Nordiska djurrättsförespråkare: finansiella anledningar och demokratiskt stöd för pälsdjursfarmning saknas

Nyligen genomförda opinionsundersökningar visar att 69 % av Estlands invånare är för förbud av pälsdjursfarmning. Liknande siffror finns även i Finland. I Sverige och Norge vill 78 % (Sverige 2015) och 68 % (Norge 2014) förbjuda pälsdjursfarmning. I alla de länderna har även hundratusentals personer skrivit på namnlistor för att visa sitt stöd för förbud av pälsdjursfarmning.

Ca 72 000 i en fortfarande pågående namninsamling i Sverige (Pälslöftet), 139 000 i Finland 2018, över 188 000 namn i en fortfarande pågående namninsamling i Norge och över 50 000 namn i en fortfarande pågående insamling i Estland.

• I Sverige har hållandet av rävar och chinchillor för pälsproduktion fasats ut på grund av striktare lagstiftning. Fortfarande hålls minkar i etageburar trots att lönsamheten är låg.
• I Finland har antalet pälsfarmer minskat signifikant under det senaste årtiondet och industrin kämpar med lönsamheten.
• I Estland har ett förbud mot pälsdjursfarmning diskuterats i deras riksdag två gånger och flera partier har inkluderat frågan i deras vallöften.
• I Norge kommer all pälsdjursfarmning fasas ut senast februari 2025 enligt regeringens valplattform.

Trots det växande motståndet mot pälsindustrin och flertalet förbud mot pälsdjursfarmning i länder i Europa, arbetar fortfarande pälsindustrins intresseorganisationer med riktat internationellt lobbyarbete. Djurrättsorganisationer ser deras metoder som odemokratiska eftersom det ofta är baserat på falska premisser.

Som exempel gick nyligen den finska organisationen ProFur ut med ett pressmeddelande för att påverka det norska förbudet mot pälsdjursfarmning. De hävdade att det inte finns någon diskussion kring att förbjuda pälsdjursuppfödning i Finland och att det därför är ett dåligt beslut att förbjuda det i Norge. Det här uttalandet släpptes strax efter att ett lagförslag offentliggjordes som faktiskt inkluderade förbud mot pälsdjursuppfödning, och ska röstas om i den finska riksdagen. 

Den europeiska paraplyorganisationen Fur Europe har arbetar i flera år för att ta fram ett certifieringssystem. WelFur, som det heter, ska enligt dem garantera etisk pälsdjursuppfödning i Europa och över hela världen. WelFur verkar dock bara vara ett kommunikationsknep från industrin eftersom kriterierna för certifiering inte skiljer sig från rekommendationerna från Europeiska kommissionen och den nationella lagstiftningen i de nordiska länderna. Det är inte heller tydligt om WelFur kontrolleras av oberoende kontrollanter så som de påstår. I exempelvis Finland äger pälsindustrin en tredjedel av företaget Louva som utför kontrollerna. Det verkar som om pälsindustrins intresseorganisationer gör allt de kan för att hålla sin industri levande, trots saknad av demokratiskt och ekonomiskt fotfäste.

Pälsdjursfarmer är dåliga för den omgivande miljön och de kan inte se till art-specifika behov hos djuren för optimal välfärd. Samtidigt är deras produkter, pälsarna, inte nödvändiga för människans fortlevnad. Pälsdjursuppfödning har tappat sitt demokratiska stöd från samhällsmedborgarna och sin finansiella anledning att existera. Det är några av anledningarna till att de undertecknande organisationerna fortsätter att prioritera förbud mot pälsdjursuppfödning och att samarbeta i frågan med syftet att se till att hela regionen beslutar om förbud likt Norge.

Alla undertecknande djurrättsorganisationer är medlemmar i Fur Free Alliance (FFA) som delar ut Fur Free Retailer label (bevis på pälsfri handel) till modeföretag som vill sluta använda päls och vill visa sitt stöd för en progressiv framtid.

Djurens Rätt (Sverige)

Loomus (Estland)

Animalia (Finland)

NOAH - for dyrs rettigheter (Norge)