Ny rapport: Tre års granskning av Sveriges kycklingslakterier
Skandalrubrikerna för kycklingslakterier har duggat tätt under de senaste åren. Djurens Rätt har därför granskat tre års kontrollrapporter för djurskydd för Kronfågels, Guldfågelns och Atrias slakterier. Resultatet presenteras i en ny rapport med ingående information om systematiska brister, hemlighetsmakeri om dessa och viktiga politiska åtgärder för att lösa problemen.
Ett av de största djurskyddsproblemen i Sverige är kycklingfabrikerna där över 100 miljoner kycklingar dödas varje år. I Djurens Rätts nya rapport sammanställs totalt 471 kontrollrapporter som rör djurskydd från Sveriges fyra största kycklingslakterier. Kronfågel, Guldfågeln och Atria står för ungefär 95 % av Sveriges kycklingproduktion. Det som framkommer i rapporten visar på allvarliga djurskyddsbrister och utbrett lidande som inte är lagligt för andra djurslag.
– I Djurens Rätts rapport finns otaliga exempel på när kycklingar transporteras med smärta och sjukdom, och de slaktas hungriga och törstiga. Det gör ont att läsa och det blir allt tydligare att de storskaliga kycklingfabrikerna inte klarar av att leva upp till det djurskydd som lagen kräver, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.
I rapporten presenteras de olika djurskyddsbristerna för företagen Kronfågel, Guldfågeln och Atria som alla slaktar turbokycklingar. Mellan år 2021 och 2023 har Kronfågel haft störst andel brister i de analyserade kontrollrapporterna, vilket kan bero på att de också hanterar störst antal kycklingar per år – ungefär två kycklingar per sekund. Djurens Rätt kan också visa att det inte har skett några betydande förbättringar i kycklingfabrikerna sedan de största skandalerna briserade 2021–2022, och att andelen brister fortsatt har legat på den höga nivån 80 % av alla kontrollrapporter.
– Vad som är värt att komma ihåg är också att vår kartläggning endast visar de brister som har upptäckts. Det höga slakttempot gör att mycket sker i det dolda då det är omöjligt för myndigheter att kontrollera djurskyddet på individnivå. Rapporten som Djurens Rätt publicerar i dag visar att det är ohållbart och att regeringen behöver agera, avslutar Camilla Bergvall.
Djurens Rätt har mellan år 2021 och 2023 noterat att det har blivit allt svårare att få ut kontrollrapporter som rör djurskydd i sin helhet. Det sista kapitlet i rapporten behandlar därför den ökade sekretessbeläggningen och presenterar åtgärdsförslag för en mer rättssäker tillgång till rapporter om djurskyddsbrister.
Förslag på politiska åtgärder
- Förbjud avel av snabb tillväxt och främja avel av mer hälsosamma hybrider av kycklingar, för att minska sjukdom och dödlighet i transport.
- Sänk beläggningsgraden till 11 kilo per kvadratmeter till år 2030, för att åtgärda den stora andelen frätskador. (Maximal beläggningsgrad är i dag 36 kilo per kvadratmeter).
- Främja uppdateringen av en mer progressiv EU-lagstiftning för djurtransporter gällande transportburars utrymmen, individuell kontroll av lämplighet för transport och förkortad transportid.
- Sätt ett slutdatum för användandet av elbadsbedövning och främja förbättring av andra bedövningsmetoder, för att minska riskerna för skållning av levande kycklingar.
- Tydliggör lagstiftningen genom att ge undantag för sekretess gällande djurskyddsärenden som har konsumentintresse.
Skriv under för turbokycklingarna!
Turbokycklingar växer så snabbt att de får ont, blir sjuka och dör i förtid. Majoriteten får någon typ av rörelsestörning innan deras liv avslutas vid 35 dagars ålder. Då har de hunnit växa 50 gånger sin storlek från kläckning.
