Det krävs satsningar på djurskyddskontrollen

I samband med att SVT:s Uppdrag Granskning i januari i år avslöjade allvarlig vanvård av djur på en stor mjölkgård i Hälsingland som levererade mjölk till Arla, valde nästan 31 000 personer att skriva under Djurens Rätts upprop för att regeringen måste ta sitt ansvar. Den 17 februari lämnades uppropet över till landsbygdsminister Jennie Nilsson.



Landsbygdsministern har i ett svar till Djurens Rätt tackat för engagemanget i djurskyddsfrågor och betonat att djurskyddskontrollen är en mycket viktig fråga för regeringen. Landsbygdsministern svarar att regeringen kontinuerligt följer upp hur kontrollen utförs och fungerar och rapporterar årligen om detta till riksdagen. Regeringen och de ansvariga myndigheterna vidtar regelbundet åtgärder som syftar till att utveckla och förbättra kontrollen. Med hänsyn till det planerar landsbygdsministern inte att tillsätta en sådan särskild utredning om kontrollen som Djurens Rätt föreslagit bör tillsättas.



Senast för några veckor sedan larmade två länsstyrelser om att djurskyddskontrollarbetet inte hinns med. Enligt Henriette Bonde, chef på djurskyddsenheten vid Länsstyrelsen Skåne blir konsekvensen att djuren blir lidande.



– Ett mål för länsstyrelsernas djurskyddskontroll är att minst 10 procent av gårdarna ska kontrolleras varje år. Under 2019 blev det genomsnittliga resultatet 7,5 procent. Att resurserna är så begränsade att gårdarna i snitt inte får ett kontrollbesök ens vart tionde år är oacceptabelt. Satsningar på djurskyddskontrollen måste till nu, säger Linda Björklund, etolog på Djurens Rätt.



Djurens Rätt frågar idag i en skrivelse till landsbygdsministern, vilka åtgärder ministern och regeringen i skuggan av larmrapporter från länsstyrelser om att kontrollerna inte hinns med och det uppföljande reportaget av SVT:s Uppdrag Granskning, avser att vidta.

Vi föreslår följande åtgärder:

• Avsätt mer resurser till länsstyrelsernas djurskyddskontrollarbete. Det behövs fler årsarbetskrafter.
• Enligt en undersökning från 2019 av fackförbundet Naturvetarna har hela 8 av 10 djurskyddsinspektörer utsatts för hot i tjänsten. Rädsla för hot och trakasserier från djurägare får aldrig utgöra ett hinder för djurskyddsinspektörerna att utföra sitt arbete eller att fatta rätt beslut för djuren. Regeringen bör utreda hur djurskyddsinspektörernas arbetssituation ser ut och vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa en trygg arbetsmiljö. 
• Inför en ny brottsrubricering för grovt djurplågeri i brottsbalken, i enlighet med utredningen om sanktioner vid brott mot djur (SOU 2020:7). Från Djurens Rätts sida ser vi att förslaget om grovt djurplågeri i utredningen innebär en tydlig markering från samhällets sida mot djurplågeri, som vi länge efterfrågat.