För 30 år sedan var svensk djurskyddslagstiftning banbrytande, men Sverige har blivit frånsprungna av allt fler länder. Den viktigaste djurskyddsmatchen handlar om kycklingarna och där är Sverige inte med i leken.
Låg användning av antibiotika, god djurvälfärd, god möjlighet till naturligt beteende och grisar som slipper få svansen avklippt. Ja, det är exempel på mervärden inom svensk grisproduktion enligt en rapport från Jordbruksverket. Denna officiella beskrivning kändes uppdiktad när den franska djurrättsfotografen Clément Martz gick längs långa rader med grisboxar. Varje box innehöll fler grisar än han kunde räkna på fingrarna. Hjärtat sjönk i bröstkorgen när han fick syn på en ung gris som inte kunde sitta och vila eftersom ändtarmen rasat ut.
– Svenska djurindustrin ståtar med minimal användning av antibiotika, men jag har gång på gång sett sjuka och skadade djur. Till exempel så gnager många grisar på varandra på grund av överfulla boxar och psykiskt lidande. Såren blir sedan infekterade eftersom djuren ligger i sin egen avföring dagar i sträck. Dessa infektioner borde behandlas med antibiotika, tycker Clément Martz.
Har Sverige världens bästa djurskydd? Den frågan har Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt, försökt bena ut under 2024.
– De flesta länder har självbilden att de är bra på djurskydd. Utöver Sverige kunde jag även se att bland annat Schweiz, Tyskland och Storbritannien utnämnt sig själva som världsbäst på djurskydd.
Anna Harenius var inte särskilt imponerad när hon jämförde djurskyddslagarna länder emellan, ingen har lyckats lagstifta fram en djurhållning där djurens behov tillgodoses. Nationer klappar sig själva på axeln när de exempelvis besparar djuren stympning utan bedövning.
– Svansklippning är dåligt och att vi fått bort det i Sverige är en vinst. Men bara för att man inte klipper av svansen betyder det inte att grisen har det bra.
Anna Harenius menar att Sverige lever på gamla meriter, då många länders djurskyddslagstiftningar har hunnit ikapp och förbi på flera fronter.
– Sveriges skamfläckar är framför allt våra minkfarmer. Delfinarium har många andra länder helt eller delvis förbjudit. Sedan har vi fortfarande höns i burar, och inget förbud mot systematiskt dödande av tuppkycklingar. Vi var i framkant på 90-talet, betesrätten kom 1988 och så småningom fick vi bort rävfarmer och chinchillafarmer, sedan har vi tappat fart, säger Anna Harenius.
Detta är ett utdrag ur en artikel från Tidningen Djurens Rätt nr. 3/2024 som utkommer 27 september.
Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning!