Svaga formuleringar om hästars rätt att bete sig naturligt

Nuvarande föreskrifter om hållning av hästar (med saknummer L101) har omarbetats i sin helhet. Orsaken till det är att Jordbruksverket anser att föreskrifterna behöver ses över och anpassas till dagens förutsättningar. I konsekvensutredningen till remissen skriver Jordbruksverket att ”Syftet med de nu föreslagna föreskrifterna är densamma som för de tidigare; att ange miniminivåer för acceptabel hästhållning. Emellertid vill Jordbruksverket med dessa föreskrifter skapa bättre möjlighet för hästhållarna att göra rätt genom att kraven blir tydligare och genom att skapa en flexibel lagstiftning som inte förhindrar utvecklingen av nya system eller lösningar, förutsatt att dessa inte försämrar djurskyddet.”

– Jordbruksverket är väldigt försiktiga i hur de formulerar sina nya regler om hästhållning. De borde vara tydligare och ta möjligheten att föreskriva åtminstone att hästarna ska hållas på ett sätt så att de kan få sina mest grundläggande behov tillgodosedda. Nu får hästarnas bästa fortsättningsvis stå tillbaka för ekonomiska intressen, till exempel när det gäller fortsatt tillåten hållning av hästar i spilta och undantag från att behöva hålla hästarna utomhus på ytor där de kan röra sig fritt i sina naturliga gångarter, säger Linda Björklund, etolog på Djurens Rätt.

Djurens Rätt har i sitt remissyttrande, bland annat, framfört följande:

• Funktionsinriktade bestämmelser och den flexibilitet som kan följa med dem kan vara positiva, men innebär också en risk att reglerna blir otydliga och därmed svåra att följa och kontrollera efterlevnaden av. Vi ser en sådan risk med flera av de föreslagna ändringarna i remissen.
  
  
• Vi ser en stor risk för att hästar i högre grad än idag i och med de föreslagna ändringarna, kommer att hållas ensamma. Fokus måste vara att ”Hästars behov av social kontakt ska tillgodoses”. Att byta ut den formuleringen mot det nya förslaget ”Hästar ska normalt sett ha daglig fysisk kontakt med andra hästar antingen i hage eller under den tid de står uppstallade i box eller spilta” är en allvarlig försämring.
  
  
• Det behövs ett slutdatum för när hästar inte ska få hållas uppstallade i spiltor längre, eftersom det starkt begränsar deras möjligheter till naturligt beteende. Här måste hästarnas behov få väga mycket tyngre än de gör idag i avvägningen mot ekonomiska intressen. Vi vill också se ytterligare begränsningar i hur länge hästar ska få hållas i spilta och box per dygn.
  
  
• Ytterligare ett exempel där Jordbruksverket ställer hästarnas behov mot, och låter dem väga mycket lättare än ekonomiska intressen, är rätten att få röra sig fritt i sina naturliga gångarter utomhus. Paragrafen behöver förstärkas på flera sätt. Det är oacceptabelt att fortsättningsvis tillåta hästhållning som inte har plats och mark för att kunna hålla hästarna utomhus i hagar så stora att de utan problem och utan skaderisk kan röra sig fritt i sina naturliga gångarter. Kravet på att hästar dagligen (och med en mer specifik tidsangivelse som innebär åtminstone större delen av dagen) ska ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter utomhus, måste gälla alla.

– Jag skulle vilja se en ökad ambition hos Jordbruksverket och en strävan efter ett förbättrat djurskydd. Nu ser vi risker för ett försämrat djurskydd med flera av de föreslagna ändringarna, till exempel gällande hästars möjligheter till social kontakt som är så viktigt för dem, säger Camilla Björkbom, förbundsordförande, Djurens Rätt.