Djurvälfärdsersättningen behöver också leda till förbättrad djurvälfärd

Enligt EU-lagstiftning finns det möjlighet att få ut ekonomisk ersättning för animalieproducenter som gör mer än vad djurskyddslagstiftningen kräver. Mellan 2014 och 2022 har Jordbruksverket drygt 1,6 miljarder kronor i budget att dela ut genom så kallade djurvälfärdsersättningar. Hittills har djurvälfärdsersättningen främst inneburit att företag inom mjölkproduktion, grisuppfödning för slakt och lammuppfödning för slakt ska ställa extra krav på dokumentation om produktion och hälsoförbättrande åtgärder för klövar och hull. Åtgärder som i många avseenden redan gjordes på gårdarna, och har väldigt lite incitament för att förbättra djurvälfärden ytterligare – enligt en utvärdering gjord av Jordbruksverket själva 2019. 

 – Det är avgörande att djurvälfärdsersättningar faktiskt med säkerhet främjar djurvälfärden, för att öka förtroendet för myndigheter och användandet av skattepengar. Djurens Rätt ser en stor förbättringspotential på det här området och tror att det hade sett bättre ut om det fanns en djurskyddsminister som i första hand hade sett till djurens bästa, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

I samrådssvaret för Jordbruksverkets förslag på ny lagstiftning på området har Djurens Rätt framfört en hel del kritik kring hur djurvälfärdsersättningen fortsatt föreslås vara utformat. En del av det som Djurens Rätt framfört har även framförts i Jordbruksverkets egna utvärdering, men inte lett till förändring. Regeringen har dock redan beslutat om hur grunden för djurvälfärdsersättningen ska vara, vilket kan begränsa hur Jordbruksverket kan ändra kriterierna. 

Djurvälfärdsersättningen uppkom framförallt för att öka konkurrenskraften i jordbruket för bland annat grisfabrikerna, och flera företag följde redan flera av kriterierna innan det möjliggjordes att få ersättning för det. Djurvälfärdsersättningen som det ser ut idag stärker  djurindustrins ekonomi, utan att ha tydliga framåtsyftande kriterier för just djurvälfärden, enligt Djurens Rätt. 

Några av synpunkterna som Djurens Rätt fört fram

• Det bör vara ett grundkrav att djurvälfärdsersättning enbart kan betalas ut om djurskyddslagstiftningen följts det senaste året, och att utbetalning kan hävas om djurskyddsbrister upptäcks vid kontroll. 
• Gott hull behöver premieras för samtliga djurslag, istället för att bara mätas och dokumenteras.
• Inför möjlighet för djurvälfärdsersättning för exempelvis gårdsnära slakt, att hålla ko och kalv tillsammans och utökad utevistelse för får, suggor och kor.
• Lägg till förtydliganden om att skötselrutiner ska utvärderas ur djurvälfärdssynpunkt och inte bara dokumenteras.
• Fler djurvälfärdsindikatorer för produktionsuppföljning behöver läggas till för suggor, förslagsvis för mängd halm och för bogsår. 
• Fler djurslag bör omfattas av djurvälfärdsersättning, exempelvis det djurslag som är vanligast i Sverige – kycklingarna.