Välkommet förslag om förbud mot turbokycklingar i Norge
Förbjud turbokycklingar av rasen Ross 308. Detta framför det djuretiska rådet i Norge till den norska regeringen i en skrivelse om flera djuretiska frågor. Djurens Rätt håller med om uttalandet och uppmanar den svenska regeringen att göra detsamma.
– Turbokycklingar är avlade för ett kort liv kantat av lidande. Underlaget från det norska djuretiska rådet bör användas även i Sverige, och jag uppmanar landsbygdsministern att förbjuda kycklingfabrikernas användning av turbokycklingar, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.
I en skrivelse om flera djuretiska frågor till Norges regering föreslår “Rådet for dyreetik” förbud mot turbokyckling-raser som Ross 308. Precis som i Sverige är snabbväxande turbokycklingar mycket vanliga att använda i kycklingfabrikerna, men rådet anser att det inte är etiskt rättfärdigat, eller ens förenligt med djurskyddslagstiftningen, att fortsätta med sådan typ av djurhållning.
De grunder Rådet framför sin argumentation på skulle kunna gälla i Sverige likväl som Norge, eftersom det är exakt samma ras av turbokyckling som är vanligast och mycket av avelsarbetet sker utomlands av stora internationella företag. Precis som i Norge har också Sveriges djurskyddslag skrivningar om att avel inte får medföra lidande.
Danmark har sedan innan ett förslag om att fasa ut viss användning av turbokycklingar.
Om turbokycklingar
Turbokycklingar som Ross 308 växer så snabbt att de får ont, blir sjuka och dör i förtid. Majoriteten får någon typ av rörelsestörning innan deras liv avslutas vid 35 dagars ålder. Då har de hunnit växa 50 gånger sin storlek från kläckning. Sedan 2023 rekommenderar den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ett slut på användningen av turbokycklingar.
Om djuretiska råd
Rådet for dyreetik, eller Rådet för djuretik på svenska, är en norsk samling av forskare samt representanter från djurindustrin och djurskyddsorganisationer. Representanten från industrin, Norges Bondelag, håller inte med om Rådets förslag om förbud mot vissa raser. Rådet arbetar på uppdrag av Lantbruks- och matdepartementet i Norges regering.
Det närmaste Sverige kommer ett djuretiskt råd är det Vetenskapliga rådet för djurskydd, som representeras av forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Även Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) finns och representeras av veterinärer och forskare på SLU. Utöver det finns det regionala djurförsöksetiska nämnder som diskuterar och godkänner enskilda ansökningar om djurförsök.
Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!
Djurens Rätt arbetar för en värld där varje liv räknas. Genom att du blir månadsgivare är du med och ser till att den visionen kan bli verklighet.
