Oklara besked från regeringen om kamerabevakning på slakterier

Djurens Rätt har drivit frågan om kamerabevakning på slakterier i flera år och hoppet tändes med den statliga utredningen som i juni 2023 kom med ett skarpt förslag om att detta borde införas den 1 juli 2025. Men lagstiftningen har uteblivit, och miljontals djur har fortsatt att möta döden på slakterier som saknar dokumenterade rutiner och där brister vid bedövning och avlivning har skett upprepade gånger. Kontrollrapporter från Sveriges fyra största kycklingslakterier visar exempelvis att inkorrekt avblodning har förekommit – vilket innebär att kycklingar kan ha skållats levande. 

– Det är oacceptabelt att kravet om kamerabevakning inte har införts ännu. Utan kravet riskerar allvarliga överträdelser mot djurskyddslagen att gå obemärkt förbi – och djur utsätts för lidande som hade kunnat förhindras. Allt som kan göras för att minska riskerna och det enorma lidandet som djur utsätts för i samband med slakt måste göras, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt. 

Djurens Rätt upprepade frågan till regeringen i en debattartikel: När införs kamerabevakning på slakterier? Det ledde till att riksdagsledamoten Sofia Skönnbrink (S) ställde en skriftlig fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). En skriftlig fråga är ett sätt för riksdagsledamöter att få specifik information och hålla regeringen ansvarig. 

Landsbygdsministern svarar 

Svaret som kom förra veckan visar tyvärr tydligt att regeringen ofta prioriterar djurindustrins lönsamhet före djurens intressen: “... livsmedelsföretagens konkurrenskraft [behöver] värnas och administrativa kostnader pressas.”  

För att kamerabevakning ska bli aktuellt menar därför landsbygdsministern att “den offentliga kontrollen på plats [måste] effektiviseras så att kostnaderna för företagen inte ökar utan i bästa fall minskar, samtidigt som djurskyddet ytterligare stärks.” 

Djurens Rätt anser, i linje med utredningen, att kamerabevakning är ett nödvändigt komplement till fysiska kontroller, men ska absolut inte ersätta dem. 

Vidare skriver Peter Kullgren att regeringen bör invänta översynen av EU:s djurskyddslagstiftning som skulle ha kommit redan 2023 men som har försenats och inte kommer att presenteras förrän tidigast under 2026.  

– Landsbygdsministern fördröjer förbättringar för djuren i Sverige genom det klassiska knepet att lägga över ansvaret på EU, trots att lagstiftning i enskilda medlemsländer ofta är en förutsättning för att få till skarpare EU-lagstiftning. Om Sveriges goda djurskydd ska vara mer än vackra ord så är det på tiden att det införs åtgärder som kan minska lidandet under de sista stunderna av djurens alldeles för korta liv. Obligatorisk kamerabevakning är en sådan åtgärd, avslutar Tina Hogevik.