Under 2019 intensivvårdades 26 människor för smitta av svininfluensa enligt Folkhälsomyndigheten. En pandemi som fortfarande inte är över även om den är mer lågintensiv än under 2009 då den startade.
Smittan började spridas från grisar till människor i Nordamerika och Mexiko, och muterade snabbt till att enbart anpassa sig till smitta mellan människor. Olika typer av influensa hos grisar förekommer fortfarande, och svininfluensa hos människor är en del av influensasäsongen varje år. Smitta hos grisar kan ha lättare att anpassa sig till människor eftersom de är så lika oss. År 2020 hittades influensa-smitta på 14 gris-gårdar, bara i Sverige.
I Sverige får grisar i snitt 12,7 mg antibiotika per kg slaktad gris. De antibiotikaresistenta bakterierna MRSA har påvisats på svenska grisar, men är vanligare i andra länder. Grisarna får sällan allvarliga symptom av bakterierna, men de smittar vidare till människor som sedan riskerar att avlida av sådant som tidigare kunde behandlas med antibiotika.
Även ESBL-bildande bakterier är antibiotikaresistenta och har påvisats i Sverige hos grisar, men är vanligare hos kycklingar.
Grisskötare har större risker att drabbas av lungsjukdomar som rökare vanligen får, trots att de sällan röker själva. Detta beror på den dammiga miljön som de vistas i, vilket blivit värre med åren. Nu hålls allt fler grisar i samma stall med trängsel som följd. Frågan är hur grisarna mår i den miljön? Läs mer om det här.