Djurens Rätt starkt kritiska till förslag om konkurrenskraft och djurskydd

Utredningen som tillsattes av regeringen i början av 2023 hade bland annat i uppdrag att undersöka möjliga åtgärder, inklusive regelförenklingar, för att “med bibehållna högt ställda djurhållningskrav” stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion. I beskrivningen av utredningens uppdrag pekades det svenska beteskravet för kor ut som ett exempel på regler som går längre än EU:s gemensamma djurskyddslagstiftning.  
 
Innan regeringen tar ställning till en utrednings förslag skickas det på remiss. Sista dag att svara på remissen om konkurrenskraft och djurskydd var den 1 april. Nu kommer regeringen att läsa de inkomna remissvaren och bedöma vilket stöd de olika förslagen har, innan de själva tar ställning till vilka förslag de kommer att gå vidare med och hur. 
 
– Utredaren har ignorerat expertis och vetenskap inom djurvälfärd. Flera av utredningens förslag, som ett slopat beteskrav och minskade och mer flexibla djurskyddsföreskrifter, skulle leda till förödande konsekvenser för djurskyddet om de genomförs, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt. 

Djurens Rätt har i de flesta delar varit mycket kritiska till utredningens innehåll och förslag, och har bland annat lyft följande i sitt remissvar: 

• Utredningens betänkande saknar en helhetssyn och en förståelse inför vad djurvälfärd är och vad nuvarande djurskyddslag syftar till.  
• Betänkandet saknar i flera delar hänvisning till vetenskapliga underlag inom djurvälfärd och innehåller felaktiga påståenden och slutsatser. Utredningen har inte prioriterat djurvälfärd och djurskydd i tillräckligt hög grad. 
• Vi motsätter oss starkt förslaget om att ta bort beteskravet för kor i lösdrift. Fler, inte färre djur, behöver få komma ut på bete. 
• Vi motsätter oss starkt förslaget att Jordbruksverket får i uppdrag att minska det totala antalet bestämmelser på djurskyddsområdet och införa ytterligare flexibilitet i föreskrifterna. I stället behöver Jordbruksverket prioritera och få resurser för arbetet med att uppdatera befintliga djurskyddsföreskrifter så att de går i linje med djurskyddslagen.  
• Utredningen brister i att inte adressera djurskyddet inom kycklingindustrin. 
• Stöden inom livsmedelsproduktionen behöver stötta omställningen till mer växtbaserat, i stället för att som nu nästan uteslutande gynna djuruppfödning och foderproduktion.    
• För stärkt djurskydd och djurvälfärd, vilket Djurens Rätt förordar, krävs det att färre djurindivider föds upp. Vi ger flera förslag på konkurrenskraftig, växtbaserad innovation. 
• Vi är emot utredarens förslag om att det ska införas rätt att bedriva skyddsjakt utan tillstånd från länsstyrelserna, för markägare och jordbruksarrendatorer med jakträtt avseende rådjur, dovhjort och kronhjort.  
• Vi är emot utredningens förslag om att regeringen fortsatt ska arbeta för att minska vargstammen i Sverige. 
• Utredningen hade behövt fokusera mer på delen om stärkt djurskydd i EU och globalt. Vi föreslår en rad frågor utöver de som utredaren tar upp, som vi menar att Sverige bör vara pådrivande i för ett stärkt djurskydd på EU-nivå. 
• Vi emotsätter oss utredarens förslaget om att virtuella elstängsel ska tillåtas. 

Djurens Rätt håller med utredningen i följande: 

• Det är allvarligt att den EU-gemensamma djurskyddslagstiftningen inte efterlevs av alla medlemsländer.  
• Det är viktigt att fortsätta arbeta för skärpt djurskyddslagstiftning inom EU och globalt.  
• Det behöver införas specifik EU-djurskyddslagstiftning för de djurslag och områden som saknas idag. 
• Höjda ersättningsnivåer till djurägare för rovdjursavvisande stängsel är bra, precis som att ersättningen för skadade, saknade och dödade djur ses över och höjs.    
• Sverige bör driva frågorna om ett totalförbud i EU mot att slakta djur utan föregående bedövning, och för införandet av krav på bedövning i samband med olika operativa ingrepp. 
• Könssortering av ägg är en viktig innovation som måste främjas. 

 
Djurens Rätt har kritiserat och problematiserat flera av utredningens förslag, nu i remissvaret men också på andra sätt. Kampanjen och namninsamlingen Jag vill beta drivs av Djurens Rätt tillsammans med andra organisationer för att beteskravet ska bibehållas och utökas till att omfatta fler djur. Underskrifterna, som nu är uppe i över 168 000, har tidigare överlämnats till landsbygdsminister Peter Kullgren respektive riksdagen, och tillsammans med riksdagens djurskyddsforum har Djurens Rätt anordnat rundabordssamtal om betesrätten och ett riksdagsseminarium om andra oroväckande förslag från utredningen.