Din röst gör skillnad

Partier har olika ambitioner inom djurpolitiken och driver djurpolitiska frågor på olika sätt. Djurens Rätt är en politiskt obunden organisation som regelbundet tar fram information om vad partierna tycker, och granskar hur de agerar, i relevanta frågor.

Inför riksdagsvalet 2022 gjorde Djurens Rätt en partigranskning som dels tog i beaktning hur de åtta riksdagspartierna arbetade med djurpolitiska under den föregående mandatperioden, dels vilka djurpolitiska frågor de vill driva under mandatperioden 2022-2026. Läs mer om partigranskningen här.

1. Om djuret är magert och hungrigt ger du mat och vatten i små portioner anpassat till art. Kontakta en veterinär om du är orolig för individens hälsa.
2. Anmäl djuret till polisen som upphittad. Ibland blir du då direkt hänvisad vidare till en omplaceringsorganisation med bättre kunskap om arten, och som kan hjälpa dig att du slipper följande steg.

Om det inte finns något omplaceringshem som kan hjälpa: 

3. Ta reda på om hunden, katten eller kaninen är märkt. De kan vara märkta antingen med en tatuering i örat, eller med ett microchip. Hos polis eller veterinär kan du få hjälp att läsa av microchipet. Hund- och kattägare kan sedan förhoppningsvis spåras i registret hos Jordbruksverket. Kaninägare kan hittas hos Sveriges Kaninvälfärdsförening (SKVF) eller Sveriges Kaninavelsförening (SKAF). Övriga djur får antas vara hemlösa.
4. Annonsera efter djurets ägare i lokala Facebook-grupper och liknande. 
5. Om ingen ägare hittas, fundera på om du själv kan ta hand om djuret eller hitta ett jourhem genom din bekantskapskrets. Djurhemmen är vanligen överfulla och drivs av volontärer så all avlastning de kan få, genom att du själv försöker hitta ett hem till individen, är välkommet.

En bra utgångspunkt är att inte ta hand om djurungar som du ser ute i naturen, även om de ser ut att vara ensamma och övergivna. Många djurarter lämnar ofta sina ungar ensamma under stora delar av dagen. Ungar som får stanna hos sina föräldrar har oftast en mycket större chans till överlevnad och ett vanligt djurliv.

Om djuret är skadat, eller om föräldrarna till en unge tydligt är döda, bör du vända dig till en viltrehabiliterare för att ta reda på vad du kan göra. Du hittar den som finns närmast dig via exempelvis Djurens Ö, Katastrofhjälp för fåglar och vilt, Nordens viltrehabilitering, Stockholms Vildfågel Rehab eller Viltakuten. I vissa städer kan också Svenska Djurambulansen hjälpa till.

Om du inte lyckas prata igenom med djurägaren om vad som behöver förändras ska du göra en anmälan till Länsstyrelsens djurskyddshandläggare, i länet djuret eller djuren befinner sig. När Länsstyrelsen inte har telefontid kan du även kontakta polisen på 114 14. Vid akut misstanke om brott, om du till exempel ser att ett djur blir misshandlat, ska du kontakta polisen på numret 112. Alla djur som hålls av människor omfattas av djurskyddslagen, men alla djur – även vilda – kan utsättas för brottet djurplågeri.

Följande uppgifter bör du lämna vid anmälan:

• Namn, adress och ort till person eller företag som anmälan riktas mot.
• Var djuren finns, om annan adress än ovan.
• Vilket/vilka djurslag anmälan gäller.
• Redogörelse av på vilket sätt djuren har det dåligt.      

Det går att vara anonym vid en anmälan, men då är det mycket viktigt att alla uppgifter stämmer, i och med att länsstyrelsen eller polisen i sådana fall inte har någon att kontakta för tilläggsfrågor. Finns inte korrekta uppgifter om djurägare, adress etc. går det inte att fullfölja kontrollen efter din anmälan.

Det är oerhört viktigt att människor reagerar och ingriper då det föreligger misstanke om att djur inte har det bra eller när djur far illa. För att lagstiftningen ska följas i praktiken måste det finnas en fungerande djurskyddskontroll hos myndigheter som förstår att brott mot djur är allvarligt. Tips från allmänheten är ovärderligt för att det ska bli bättre. Ge inte upp om myndigheterna inte går vidare med ditt fall, fortsätt att samla bevis och hör av dig igen. 

Djurens Rätts erfarenhet är att brott mot djur sällan blir taget på allvar av rättsväsendet, och arbetar för att det ska bli bättre. Du kan hjälpa till genom att fortsätta anmäla händelser där djur far illa. 

I Sverige dödas runt en miljon djur i jakt varje år och därtill skadeskjuts en hel del av dem. Djurens Rätt anser att de vilda djuren borde få leva ostört med rätt till sina egna liv och arbetar för att jakt ska begränsas kraftigt. 

För Djurens Rätt är det alltid det enskilda djuret som står i centrum. Det ligger inte i någons intresse att bli jagad för att sedan bli dödad eller skadad. Djur är kännande varelser med egna intressen och behov. Djurens Rätt vill att de vilda djuren ska omfattas av djurskyddslagstiftningen. Vi vill se förbud mot kritiserade jaktformer som:

• Grytjakt
• Licensjakt på utrotningshotade arter
• Godsjakt
• Levande-fångst i fälla
• Fortsatt förbud mot bågjakt

Begrepp som viltvård och populationsbegränsning hörs ofta i samband med jakt, begrepp som handlar om arter och populationer istället för individer. För den jagade är ett sådant resonemang oväsentligt. Samhällsresurser borde istället avsättas för att utveckla andra former för populationsreglering. Det är väldigt sällan “barmhärtighetsjakt” sker, det vill säga jakt på en sjuk eller skadad individ som endast har ett svårt lidande framför sig om inte livet avslutas.

Så länge som jakt pågår måste kraven på jägarna stärkas – inte minst kraven på skjutskicklighet och förbättrad eftersöksverksamhet. Vi vill också att det ska finnas personer, motsvarande djurskyddsinspektörer, som har i uppgift att kontrollera hur jakten går till.

Källa:

Viltdata. Sidan besökt 2023-02-08.

Djurens Rätt förespråkar adoption i första hand om en ny familjemedlem införskaffas, eftersom det inte bidrar till efterfrågan på samma sätt, och du hjälper en individ från hemlöshet. Det finns individer av raser som har ärftliga problem, men som är hemlösa och behöver få ett hem hos omtänksamma familjer. 

Uppfödning av familjedjur är i mångt och mycket en affärsverksamhet och den styrs av efterfrågan. Efterfrågan på exempelvis trubbnosade hundraser behöver förändras för att andnings-problem ska försvinna. Att de får säljas och att uppfödare säger att deras djur är friska säger tyvärr ingenting om det verkligen är så, eftersom djurkyddskontrollen är bristande. 

Det finns vissa raser som har fler problem än andra. De så kallade trubbnosade hundraserna har exempelvis ofta problem med att andas vilket påverkar deras livskvalitet extremt negativt.(1) Korta nosar förekommer även hos katter och påverkar dem på liknande sätt som hos hundar.(2) Dessutom finns det andra ärftliga problem som kan skapa sjukdomar eller nedsatt funktion senare i livet, som hängande öron, svaga höfter, lång päls och kraftiga hudveck. Sådana problem behöver du vara medveten om inför adoption av ett familjedjur oavsett art eller ras, eftersom det kan leda till höga veterinärkostnader under individens liv. Detsamma gäller rastypiska beteenden som kanske inte passar din livsstil. Att läsa på och göra medvetna val minskar risken att fler djur hamnar i hemlöshet.

Källor:

1. Roedler F. S., Pohl S. & Oechtering G. U. (2013) How does severe brachycephaly affect dog’s lives? Results of a structured preoperative owner questionnaire. The Veterinary Journal 198(3): 606–610.
2. Farnworth M. J. m.fl. (2016) Flat Feline Faces: Is Brachycephaly Associated with Respiratory Abnormalities in the Domestic Cat (Felis catus)?. PloS one 11(8): e0161777.

Både vid träning och vid skötsel är det viktigt att hästen får ett positivt förhållande till människor, samt att skador undviks. All interaktion med djur måste utgå från vad just den individen gillar att göra. Bestraffningar och dominans mot hästar, som är vanligt vid ridning, är varken effektiva träningsmetoder eller bra för hästens relation till människor. Ridning kan även orsaka allvarliga belastningsskador. 

Samtidigt kan ridning för vissa hästar vara den enda möjligheten att få motion, och därmed skulle ett strikt förbud mot ridning orsaka visst lidande. Det är ett problem att det är så, och vi förespråkar därför mer varierade sätt att umgås med hästar och andra djur som tar hänsyn till deras bästa. 

Det går att träna och umgås med hästar på andra sätt än genom ridning. Sådana aktiviteter kan exempelvis vara klickerträning, promenader, gos och ryktning, samt att umgås i hagen. 

Djurens Rätt vill:

• Att de ridskolor som finns tar hästarnas bästa i första hand och ser till att de får gå på lösdrift, istället för att stallas in i små boxar. 
• Att spiltor förbjuds. Inga djur ska hållas fastbundna även om det bara är under natten.
• Att alla som träffar hästar lär sig umgås med dem på andra sätt än genom enbart ridning. 

Källa:

McLean A. N. & McGreevy P. D. (2010) Horse-training techniques that may defy the principles of learning theory and compromise welfare. Journal of Veterinary Behavior: Clinical Applications and Research 5(4): 187–195.