Vad vet hundar?

Texten är en översättning och sammanfattning av en artikel publicerad i den finska dagstidningen Helsingin Sanomat från den 24 augusti 2017.

Under de senaste åren har hundens medvetande blivit ett allt mer intensivt forskningsobjekt. Hundar är lätta att studera. De finns i miljontals i världen och de är inte föremål för de regler som begränsar användningen av vilda djur i forskningssammanhang. Hundar är vanligtvis inte heller rädda för nya situationer.

Hundar härstammar från vargar som slog sig ner nära folk i de olika regionerna i Eurasien under den senaste istiden. De individerna överlevde bäst som folket tolererade. Det var början till tämjningen.

Tanken om att en vargflock leds av en alfahane som strider om sin position etablerades av Rudolph Schenken som rapporterade om sina fynd från Basel Zoo i Schweiz 1947. Detta har senare påvisats vara fel. Vanföreställningen levde dock vidare och omfattade tyvärr även hundar.

Nyare studier har visat att vargarna inte är en slumpmässig flock av vuxna vargar, utan en familj som brukar ledas av en pappa och en mamma. Livet i flock gynnas av samarbete istället för konkurrens. I motsats till den förvirrade övertygelsen har vargar inte en stel hierarki i flocken. Faktum är enligt de senaste forskningsresultaten att hundar är mer hierarkiska. Också hunden gillar den som är närmast henne som förälder. Det verkar emellertid klart att hunden är annorlunda på det sättet att hundar kan skilja mellan människor och hundar. Hundar är till exempel mindre aggressiva mot människor än andra hundar. De är med andra ord mer toleranta mot en tvåbenig som inte hör till familjen än mot en med fyra.

Forskarna säger att tämjning inte har gjort hunden mer likvärdig, utan mer underkastande. I en studie placerades två vargar och två hundar på en gång i samma bur. Därefter serverades de en skål mat. Forskarna förväntade sig att vargarna skulle vara mer aggressiva än hundarna. Men så var det inte. Vargarna brukade äta tillsammans, och det gjorde många hundar, men om en av hundarna var underlägsen försökte den inte att ta av maten. Speciellt underkastande är hundarna mot människor. Enligt en studie från Helsingfors universitet svarar hundar som ser på bilder av arga hundar och människor med att stirra utmanande på bilderna på andra hundar, medan en arg människas bild får dem att undvika kontakten.

Även vid University of Arizona i USA har hundars kognitiva förmågor undersökts. Samma experiment har tidigare gjorts för en grupp två åriga barn och schimpanser. Schimpanserna var bäst i miljöuppfattningsuppgifter. Barn och hundar var det när det gällde att tolka sociala tips, till exempel att hitta en dold belöning genom att följa en punkt eller ögonriktning. Det var tidigare känt att barn blev bättre än schimpanserna i färdigheterna vid två års ålder, men nu visade sig hundarna vara lika skickliga. Dessutom visade det sig att barn och hundar som lyckades samarbeta med en social uppgift var generellt bra även i andra uppgifter.

Hundar svarar på tilltal så noggrant och naturligt att många tror att de förstår en stor mängd ord och till och med grammatik. Världsrekordet för hundens språkkunskaper innehas av bordercollien Chaser, till vilken professor John W. Pilley lärde namnet på 1 022 föremål. Chaser kan också tolka innebörden i två olika ordpar: att "röra frisbee" och att "ta frisbee" betyder olika saker. Chaser och andra hundspråks genier - som alla är bordercollies - följer de verbala instruktionerna ungefär lika skickligt som två till treåringar. Vanligtvis rör sig hundars ordförråd dock runt tiotals ord. Ordförståelsen är också begränsad.

Hundar lär sig inte att tolka flerordiga meningar eller grammatiska meddelanden så som schimpanser och delfiner. Istället kan hundar urskilja enskilda ord från tal och ger därför intrycket av att de förstår allt. Ord och tonen på rösten har visat sig vara lika viktiga. Hjärnbelöningssystemet antänds endast när både ord och ton uttrycker beröm.

Möjligheten att tolka människors känslor och känna empati är hundens speciella färdigheter. Hundar litar också på att empatin är ömsesidig. Därför ber de bland annat om hjälp i problemsituationer. Det verkar också stämma att hundar och ägare börjar att likna varandra. Hundar och människor påverkar varandras förmåga att motstå stress. En orolig och neurotisk ägare får också hunden att bli orolig och neurotisk.

Hundens hjärnkapacitet omfattar dock inte de mänskliga känslorna såsom skuld, skam eller hämndlystnad. Det som många hundvalpsägare tolkar som hämnd eller protest är inte det. Hunden fungerar som den fungerar för att lindra den egna stressen. Till exempel att tugga lugnar. Ännu mer terapeutiskt är att tugga på något som luktar som en kär person – såsom personens skor.

Hundar uppfattar dåligt beteende hos människan. Vid Kyoto-universitetet i Japan lät forskarna hundarna titta på tre forskningsassistenter. En av assistenterna hade svårt att öppna en glasburk och han bad om hjälp av en annan av assistenterna. Denne endera hjälpte eller vände sig bort utan att hjälpa. Den tredje assistenten satt bara passivt bredvid. Hundarna följde situationen noggrant. När assistenterna slutat erbjöd de hundarna godis. Hundarna sökte godiset lika gärna av den hjälpbehövande och passiva assistenten, medan de undvek den assistenten som betett sig oförskämt.

Mätt med däggdjurs måttstock är hunden inte väldigt intelligent, förutom kanske den känslomässiga intelligensen. Jämfört med t.ex. vargen ligger den på ett barns nivå, och hundars hjärna är proportionellt också mindre än vargens. Skillnaden återspeglas exempelvis i att räkna. När forskare vid Welsh Wet Research Center lät hundar och vargar räkna korvbitar hade hundarna svårt att skilja redan mellan ett och fyra stycken. Beräkningen var inte minsta svår för vargarna. Enligt en hypotes skulle detta kunna förklaras av evolutionen. Hunden behöver inte kunna räkna för att människan kan.

Hundens luktsinne är till stor nytta för människan. Det goda luktsinnet är orsaken till att hunden t.ex. kan vänta vid dörren vid rätt tidpunkt. Det är inte frågan om att hunden kan klockan eller telepati, även om det kan kännas så. Hundar kan även känna igen många av de särpräglade dofterna som sammanbinds med människans hälsotillstånd och hormonaktivitet. Således känner hundar oss många gånger bättre än vi själva.