Obedövad griskastrering förbjuds i Sverige från 1 januari 2016

Djurens Rätt har lyft frågan på många sätt; i samtal, insändare, skrivelser och rapporter. För tio år sedan överlämnade vi fler än 12 000 namnunderskrifter mot obedövad kastrering till dåvarande landsbygdsministern Eskil Erlandsson. Den 27 april 2011 röstade riksdagen för en lagstiftning mot obedövad kastrering av smågrisar. Efter detta meddelade regeringen att från och med 1 januari 2016 måste kastrering av grisar ske med bedövning.

- Det här är en stor seger inte minst för grisarna men också för alla oss som under en lång tid engagerat oss i frågan. Vi hade gärna sett att detta skett tidigare men nu kan vi ändå glädjas åt att inga fler grisar behöver uppleva kastrering utan bedövning, säger Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt.

I Norge och Schweiz har obedövad griskastrering varit förbjuden sedan år 2002 respektive 2010. Sedan april 2011 finns en svensk branschöverenskommelse om att grisarna ska ges smärtlindring inför kastreringen. Smärtlindring och bedövning är dock två helt olika saker. Smärtlindringen leder till att smärtan som uppstår efter ingreppet kan minska. Den hjälper inte mot den smärta som grisen upplever under det kirurgiska ingreppet, vilket bedövning gör. Smärtlindring är ett viktigt komplement till bedövning, men kan inte ersätta den. Ekologiskt uppfödda grisar kastreras också och det måste enligt EU-regler sedan 1 januari 2012 göras med användning av både smärtlindring och bedövning. De ekologiskt uppfödda grisarna utgör knappt två procent av alla de grisar som föds upp och slaktas i Sverige varje år.

Grisarna kastreras för att de som äter griskött ska slippa så kallad galtlukt, som är en obehaglig lukt och smak hos köttet från en del okastrerade hangrisar. Ytterligare en anledning till kastreringen är sättet som grisarna hålls på. Grisarna kan inte gå undan från varandra och de får inte utlopp för viktiga behov som att böka och undersöka i de små boxarna. I den miljön skadar och stör okastrerade hangrisar, i större mån än kastrerade, varandra och hongrisarna, på grund av sina aggressiva och sexuella beteenden. 

- Trots att det varit känt så länge att smågrisarna upplever stark smärta både under själva ingreppet och dagarna efteråt, har hangrisarna i Sverige fortsättningsvis utsatts för just obedövad kastrering. Det har varit fullt möjligt att för flera år sedan börja bedöva eller använda andra metoder för att minska grisarnas lidande, som vaccinering mot galtlukt, men det är väldigt få som tagit det steget. Det visar att lagstiftning behövs och att frivillighet inte räcker, säger Linda Björklund, etolog på Djurens Rätt.

Bra men inte bäst

Djurens Rätt välkomnar förbudet mot obedövad griskastrering men arbetar vidare med kastreringsfrågan. Det finns nämligen bättre alternativ i form av vaccinering. Vaccinering mot galtlukt, även kallad immunokastrering framhålls av allt fler som det ur djurskyddssynpunkt bästa alternativet till kastrering. Kirurgisk kastrering med bedövning medför mindre smärta än när den utförs utan bedövning. Kirurgisk kastrering innebär dock alltid, med eller utan bedövning, en stressande hantering av grisarna. Att ge bedövningsmedel innebär mer och längre hantering och fasthållning av grisarna. Injektion av bedövningsmedlet kan också innebära smärta. Enligt den så kallade Brysseldeklarationen från år 2010, som är en frivillig överenskommelse, bör kirurgisk kastrering av grisar helt upphöra senast år 2018.

Läs mer om grisar och kastrering i Djurens Rätts rapport Böka på betong. Mer information finns också i Jordbruksverkets senaste rapport om griskastrering.