Fågelinfluensa i Torsås: 50 000 hönor massavlivas

Förra veckans utbrott av fågelinfluensa är inte det första i Sverige. Fågelinfluensa är extremt smittsamt och drabbar alla individer så fort smittan tar sig in i de storskaliga anläggningarna. Även de som inte blivit sjuka massavlivas. Totalt har över 4 miljoner fåglar massavlivats på grund av fågelinfluensa i Europa, bara under den senaste månaden. Samtidigt lägger regeringen och EU stora resurser på att hålla systemet flytande i stället för att förändra det. Djurens Rätt menar att virusutbrotten tydligt visar att det är antalet djur och tätheten i produktionen som skapar smittriskerna, och de efterföljande konsekvenserna för både djur och människor.

De återkommande virusutbrotten i djurfabrikerna är ingen slump, utan en direkt följd av politiska beslut som premierar intensiv djurhållning. Så länge tiotusentals djur hålls tätt ihop i industriella system kommer virus fortsätta spridas. Vi behöver en politik som målmedvetet minskar antalet djur i fabrikerna, och en hållbar livsmedelsstrategi där växtbaserat utgör grunden. 

– Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt

Flera faktorer i dagens intensiva djurfabriker är direkt kopplade till ökad risk för smittspridning, virusmutation och nya zoonoser – sjukdomar som kan spridas från djur till människor. På avelsanläggningen i Torsås hålls hönor i trängsel för att föda upp turbokycklingar.

Så kan riskerna för fågelinfluensa i djurfabriker minska: 

Nedan sammanfattas några av Djurens Rätts förslag på åtgärder.

1. Inför ett slutdatum då mer än 100 djurenheter inte längre får hållas på samma anläggning.
2. Utveckla en riskpremie som finansierar statens kostnader vid smittoutbrott där större anläggningar får betala en större premie. 
3. Avståndet mellan anläggningar som har samma djurslag behöver öka för att minska riskerna för spridning dem emellan. En gräns på tre kilometer bör införas.  
4. En obligatorisk förprövning som tar med smittskyddsaspekterna bör införas, med exempelvis kraven ovan om begränsad storskalighet och avstånd mellan anläggningar.  
5. En riskvärdering bör göras inför kontroller av smittskydd, och de som utgör stora risker för smittskydd ska betala för kontrollerna själva, såsom storskaliga kycklingfabriker med sjukliga turbokycklingar.
6. Inför mål i livsmedelsstrategin om halverad köttkonsumtion till 2030. 
7. Rikta om subventioner från kött- och mejeriproduktion till att främja svensk odling och förädling av växtbaserade proteiner.

Regeringen måste montera ned de djurfabriker som gång på gång orsakar risker för djur, ekonomi och folkhälsa. De stora virusutbrotten vittnar om det ohållbara med dagens höga köttkonsumtion. En växtbaserad omställning är inte bara möjlig – den är helt nödvändig.

– Tina Hogevik

Läs mer:

Fågelinfluensan slår rekord – värsta året hittills i Europa