Upphandlingsmyndighetens nya kriterier – minska användningen av turbokycklingar

Kommuner och annan offentlig verksamhet kan vid upphandling av produkter för exempelvis skolmat, som kött, mjölk och ägg, ställa vissa djurskyddskrav. Till sin hjälp har de Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier. Under 2022 och 2023 har myndigheten arbetat med att uppdatera kriterierna för kyckling- och kalkonkött, och Djurens Rätt har varit med i referensgruppen. 

I de nya kriterierna finns flera av Djurens Rätts förslag med. Bland annat möjlighet att upphandla kycklingkött från mer hälsosamma raser i enlighet med European Chicken Commitment (ECC) och därmed säga nej till turbokycklingar. 

– Djurens Rätt är såklart väldigt glada över att vår medverkan i referensgruppen gett positiva djurskyddsresultat. Att det nu blir enklare för kommuner och regioner att välja bort turbokycklingar kommer minska lidandet i stort. Samtidigt är det viktigt att också konsumtionen av kycklingar minskar för att stärka djurskyddet på lång sikt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Det är inte obligatoriskt att använda kriterier för hållbarhet vid offentlig upphandling, men många kommuner som Djurens Rätt har kontakt med har efterfrågat sätt att ställa mer krav på kycklingindustrin via sina inköp. De tidigare kriterierna ställde inte högre krav än svensk lagstiftning förutom kriteriet om ekologiskt kött. De nya kriterierna ökar nu möjligheten att ställa krav på att djuren ska ha haft ett lite bättre liv.

De turbokycklingar som idag är vanliga i svenska djurfabriker har fler hälsorisker och en högre dödlighet än mer hälsosamma och långsamväxande raser. Det har exempelvis visat sig i material Djurens Rätt fått ta del av, som också Aftonbladet rapporterade om i höstas, samt i forskningsresultat. 

 

Övergripande kommentarer från Djurens Rätt:

● Det är mycket positivt för kycklingarnas välfärd med kriteriet om raser med “begränsad tillväxthastighet” som kommer möjliggöra minskad efterfrågan på turbokycklingar, samt ökad efterfrågan på ECC-kycklingar. Om kött från ECC-kycklingar upphandlas kommer fler kriterier för kycklingarnas välfärd också hänga med på köpet. 

● Det fanns ett förslag om att lägga till ett kriterium om utevistelse på Djurens Rätts inrådan, men det togs bort i ett sent stadium. Djurens Rätt är besvikna över det, då det nu bara kommer gå att upphandla utevistelse via ekologisk produktion. 

● Det är bra att kycklingkött benämns som just kött och inte bara som “kyckling”, som innan. Det är rent språkligt ett steg på väg för att särskilja de levande djuren från vad deras döda kroppar sedan används till, likt redan gjorts för exempelvis griskött. 

● Det nya transportkriteriet om kompetens vid transport är positivt, och Djurens Rätts förslag hörsammades, om att kriteriet ska läggas på nivån “baskrav” eftersom det är ett så grundläggande krav för djurens välfärd vid transport. Djurens Rätt önskade dock att det lades till ett kriterium med krav på kortare transporttid och omsorgsfull lastning av kycklingarna, som idag saknas. 

● Det kommer bli tydligare att viss antibiotika ges i fodret (koccidiostatika) även om upphandlare väljer striktare antibiotika-kriterier. 

● Djurens Rätt anser att det behövs ett striktare kriterium för att kunna ställa krav på minskad trängsel, så kallad beläggningsgrad, för både kycklingar och kalkoner. 

● Det hade behövts ett kriterium om inredning för att ge kycklingar och kalkoner tillgång till upphöjda ytor och pick-material, för att de ska kunna bete sig naturligt.

● Det hade behövts ett nytt slakt-kriterium på högre nivå för att upphandlare ska kunna välja bort kycklingar som slaktats med den riskfyllda elbadsbedövningen. I nuläget ställs bara krav på att bedövning ska ske på basnivå, och inte med vilken metod det sker med.