Djurens Rätt polisanmäler äggproducent i Grums för brott mot djurskyddslagen

Bakgrunden till Djurens Rätts åtalsanmälan är att länsstyrelsen i Värmland, sedan januari 2021 gjort upprepade djurskyddskontroller på anläggningen i Grums och då konstaterat grova brister i djurhållningen för både hönor och nötkreatur. Genomgången av kontrollrapporterna är en skrämmande läsning. Bristerna har varit av mycket allvarlig karaktär och kan vara straffbara enligt djurskyddslagen.

Länsstyrelsen har konstaterat allvarliga brister avseende hållningen av värphönor på gården. Vid en av kontrollerna påträffades svårt sjuka och skadade djur som inte fått vård i enlighet med djurskyddslagens regler. Bland annat upptäcktes en höna som var mager och kraftigt medtagen. Hönan hade djupa och variga sår som de andra hönorna hackade på. Länsstyrelsens bedömning var att hönan varit sjuk och skadad i minst fem dagar.

I den lokal där nötkreaturen hölls hade två hönor övergivits utan tillgång till vatten, det låg ett stort antal döda hönor i lokalerna och ammoniakhalten i luften bedömdes vara för hög. Därtill hade två av de tre som ansvarar för djurhållningen på gården tidigare tilldelats djurförbud avseende hållning av nötkreatur.

Om du fått djurförbud ska du såklart inte kunna fortsätta hålla djur, det är ju hela poängen. Myndigheterna måste agera kraftfullt när de upptäcker att näringsidkare bryter mot djurförbud, så här får det inte gå till i ett land som påstår sig ha världens bästa djurskydd, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Länsstyrelsen har vid kontrollen konstaterat att bristerna gällande nötkreaturen varit av allvarlig karaktär och att djurhållarna genom att underlåta att tillgodose djurens mest grundläggande behov visat att de inte har de färdigheter, kunskaper och yrkesskicklighet som krävs för att hålla nötkreatur utan att det påverkar deras hälsa och välfärd.

Nötkreaturen var vid tillfället kraftigt gödselförorenade samt saknade tillgång till foder. Kraftig nedsmutsning kan leda till att nötdjur lider av klåda, sveda, inflammationer och frätskador på huden. De får också svårt att reglera sin kroppstemperatur när pälsen är förorenad med gödsel.

– Gödselförorenade djur är ett av de största välfärdsproblem vi har i de svenska djurfabrikerna. Myndigheterna känner till att en stor del av de nötkreatur som används i svensk livsmedelsproduktion lever på det här sättet men hittills har inte tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med problemet vidtagits. Det är en av anledningarna till att Djurens Rätt nu har lämnat in den här anmälan, fortsätter Camilla Bergvall.

Efter att Djurens Rätt gjort en polisanmälan har länsstyrelsen utfört en föranmäld efterkontroll som visade att de brister som omfattats av tidigare förelägganden var åtgärdade. Hönorna hade dock fortfarande inte tillgång till utevistelse men länsstyrelsen godkände den punkten efter att djurhållaren informerat om att hönsen skulle få tillgång till utevistelse så snart stängsel och skydd åtgärdats i inhägnaden.

– Trots att djurhållningen förbättrats på gården är det viktigt att de tidigare brotten utreds av rättsväsendet. Brott mot djur måste tas på större allvar av rättsväsendet i Sverige och ett sätt för oss att arbeta med det är att göra polis och åklagare uppmärksamma på den enorma omfattningen av brott mot djur i Sveriges djurfabriker, avslutar Camilla Bergvall.

Bakgrund

Djurhållningen på fastigheten har brustit mycket allvarligt på flera plan och har varit återkommande vid samtliga av länsstyrelsens kontroller, trots förelägganden om att åtgärda brister. Vid denna typ av brister har man brustit avsevärt i tillsynsplikten och djuren har utsatts för onödigt obehag eller lidande. Företaget har också uppmärksammats av både organisationen Djurrättsalliansen och tidningen FoodMonitor. 

Brott har begåtts i näringsverksamheten enligt följande paragrafer i Djurskyddslagen:

• 2 kap. 4 § 1st, den dagliga tillsynen av djuren har brustit kraftigt, man har inte iakttagit den handlingsplikt som krävts för att i tid vidta åtgärder på brister som orsakar ett lidande för djuren.

• 6 kap. 4 §, höns och nötkreatur hölls i strid mot gällande beslut om djurförbud. Det fanns inte heller registrerat nötkreatur på produktionsplatsen.

Hönor:

• 2 kap. 4 §, man har underlåtit att åtgärda så pass allvarliga brister att den dagliga tillsynen inte kan anses vara uppfylld.
  
   
• 2 kap, 4 § 2st, hönsen saknade foder och vatten och det vatten som fanns var kraftigt nedsmutsat av gödsel. Hönsen var tvungna att trampa i gödsel för att komma åt fodret.
  
   
• 2 kap. 4 § 2st, två höns som hölls i samma utrymme som nötkreaturen stod helt utan foder och vatten av god kvalitet.
  
   
• 2 kap. 4 § 2st, två levande höns påträffades i en avdelning som enligt djurhållaren skulle vara tom. Dessa höns hade ingen tillgång till foder och vatten och inte fått daglig tillsyn.
  
   
• 2 kap. 5 §, tre höns satt fixerade innanför gallret till värpredenas utkastare. Hönsen hade ej lossats och kan därför ha utsatts för onödigt lidande.
  
   
• 2 kap. 6 § 1 st, hönsen saknade skydd mot rovdjursangrepp, vilket gör den bristande tillsynen än mer allvarlig.
  
   
• 2 kap. 6 § 2st, galler, reden, mattor samt utfodringsutrustning var kraftigt gödselförorenade. Ett större antal döda fåglar samt kadaverdelar låg utspridda i ströbäddarna, de hade varit döda i mer än ett dygn och levande höns hackade på kadavren. Höns fick passera över eller intill kadaver, hönsen hade värpt ägg ovanpå och bredvid en död höna.
  
   
• 2 kap. 6 § 3st, i hönsens utrymmen fanns en stark lukt av ammoniak och förruttnelse. Lukten var så pass stark att det var svårt för djurskyddshandläggaren att andas.
  
   
• 2 kap. 7 §, hönsen riskerade att skada sig på diverse föremål på utomhusområdena, bli påkörda då de rörde sig uppe vid bilvägar samt risk för att få i sig farliga ämnen då de gick runt på gårdsplanen där man förvarar kemikalier.
  
   
• 4 kap. 1 §, en höna var mager och kraftigt medtagen med djupa, variga sår till vänster om kloaken som andra höns hackade på. Hönan hade varit sjuk i flera dagar och inte fått nödvändig vård. Ett skadat djur ska vid tecken på ohälsa snarast ges vård.
  
   
• 4 kap. 1 §, ett flertal höns visade tecken på ohälsa och djurhållaren har brustit allvarligt i sin skyldighet att förse djuren med vård. Tre höns satt hopkurade och var medtagna, kraftigt under normalhull med tydligt utstickande bröstben. 9 höns stod med ett ben i luften vilket indikerar smärta i bot/ben. 5 höns hade diarré, vilket kan tyda på en infektion eller metaboliska störningar. Fåglars avföring är starkt frätande och kletiga rester av diarré runt kloaken orsakar lidande genom sveda och skador på huden.

Nötkreatur:

• 2 kap. 4 § 2st, nötkreaturen saknade helt tillgång till foder, foderrester var nedtrampat i gödsel som djuren gick i. Inget djur sågs vid kontrollen idissla.

• 2 kap. 4 § 2st, det foder och vatten som fanns var inte av godtagbar hygienisk kvalitet. Vid utfodringsplatsen var mängden gödsel så stor att det nådde upp till knäna på nötkreaturen.

• 2 kap. 6 § 2st, nötkreaturen saknade torra och rena liggytor och ytorna bestod av gödsel som nådde upp till knäna på djuren. Stall och andra förvaringsutrymmen ska hållas rena. Utöver gödsel så bestod liggytorna av hönskadaver, vilket utgör en smittorisk och är väldigt allvarligt ur hygiensynpunkt.

• 2 kap. 6 § 2st, samtliga utrymmen var smutsiga och kraftigt gödselförorenade.

•  2 kap. 6 § 3st, djuren saknade helt tillgång till dagsljus, fönster var mörklagda och ytterdörrarna stängda. Ljusförhållanden ska vara anpassade till djurens behov.

• 2 kap. 6 § 3st, i djurens utrymmen fanns en stark lukt av ammoniak och förruttnelse. Lukten var så pass stark att det var svårt att andas och orsakade retningar i form av irriterade ögon, kliande hals och hosta hos djurskyddshandläggaren på platsen.

• 2 kap. 7 §, en stor mängd skaderisker uppmärksammades i form av lösa brädor med utstickande spikar och löst liggande hönsnät. Inredningen var trasig och gammal.

• 4 kap. 1 §, nötkreaturen var kraftigt förorenade av färsk och äldre intorkad gödsel på ben, buk och lår.