Djurförsöksetisk nämnd får kritik för godkännandet av grisförsök

Då det så kallade omsorgsprogrammet för grisar testades i en pilotstudie av var det ett djurförsök som, liksom alla djurförsök, godkänts av en av Sverige regionala djurförsöksetiska nämnder. Nu får nämnden kritik för godkännandet. Den djurförsöksetiska nämnden i Malmö/Lund godkände försöket utan att veta hur många djur som inkluderades i experimentet. Studien är också ovetenskaplig eftersom det saknas kontrollgrupp.

I det ettåriga försöket, som avslutades i december, var 4 400 suggor på 12 olika gårdar med. Under perioden så födde suggorna omkring 100 000 kultingar. I försöket har suggorna bland annat fixerats i fem dagar efter grisningen. I ansökan från Svenska Pig, som nämnden behandlat, står inte uttryckligen att suggorna ska fixerat, istället nämns en ”begränsad rörlighet” för suggan. I ansökan står också att ”ingen negativ påverkan på djuren bedöms uppstå".

Bo Algers, professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, vill nu överpröva om nämnden gjort något formellt fel.

– Jag vet inte om Djurförsöksetiska nämnden är hemmablind men att bura in djur tycker inte jag är harmlöst utan det här vittnar ju om en syn på djur som blivit allt mer mekaniserad, säger Bo Algers till Ekot i Sveriges radio.

I nuläget kan endast djurförsökare själva överklaga beslut som de regionala nämnderna tar. Djurens Rätt arbetar för att även djurrätts- och djurskyddsorganisationer ska få klagorätt till den centrala djurförsöksetiska nämnden.

Djurens Rätt menar att det inte finns några tvivel kring att suggan påverkas negativt genom att fixeras. Fixeringen innebär att hon inte kan få utlopp för sina naturliga beteenden. Direkt efter grisning har hon att välja mellan att ligga stilla på sidan eller stå upp och hon har inte ens utrymme att vända på sig. Problemet med den höga smågrisdödligheten härrör i huvudsak från en avel som är inriktad på att suggorna ska få större och större kullar.