Djurens Rätt uppmanar regeringen att införa kamerabevakning på slakterier

För två år sedan tillsatte den dåvarande regeringen en utredning om kamerabevakning på slakterier. Utredaren fick i uppdrag att utreda hur kamerabevakning skulle kunna användas för att stärka djurskyddet på slakterier. I juni 2023 presenterades utredningens slutsatser. Nu har utredningen skickats på remiss, till bland annat Djurens Rätt. 
 
– Jag förväntar mig att regeringen nu skyndsamt agerar och inför krav på kamerabevakning på slakterier. Utredningen presenterar bra förslag på hur lagstiftningen kan utformas. Allt som kan måste göras för att minska riskerna och det enorma lidandet som djur utsätts för i samband med slakt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.  
 
Djurens Rätt anser att frågan om djurskydd vid slakt behöver få högre prioritet och har drivit frågan om krav på obligatorisk kamerabevakning. Därför har vi också lämnat in synpunkter och underlag under utredningens gång, samt svarat på remissen om utredningens förslag.  Djurens Rätt ser positivt på merparten av de förslag som presenteras och förväntar sig att regeringen nu agerar skyndsamt och inför ett krav på kamerabevakning på slakterier, i linje med utredningens förslag och Djurens Rätts tillägg. 

Exempel på frågor där Djurens Rätt är eniga med utredningen: 

• Att kamerabevakning kan utgöra ett verktyg för att stärka djurskyddet på slakterier. Det är mycket bra att utredningen slår fast att kamerabevakning inte bör ersätta några fysiska kontroller på slakterierna. Kamerabevakning ska vara ett komplement.  

• Att krav på kamerabevakning bör gälla samtliga slakterier, alla de djurslag som slaktas på anläggningarna, samtliga områden på slakteriet där levande djur hålls och hanteras och avse all tid som det finns levande djur. 

Djurens Rätts ytterligare förslag: 

• Kravet på kamerabevakning bör också omfatta krav på ljudupptagning. Utredningen menar att så inte ska vara fallet, trots att den erkänner att det finns fördelar med ljudupptagning ur ett djurskyddsperspektiv. Ljud kan vara av stor vikt i bedömningen av ett djurs välfärd. 

• Slakt av fiskar behöver också omfattas av ett krav på kameraövervakning. I Sverige föds det upp och slaktas uppskattningsvis 5 till 10 miljoner fiskar om året. Att inte inkludera slakt av ett så stort antal djur i kravet på kamerabevakning är oacceptabelt och skulle spegla en förlegad syn på fiskar som något annat än de levande, kännande djur som de är.  

• Det är viktigt att det ställs krav på att det inspelade materialet faktiskt används. Djurens Rätt menar att det måste ställas krav på att slakteriföretagen, Livsmedelsverket och länsstyrelsen analyserar och använder sig av det inspelade materialet. Det räcker inte med krav på hur det inspelade materialet får användas, och av vem.  

• Djurens Rätt föreslår att bevarandetiden (den tid som det inspelade materialet sparas) ska vara minst 6 månader, och att 12 månader ska gälla för större slakterier. Det räcker inte med två månader som utredningen föreslår. Risken med en så kort tid är att det inspelade materialet som kan bli betydelsefullt i kontroll och beslut om sanktioner inte längre finns tillgängligt när det väl behövs.