Djurens Rätt uppmanar till ett slut på svansklippning av grisar

Svansklippning innebär att griskultingarnas svansar klipps av utan bedövning, vilket orsakar stor smärta för dem både under och efter ingreppet. Trots att rutinmässig svansklippning av grisar förbjöds på EU-nivå för över trettio år sedan, visar rapporter från EU-kommissionen att det fortfarande är vanligt förekommande i många medlemsländer. Nu uppmanar Djurens Rätt, och ett tjugotal andra organisationer, veterinärorganisationerna FVE (Federation of Veterinarians of Europe) och EAPHM (European Association of Porcine Health Management) att vidta ytterligare åtgärder för att stoppa svansklippningen. 

– Att svansklippning fortfarande är så vanligt i EU är helt oacceptabelt. Veterinärkåren är en aktör som har möjlighet att påverka i positiv riktning, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Anledningen till att grisarnas svansar klipps av är att förhindra att grisarna ska bita på varandras svansar. Svansbitning är en beteendestörning som delvis beror på hur grisarna i djurfabrikerna hålls. De har inte har möjlighet att få utlopp för sitt stora behov av att böka och undersöka sin miljö vilket leder till stress och frustration som i sin tur kan ge beteendestörningar som svansbitning. Det undersökande beteendet riktas mot boxkompisarnas svansar och svanbitningen kan leda till mycket allvarliga skador och smärta. Att ge grisar halm och större utrymmen minskar risken för svansbitning.

– Grundproblemet är att grisar hålls instängda i trängsel på hårda golv utan något att sysselsätta sig med. Att klippa av grisarnas svansar löser inte det problemet, tvärtom skapar det ännu ett i djurfabrikernas sorgliga verklighet, säger Camilla Bergvall.

I Sverige klipps inte grisarnas svansar av, men problemet med svansbitning förekommer. Enligt de svenska djurskyddsbestämmelserna är det tillåtet att hålla grisar så trångt som knappt en kvadratmeter per gris som väger omkring 100 kilo, i en box på omkring nio kvadratmeter med tio grisar. De ska få strö, men mängden de får är ofta omkring en tiondel av vad forskning visat behövs för att strömedlet ska bidra till möjlighet för grisarna att få något utlopp för sitt behov av att undersöka sin miljö.

Djurens Rätt vill se:  

• Att veterinärorganisationerna FVE och EAPHM betonar till grisuppfödare, myndigheter i EU:s medlemsländer och till Europeiska kommissionen, att EU:s lagstiftning om svansklippning av grisar måste efterlevas.   
• Att EU-kommissionen vidtar åtgärder för att förbudet mot svansklippning av grisar ska efterlevas.  
• Stärkt djurskyddslagstiftning för grisar i Sverige och på EU-nivå:   
  • ett förbud mot fixering av grisar (EU)  
  • rätt till utevistelse för alla grisar (Sverige och EU)  
  • ett förbud mot den plågsamma koldioxidbedövningen av grisar vid slakt (Sverige och EU)  
  • ett förbud mot rutinmässig kirurgisk kastrering av smågrisar (Sverige och EU)  

Djurens Rätt uppmuntrar också till att välja vego för grisarnas och de andra djurens skull.