På vissa sätt blir det bättre: att fler kor slipper stå uppbundna och att färre hönor sitter i burar är två exempel som nämndes i programmet. Men fortfarande är runt 45 procent av korna fastbundna större delen av sitt liv, och var fjärde höna sitter i bur – något som inte framkom i programmet.
Samtidigt som fler kor går på "lösdrift", det vill säga inomhus på hårda golv och relativt trångt, minskar möjligheterna till ett ordentligt sommarbete för korna. Allt fler röster höjs för att gårdar med lösdrift ska slippa undan betesreglerna. Numera är så kallat "rastbete" det vanligaste, där gräset är tidsfördriv snarare än mat.
Andra förbättringar som lyftes fram är att mjölkningsrobotar bättre än människor kan känna av när en ko har problem med juvret, och att det är vanligt med en gummibeläggning på betonggolvet i kostallen. Men det nämndes inte att juverinflammationerna ökar i takt med att produktionen höjs, eller att gummi på betong fortfarande är mycket hårdare än gräsbeklädd mark.
Programmet uppehöll sig nästan uteslutande kring mjölkkor, och lite kring grisar och höns. De absolut vanligaste djuren som äts upp, kycklingar och fiskar, har knappast fått det bättre. Allt fler fiskar stängs in i fiskodlingar i Sverige. Fotskadorna hos slaktkycklingar ligger nu på samma nivå som när mätningarna började. Antalet kycklingar som dör under transporter till slakterier ökar. Det senaste året har vi sett en lavinartad ökning av rapporterna om missförhållanden vid slakt av alla djurslag. I slutet av programmet nämndes kraftfodergivorna till kor, och den lösa avföring som det leder till, som ett exempel på något som inte går åt rätt håll. Aveln och utfodringen för maximerad produktion leder till stora problem för alla djurslag, inte bara kor.
Företrädare för Nationellt Centrum för djurvälfärd talade gott om just svensk djurhållning, vilket är missvisande. Sverige är på inte ensamma om de enskilda djurskyddsregler som brukar lyftas fram som bättre, och på andra områden har andra starkare regler. Att hålla fram sitt eget land som ett föredöme snarare än de regler som åsyftas är vad som brukar kallas djurskyddsnationalism.
Flera andra saker som nämns i programmet stämmer inte heller, som att det inte längre går att köpa ägg från hönor i burar. Runt en fjärdedel av alla hönor i Sverige sitter fortfarande i bur och dessa ägg finns att hitta i en hel del butiker. Fixeringen av suggor som nämndes som ett historiskt fenomen förekommer fortfarande i skymundan, och kan vara på väg att bli tillåtet igen genom grisbranschens förslag till "djuromsorgsprogram".
Slutligen delar vi inte bilden att det är vanligt att grisar får föremål att sysselsätta sig med i boxarna. Det innebär en extra utgift och är inte ett lagkrav. Samtidigt slarvas det fortfarande med det lagstadgade kravet att ge grisar halm, vilket är den vanligaste anmärkningen vid kontroller på grisgårdar.