Regeringen lyfter antibiotikafrågan och vill satsa på betesmarker

Betande djur en förutsättning för biologisk mångfald
Regeringen lyfter i budgetpropositionen att betande djur innebär ett mervärde för svensk livsmedelsproduktion och att ett aktivt och livskraftigt jordbruk med betande djur är en grundförutsättning för den biologiska mångfalden.  
 
– Vill regeringen även fortsättningsvis kunna lyfta fram betande djur som ett mervärde måste beteskravet behållas och utökas. Fler, inte färre djur, behöver få komma ut och beta. Det vore positivt för såväl djurvälfärden som den biologiska mångfalden, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt. 
 
Det nuvarande tillståndet för den biologiska mångfalden i åkrar, ängar och betesmarker (odlingslandskapet) är enligt regeringen den största utmaningen för att nå miljökvalitetsmålet, som innebär att skydda jordbruksmarkens värde för livsmedelsproduktion och bevara och stärka den biologiska mångfalden och kulturmiljön. För att gynna arter knutna till odlingslandskapet, menar regeringen, är det viktigt att fortsätta att sköta och restaurera ängs- och betesmarker. Det behövs satsningar på att förhindra igenväxning och på att bevara svenska växt- och djurarter. 
 
Vidare står det i budgetpropositionen att ängs- och betesmarker är de naturtyper som har sämst status i Sveriges senaste rapportering enligt art- och habitatdirektivet och att närmare hälften av de inhemska hotade arterna är knutna till dessa marker. Regeringen föreslår därför en satsning med ökade anslag till skötsel och restaurering av ängs- och betesmarker. 


Friska djur för minskad risk för antibiotikaresistens
I en nyligen publicerad debattartikel tar socialminister Jakob Forssmed (KD) och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) upp att antibiotikaresistens är ett växande hot mot människors och djurs hälsa och uppmanar andra länder att agera. I artikeln lyfts att en ansvarsfull antibiotikaanvändning inom djurhållningen har stor betydelse för att hindra spridningen av antibiotikaresistenta bakterier mellan människor och djur och i samhället. Det är ett konstaterande som Djurens Rätt välkomnar att landsbygdsministern tar upp. Med bakgrund av detta och debatten om ett eventuellt slopat beteskrav är det viktigt att också påminnas om att bete för kor fyller viktiga funktioner på flera sätt, inte minst eftersom det har positiva effekter på juver-, ben- och klövhälsa. Just hälta och juverinflammation hos kor är vanliga problem med stort lidande som följd och juverinflammationer står för orsaken till majoriteten av alla antibiotikabehandlingar av korna. Får korna inte komma ut på bete finns det därmed en betydande risk för ökad antibiotikaanvändning. 
 
– Det är positivt att landsbygdsministern lyfter vikten av åtgärder för minskad risk för antibiotikaresistens och att lagstiftning ofta behövs för att förändra djurhållning. Jag förväntar mig att landsbygdsministern minns sina egna kloka ord när han överväger om det svenska beteskravet ska slopas eller inte. Att uppmana andra länder till förbättring men göra tvärtom själv, skulle leda till allt annat än trovärdighet, säger Camilla Bergvall.