Allt fler länder förbjuder pälsdjursfarmning på grund av etiska skäl. Det anses helt enkelt inte etiskt försvarbart att föda upp över en miljard djurindivider per år enbart för deras päls. De allra flesta pälsar kommer också från djur som suttit i små gallerburar utan sysselsättning, även om det finns ursprungsmärkningar som hävdar motsatsen.
Päls är trots det en del av ett visst mode vilket gjort att olika fuskpälsar tagit plats. Ett mycket bättre alternativ för djuren, men kanske inte alltid för miljön. Fuskpälsar består i många fall av plast vilket kan leda till att plastpartiklar släpps ut i havet när de tvättas. Ur ett miljöperspektiv är den äkta pälsen inte heller ett bra alternativ. Förutom att djur som äter kött måste födas upp för produktionen används också giftiga ämnen vid tillredningen av själva pälsarna.
Ett alternativ är förstås att inte köpa någon sorts päls alls, för både djuren och miljöns skull.
För de som ändå vill ha en djur- och miljövänligare päls presenterar författarna till artikeln metoder för att odla fram päls i laboratorium. Metoderna är fortfarande teoretiska då det för nuvarande skulle kosta väldigt mycket att producera varje päls på det sättet.
Traditionell cellodling för att producera päls skulle behöva hud från flera levande djur för att kunna fungera. Därför är den metoden inte helt problemfri ur en etisk synvinkel. Författarna till artikeln berättar därför om ett annat alternativ där endast ett hudprov behövs för oändlig produktion av celler som kan producera päls för en djurart. Det hudprovet skulle inte vara något som det djuret skulle skiljas ifrån frivilligt, men det skulle kunna göras med bedövning på ett så snällt sätt som möjligt. I jämförelse med dagens pälsindustri är det åtminstone ett bättre alternativ om ens pälsprodukter ska finnas.
Utifrån de cellerna kan sedan stamceller produceras som i sin tur kan bli pälsproducerande celler. Metoden är i likhet med vad som redan gjorts i forskning för att försöka lösa problemet med håravfall hos människor.
Fortfarande finns problem med att det skulle krävas investeringar på miljontals dollar och att en tillräckligt hållbar produkt för att kunna göra kläder av det ännu inte är möjligt.
Det finns också en risk att odlad päls skulle normalisera pälsanvändandet om det kom ut i större skala och därmed göra det svårt att även stänga pälsfarmerna. Särskilt om den odlade pälsen blir dyrare än farmad päls.
Därför kan det vara av större värde att titta på material som vi redan har som både kan vara djur- och miljövänliga. Till exempel finns textilen Piñatex som görs av ananas-rester och mer liknande innovation inom pälsliknande produkter kan vara på gång. Riktig päls hör bäst hemma på de levande djuren.
I Sverige är det fortfarande tillåtet att hålla minkar för att döda dem för deras päls, men allt fler politiker funderar över om det verkligen behöver se ut så. Det har bland annat lett till en utredning som behöver tas beslut kring under året, något som också påverkas av att Sverige inte kan vara sist i Europa med att ta ställning kring det här. Över 8 av 10 personer i Sverige skulle vilja se ett förbud mot pälsdjursuppfödning. Läs mer här och skriv på uppropet!
Gambrell R., Javanaud K. & Sanghani H. (2018) The Case for Ethical Fur: In Vitro Fur a Viable Alternative?. Journal of Animal Ethics 8(2): 229-235.