Inget vanvårdsfall av lantbruksdjur gav fängelsestraff under 2015

Det är tidningen ATL som har kartlagt alla djurplågeridomar som utdömdes i Sverige under 2015, totalt 93 stycken. Av dessa 93 var det endast vid tre tillfällen som fängelsestraff utdömdes, trots att det ofta handlar om allvarliga brott med stort lidande inblandat. Och vad dessa tre så gällde samtliga sällskapsdjur, hundar eller katter, och i inget fall lantbruksdjur. Istället för fängelsestraff utdömdes villkorliga domar, samhällstjänst, skyddstillsyn eller dagsböter.

Före detta överåklagare Sven-Erik Alhem konstaterar i tidningen ATL att domstolarna tenderar att ha en mildare attityd mot lantbrukare som vanvårdar sina djur än mot den som vanvårdar sällskapsdjur. I fallet med lantbruksdjur tenderar domstolarna att undvika fängelsestraff med hänvisning till förmildrande omständigheter.

Som exempel ges ett vanvårdfall av nötkreatur där ett 50-tal självdöda nötkreatur hittades på en gård, och där 20 av de 180 djur som var vid liv fick avlivas omedelbart. Länsveterinären på plats beskrev vanvården som den absolut grövsta hon varit med om. Men ändå dömdes lantbrukaren inte till fängelse utan till villkorlig dom och samhällstjänst.

Djurens Rätt anser att djur har alltför låg status i det svenska rättssamhället. Vi arbetar för att djur i lagstiftningen ska ses som varelser med individuella rättigheter. Vi anser att djur ska ha processuella rättigheter, dvs. att det ska finnas någon som ska kunna företräda dem och överklaga beslut som går djur emot. Vi vill också bl.a. att det ska finnas specialutbildad polis och specialutbildade åklagare som ska handlägga anmälningar och utredningar om brott mot djur.