djurskyddskontroller hos Kronfågel

Kycklingslakteriet i Katrineholm, som ägs av Kronfågel AB, har under 2021 haft stora problem med kycklingar som skållats levande, men också att kycklingar som kommer in till slakteriet klämts i transportburarna och en extremt hög dödlighet i djurtransporter till slakteriet. Av 156 kontroller på slakteriet har 74 % av kontrollerna haft brister. Det gör att Kronfågel får en föga smickrande topplacering bland Sveriges kycklingslakterier. Bristerna tyder på systematiska problem på slakteriet, som har lett till ett omfattande lidande för kycklingarna.



Ungefär 55 miljoner kycklingar transporteras till och slaktas på slakteriet varje år. Det motsvarar två kycklingar per sekund.



– Det som sker på Kronfågel är ett systematiskt djurplågeri! Det är skandalöst att Kronfågel får fortsätta sin verksamhet när företaget brister i djurskyddet på så oerhört grundläggande och allvarliga punkter. Slakttakten måste minska, och myndigheterna måste få bättre verktyg att kraftfullt agera mot de här bristerna som drabbar miljontals djur, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Exempel på Kronfågels överträdelser mot djurskyddslagstiftningen under 2021

• Vid flera tillfällen har kycklingar hittats ostuckna, skållade levande. Totalt över 200 individer.
• Nio kycklingar har transporterats med huvudena klämda i transportburen, med död som följd. 
• Sju kycklingar har upptäckts med en vinge klämd i transporten, med stort lidande fram till slakt som följd.
• Vid åtta tillfällen har det varit onormalt hög dödlighet i transporten fram till slakteriet. Tusentals kycklingar dog i förtid, av bland annat värmestress eller syrebrist.
• Vid ett tillfälle upptäckte Länsstyrelsen att det inte gick att övervaka bedövningsprocessen eftersom kameran till kycklingarna var för smutsig. Vid samma tillfälle hölls kycklingarna som var kvar i transportlådorna i kraftig blåst på grund av närhet till fläktar.
  
   

Enligt min bedömning hade alla slaktkycklingar stas i lever och lungor, gul vätska i hjärtsäck samt blek muskulatur. Diagnos: Kvävdes av syrebrist.

Kronfågel 18 juni 2021, Livsmedelsverket

Vid flera tillfällen har kycklingarna som kommit till slakteriet varit stressade med hög dödlighet som följd. Samtliga problem förvärras av att kycklingarna som slaktas är turbokycklingar, som klarar höga temperaturer och stress väldigt dåligt. 



– Jag blir oerhört illa till mods av att läsa om allt lidande på Kronfågel. Och då visar vår kartläggning endast de brister som upptäckts, så vi kan ju bara föreställa oss hur mycket som sker i det dolda, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Länsstyrelsen konstaterade även nya brister då kycklingarna i de lådor som placerats närmast fläktarna i uppstallningen, utsattes för kraftig blåst. De satt hopträngda så långt bort från fläktarna som lådorna tillät.

Kronfågel 8 juni 2021, Länsstyrelsen i Södermanland 

Kronfågel AB skriver själva på sin hemsida “Kycklingarna är hjärtat i Kronfågels verksamhet. Vår utgångspunkt är att alla kycklingar ska må bra, från kläckning till slakt.”

Om kartläggningen

Genom att begära ut kontrollrapporter från Livsmedelsverket och länsstyrelserna, i de län där de fyra största kycklingföretagen finns, har Djurens Rätt kartlagt de djurskyddsbrister som fanns under 2021. Förutom det som media har rapporterat om gällande omfattande problem med bedövningen av kycklingar hos Kronfågel, har samtliga kycklingfabriker i Sverige haft problem med klämda vingar och huvuden, hög dödlighet i transport och frätskador från avföring. 



Livsmedelsverket och Länsstyrelsen i Södermanland uppger att de kontrollerat djurskyddet på Kronfågels slakteri i Valla, Katrineholm, 156 gånger under 2021. På 115 av kontrollerna upptäcktes brister, vilket motsvarar 74 %. Det är den högsta andelen brister bland alla slakterier i kartläggningen. Fler kontroller på Kronfågels anläggningar bortom slakteriet i Valla kan ha skett, men inte noterats i den här kartläggningen.

Vad Djurens Rätt gör

Djurens Rätt kräver att politiker och branschen tar ett större ansvar för kycklingarna. Företag och offentlig sektor måste också ställa tydligare krav gällande hur uppfödning och slakt av kycklingar går till. För att detta ska bli en verklighet behöver en högre andel av våra livsmedel vara växtbaserade.

• Brott mot djurskyddslagstiftningen, som i fallet med Kronfågel, måste få kännbara påföljder och kontrollmyndigheterna och rättsväsendet måste ha tillräckligt med resurser och agera kraftfullt. 
• Minska antalet kycklingar och hönor i fabrikerna och minska slakthastigheten. Sverige ligger i topp för högintensiv djurhållning i kycklingfabriker inom EU. En gräns måste sättas för hur stora gårdarna får vara och hur snabbt slakten får gå till.
• Det behöver införas förbud mot plågsamma bedövningsmetoder vid slakt och avsättas resurser till forskning om bättre metoder.
• Djurens Rätt arbetar för att höja miniminivån genom bland annat European Chicken Commitment (ECC). ECC är ett antal kriterier för företag att implementera i sina inköpspolicys som kan förändra kycklingarnas välfärd till det bättre. Bland annat ska inte längre turbokycklingar få användas, vilket skulle minska dödligheten både på gård och under transport till slakteriet.

Tidigare brister som rapporterats om på Kronfågels kycklingslakteri:

Fortsatt lidande hos Kronfågel – klarar inte av att följa djurskyddslagen

Skandalen på Kronfågel fortsätter – bryter kontinuerligt mot lagen

Läs också:

Kartläggning visar: Systematiskt djurplågeri i Sveriges kycklingfabriker