Regeringen ignorerar djurfabrikernas klimatpåverkan
I december presenterades regeringens handlingsplan för klimatet som med ett 70-tal åtgärder ska staka ut vägen till att nå nettonollutsläpp senast år 2045. Trots att den presenterades ett fåtal dagar innan julafton lät kritiken inte vänta på sig och den 17 januari väntas en misstroendeomröstning mot klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Djurens Rätt instämmer i kritiken då regeringen inte ens vågar nämna ordet köttkonsumtion eller ännu mindre problematisera hur djurfabriker påverkar klimatet.
Kött är den livsmedelsgrupp med störst negativ klimatpåverkan. Tillsammans med mejeriprodukter orsakar produktionen av kött mer än hälften av jordbrukets totala mängd växthusgasutsläpp. Mer än 80 procent av jordbruksmark i världen används till djurhållning även om det bara motsvarar 18 procent av vårt kaloriintag.
– Givet att regeringens landsbygdsminister Peter Kullgren tidigare gick emot de nordiska näringsrekommendationerna och hävdade att vi tvärtom ska äta mer kött, så var förväntningarna inte skyhöga kring att köttkonsumtionens klimatpåverkan skulle vara en central del av handlingsplanen. Men att se att minskad köttkonsumtion även ignoreras helt av Sveriges klimat- och miljöminister, som i sin tidigare roll som ordförande för Liberala Ungdomsförbundet förespråkade åtgärder såsom köttskatt, är djupt beklagligt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.
I handlingsplanen nämns jordbruk och animalieproduktion på flertalet ställen, men köttkonsumtion problematiseras ingenstans. I stället läggs fokus på hur gödsel ska hanteras, hur fodertillsatser kan minska utsläpp från djurens matsmältning, och på att matsvinnet av kött bör minska. “Klimatpåverkan kopplad till djurhållning är svår att mäta och åtgärda” skriver man, och viftar därmed bort den största utsläppsboven inom jordbrukssektorn som står för en fjärdedel av de globala utsläppen.
Förutom att djurfabriker är oförsvarbara när det kommer till djurskydd, förkastliga när det kommer till dess klimatpåverkan, och utgör en solklar grogrund för nästa pandemi, så kostar det även svenska skattebetalare hundratals miljoner varje år.
– Djurfabriker måste få en naturlig plats i diskussioner om klimatförändringar. Många politiker säger att de inte vill lägga sig i vad folk äter och hur de lever sina liv, men pumpar samtidigt in miljontals kronor i subventioner till djurfabrikerna. Faktum är att politiken idag möjliggör billigt kött till konsumenter. Att påstå att man inte lägger sig i vad som står på folks matbord är i bästa fall okunskap och i värsta fall ren lögn, avslutar Camilla Bergvall.
Djurens Rätt överlämnade under våren 2023 en skrivelse till regeringen med inspel kring prioriterade åtgärder. Där lyftes bland annat att växtbaserad produktion måste främjas, investeringar i den växtbaserade sektorn uppmuntras, och regelverk uppdateras för att inte missgynna växtbaserade produkter.
Stöd vårt politiska påverkansarbete!
Att företag som producerar växtbaserade livsmedel får äntra marknaden på lika villkor som djurfabrikerna borde vara en självklarhet, men är tyvärr inte det idag. En majoritet av svenska medborgare vill se rättvisa konkurrensvillkor för den växtbaserade sektorn. Håller du med?
