Få spelare dominerar Sveriges kycklingindustri – på djurens bekostnad

Efter Uppdrag gransknings avslöjande sparkades Aviagen Swechicks vd efter 28 år på posten. Företaget medgav brister, medan branschorganisationen Svensk Fågel vägrade kommentera bilderna inifrån avelsanläggningen och menade att djuren mår bra, fastän forskare kallade aveln ”det största djurskyddsproblemet inom all djuruppfödning”.

Under 2023 slaktades ungefär 110 miljoner kycklingar i Sverige, uppemot 98 procent av dem tillhörde samma ras – den snabbväxande Ross, som just Aviagen Swechick föder upp. Den enda likvärdiga konkurrenten är turbokycklingen Cobb som ägs av en annan gigant, Tyson Foods. De genetiska materialen tillhör företagen och innebär att turbokycklingar världen över delar samma arv och miljö.

Djurskyddsproblemen är väldokumenterade. De når slaktvikt på ynka fem veckor, vilket leder till smärta, rörelsestörningar och organsvikt. De får inte möjligheten att picka efter insekter eller vila på en pinne. Den samlade avföringen från tiotusentals individer i samma trånga hangar leder till att avföringen fräter på fötter, ben och kroppar. Att leva i avföring gör dessutom att kycklingar rutinmässigt utfodras med koccidiostatika, en slags antibiotika.

– I djurfabrikerna är det verkligen inte djurvälfärd som är i fokus, djuren är bara produkter som ska växa och det hela ska vara billigt. Branschorganisationen Svensk Fågel har gjort ett bra jobb med att sälja in att svenska kycklingar är så himla annorlunda och bra. Men det är precis samma kyckling som föds upp i USA, Thailand och Brasilien, säger Nathalie Söderström, chef för företagsrelationer hos Djurens Rätt.

Steget efter monopol är oligopol, då ett fåtal dominanta företag håller en bransch i ett järngrepp. Den som vill se oligopol i praktiken kan gå till kycklingdisken i närmaste mataffär i Sverige. Tre företag dominerar marknaden: de flesta varumärken du ser tillhör antingen Kronfågel, Guldfågeln eller Atria, som tillsammans omsätter över tio miljarder kronor.

Konkurrenssituationen i Sverige har balanserat på gränsen till vad som är tillåtet. För drygt tio år sedan var Kronfågel på gång att köpa upp kycklingvarumärket Lagerbergs. Konkurrensverket konstaterade att då skulle bara två aktörer finnas kvar: Kronfågel och Guldfågeln. Myndigheten fastslog att det skulle leda till konkurrenshämmande effekter och ville därför stoppa Kronfågels uppköp av Lagerbergs. Det slutade med att finska Atria köpte upp Lagerbergs våren 2016. Så sent som 2024 konstaterade Konkurrensverket att den svenska kycklingmarknaden är ”högt koncentrerad”.

Anna Harenius är sakkunnig etolog hos Djurens Rätt. Hon menar att en konsekvens av oligopolet är att det är svårt för småskaliga uppfödare att konkurrera med jättarna, vilket hämmar användningen av friskare, mer långsamväxande kycklingar.

– Marknaden blir beroende av att det ska användas sjukliga turbokycklingar, företagen är såpass dominerande. Marknaden har ingen mångfald, särskilt i Sverige är det bara turbokycklingar, säger hon.

Anna Harenius och Nathalie Söderström förvånas över att debatten och utvecklingen går så trögt i Sverige, medan andra länder har erkänt problemen med de snabbväxande turbokycklingarna.