Djurförsök i Sverige: Studie om emotionella upplevelser på möss
På Uppsala universitet pågår ett försök där forskarna avlar fram genmodifierade möss, opererar dem, mäter deras ångestnivåer och ger vissa av dem olika preparat, bland annat kokain och amfetamin. Försöket klassas som den svåraste graden av lidande eftersom försöken har en ovanligt hög avbrytandetidpunkt och vissa av mössen ska utsättas för ett upprepat antal beteendetester som syftar till att mäta ängslan och ångest.
Mössen är indelade i grupper och utsätts för olika typer av åtgärder. En del av de totalt 3 600 mössen avlas fram i försöksanläggningen och avlivas när de fortfarande är embryon. Även en del födda möss avlivas för analys.
En annan grupp möss sövs ner för att forskarna ska kunna borra hål i mössens kranium och injicera genetiskt material i deras hjärnor. En del av de mössen får även kateter eller fiber implanterade i borrhålen som gjorts i mössens kranium. Operationerna tar cirka en timme per mus.
När mössen återhämtat sig efter operationen utför forskarna beteendestudier som går ut på att mössen utsätts för olika uppgifter designade för att forskarna ska kunna studera olika aspekter av målinriktat beteende hos mössen, till exempel antipati (aversion). Mössen utsätts för olika test men typiskt sett får varje mus genomgå tre beteendetester med 24 timmars vila mellan varje test. I vissa fall ges mössen också kemiska preparat efter det. Bland annat påtvingas de kokain, amfetamin eller ångestdämpande medel.
När försöken genomförts avlivas mössen antingen genom cervikal dislokation (ryggraden och huvudet pressas/vrids isär), perfusion (blodkärlen spolas igenom med koksaltlösning) eller koldioxidinhalation (kvävning med successivt ökad koldioxidhalt i inandningsluften).
Var
Uppsala universitet, Uppsala
Syfte
Ta reda på hur emotionella upplevelser (negativt och positivt laddade upplevelser) och minnesbildning till dessa styr individens förmåga att driva målinriktat agerande. Denna förmåga är nedsatt eller saknas i flera allvarliga psykiatriska och neurologiska sjukdomstillstånd, t.ex. depression, ångest, substansmissbruk och ätstörningar.
Forskarna ämnar använda sig av genetiskt modifierade möss för att reglera aktivitet inom speciellt utvalda nervceller i hjärnans belönings-, associations-, och motoriksystem och genom analys i olika typer av beteendetester mäta hur beteende förändras när nervcellernas aktivitet ändras.
Antal djur
Totalt 3 600 möss.
