Positivt besked: Kameraövervakning på slakterier ska utredas

Regeringen menar att ett krav på kameraövervakning på platser där levande djur hanteras i samband med slakt skulle kunna vara ett sätt att stärka djurskyddet och effektivisera myndigheternas kontroll.



– Återkommande skandaler på slakterier har visat att det finns ett behov av kameraövervakning, som ett komplement till andra åtgärder för att säkerställa att djurskyddslagstiftningen efterlevs. Att en utredning nu tillsätts är mycket välkommet, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.



Djurens Rätt anser att är frågan om djurskydd vid slakt behöver få högre prioritet och har framfört krav på obligatorisk kameraövervakning sedan länge. Det finns flera argument för att krav på kameraövervakning på slakterier bör införas:

• Ett krav på kameraövervakning skickar en signal om att djurskydd vid slakt är av hög prioritet.
• Slakt är en verksamhet som är förenad med risker för omfattande djurlidande. Därför är det av stor vikt att kontrollen av djurskyddslagstiftningen fungerar. Kameraövervakning kan underlätta djurskyddskontroller om veterinärer och länsstyrelsernas djurskyddshandläggare kan få tillgång till det filmade materialet som en dokumentation av händelser.
• Kameror kan placeras där det kan vara svårare med annan inspektion, som inne i system för gasbedövning till exempel eller i andra trånga utrymmen där det är svårt att komma åt att se.
• Kameraövervakning kan förebygga att djur behandlas dåligt i samband med slakt genom vetskapen om att kameran finns där. Den kan också bidra till förbättringar av rutiner på slakterierna, till exempel i samband med avlastning, uppstallning, drivning, fixering, bedövning och avblodning. Inspelningarna gör det möjligt att gå tillbaka, se och utvärdera.

Kameraövervakning är en viktig åtgärd, men den kan inte ersätta kontroll av de officiella veterinärernas och länsstyrelsens djurskyddsinspektörer på plats på slakterierna. För stärkt djurskydd vid slakt krävs också ett slut på de plågsamma bedövningsmetoderna koldioxidbedövning av grisar och fiskar samt elbadsbedövning av fåglar.



Regeringen har utsett Peder Liljeqvist, kammarrättslagman vid Kammarrätten i Stockholm till särskild utredare. Utredningen ska redovisas senast 31 maj 2023. Några av de frågor som utredaren behöver belysa är: 

• Vilka moment i hanteringen av levande djur som bör bli föremål för kamerabevakning.
• Vem som bör ansvara för och bekosta den utrustning som krävs för kamerabevakningen.
• Vem som bör ha tillgång till det inspelade materialet, i vilka syften och av vem det får användas.
• Hur materialet bör sparas, under hur lång tidsperiod och om användning av kamerabevakning på slakterier skulle kunna göra det möjligt för berörda myndigheter att förändra genomförandet av den offentliga kontrollen. Detta för att förbättra kontrollen, minska kostnaderna eller underlätta för slakterierna. 

Utredaren ska också beakta behovet av skydd för den personliga integriteten och göra en integritetsanalys samt lämna nödvändiga författningsförslag.



Sveriges Veterinärförbund har liksom Djurens Rätt ställt sig bakom ett krav på kameraövervakning på slakterier. Den europeiska veterinärfederationen, FVE, ser också positivt på kameraövervakning. Några länder som redan infört kameraövervakning på slakterier är England och Skottland. Nu är det dags att Sverige följer efter.