Djurens Rätts historia
Djurens Rätt bildades den 7 oktober 1882 på Stockholms slott av dåvarande kommersrådet, sedermera statsrådet, Johan Christopher Lembcke på inbjudan av prinsessan Eugénie. Några dagar senare, den 11 oktober, hölls den nybildade organisationens konstituerande sammanträde på det anrika Hotell Rydberg vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. Fokus hamnade på de djur som hade det sämst och vars antal ökade kraftigt vid denna tidpunkt; djuren som utnyttjades för djurförsök.
Djurens Rätt bildas
Djurens Rätt, som från början hette Nordiska samfundet till bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet, bildades den 7 oktober 1882. Organisationen omfattade förutom Sverige även de nordiska länderna Danmark, Finland och Norge. Den 30 oktober 1883 gavs den första årsberättelsen ut som bilaga i dagstidningen Nya Dagligt Allehanda.
Organisationens första stadgar
Vid det konstituerande sammanträdet den 11 oktober 1882 på Hotell Rydberg deltog 19 personer och man antog bland annat organisationens första stadgar:
§ 1. Samfundet har till uppgift att verka för den största möjliga inskränkning af vivisektionen såsom vetenskaplig forskningsmetod samt för avskaffande af grymma experiment i allmänhet på lefvande djur.
§ 2. Samfundet söker uppnå dessa ändamål:
genom att befordra stiftandet av verksamma lagar i nyss antydda riktning; genom att samla, bekantgöra och belysa sakförhållanden angående det vetenskapliga djurplågeriet; genom att, så långt tillgångarna det medgifva, prisbelöna uppfinningar och afhandlingar, egnade att främja Samfundets verksamhet.
Organisationens första medlem & ordförande
Prinsessan Eugénie var organisationens första medlem, och Adolf Leonard Nordwall från Strängnäs var dess första ordförande. Dessförinnan hade han grundat Sveriges första djurskyddsförening 1870. Nordwall avled 1892 och organisationen levde på sparlåga fram till år 1900.
Ny ledning av Elna och Christian L. Tenow
Nordiska Samfundet fick en då ny ledning - det gifta paret Elna och Christian L. Tenow, som var tidiga med att förespråka vegetarisk kost för djurens skull. Elna Tenow startade 1902 "Medlemsbladet", som 1909 bytte namn till "Djurens Rätt", den tidskrift som fortfarande är organisationens organ. Nordiska Samfundet ökade snabbt i medlemsantal och hade 1904 uppemot 10 000 medlemmar!
Organisationens 25-årsjubileum
E. Kuylenstjerna yttrar följande "Nordiska Samfundet stiftades den 7 oktober 1882 av dåvarande kommersrådet, sedermera statsrådet, Johan Christopher Lembcke, som vid en inbjudan till Prinsessan Eugenie föreslog bildandet av en skandinavisk organisation till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet. Förutom nämnda personer voro vid detta tillfälle närvarande fru Julie Lembcke, hoffröken Adèle Rudenschöld, professorn, grefve Georg von Rosen, arkivarie Otto von Felitzen, generalkrigskommisarie N. A. Varenius och fru Josephine Varenius."
Efter Tenows
I Nordiska samfundet tog ingen ny generation vid efter Tenow, utan samma personer som var aktiva i början på 1900-talet, satt kvar i styrelsen fram till på 1940-talet.
Johan och Ellen Börtz
På nytt skulle ett gift par ta över ledningen av Nordiska Samfundet. Det var Johan och Ellen Börtz. Johan valdes till ordförande 1951 och avgick först 1976, när han var 77 år gammal. Ellen var sekreterare i styrelsen, skötte administrationen, var redaktör för tidningen och flitig insändarskribent.
Medlemsantalet började öka igen
Broschyrer blev vägen att nå ut till folk för att berätta om de plågsamma djurförsöken. Det resulterade i att medlemsantalet började öka från att ha legat på en rekordlåg nivå med strax över 600 medlemmar i början på 1950-talet. 1959 kom den första lokala avknoppningen, en krets i Motala, och året efter passerade medlemsantalet passerat 3 000-strecket.
Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök
När Nordiska Samfundet 1970 för andra gången förkortade sitt namn, till Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök, randades en genombrottstid. Medlemsantalet hade ökat till över 7 000 personer. Djurfabrikernas framväxt och ökad informationsspridning gjorde att ny generation engagerade sig inte bara mot djurförsöken utan ifrågasatte djurförtrycket i sig.
Fler nya medlemmar än någonsin tidigare
1980-talet blev ett framgångsrikt decennium för organisationen. 1985 inkom fler nya medlemmar än någonsin tidigare, över 15 000 personer. 1990 nådde Nordiska Samfundet sitt hittills högsta medlemsantal: 64 817 stycken. Under hela detta framgångsrika decennium var Birgitta Carlsson (1977-1993) ordförande för organisationen.
Andra frågor än djurförsök
1990-talet innebar att organisationen tydligt engagerade sig allt mer i andra frågor än djurförsök och breddade arbetet till det som kännetecknar dagens Djurens Rätt. Djurrättsbegreppet slog igenom på bred front. En ny generation tog direkt ställning för djuren genom att bli vegetarianer eller veganer.
Byter namn till Djurens Rätt
På riksstämman - organisationens högsta beslutande organ - 1999 beslutades att Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök skulle byta namn till Djurens Rätt.
Djurens Rätts ordförande genom historien
- Camilla Bergvall (2019-)
- Tina Hogevik (2018-2019)
- Camilla Björkbom (2010-2018)
- Alexandra Leijonhufvud (2007-2010)
- Per-Anders Svärd (2003-2007)
- Katherine Lindqvist (2000-2003)
- Roger Petersson (1998-2000)
- Kristina Mattsson (1993-1998)
- Birgitta Carlsson (1977-1993)
- Lillemor Holmberg (1976-1977)
- Johan Börtz (1951-1976)
- Ada Dahlström (1947-1951)
- Georg Kronlund (1934-1947)
- G. H. Liander (1933-1934)
- Borghild Oxenstierna (1932-1933)
- Axel Blomqvist (1924-1932)
- Christian L. Tenow (1900-1924)
- Georg von Rosen (1892-1900)
Georg von Rosens titel var vice ordförande. Efter Nordwalls död ansågs ingen kunna fylla hans plats och därför utsågs ingen ordförande under dessa år. - Adolf L. Nordwall (1882-1892)
Djurens Rätts namn genom historien
- 1999: Organisationen byter namn till Djurens Rätt.
- 1991: Nordiska Samfundets stiftelse för vetenskaplig forskning utan djurförsök byter namn till Stiftelsen Forskning utan djurförsök.
- 1970: Organisationen byter namn till Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök.
- 1964: Nordiska Samfundet till bekämpande av plågsamma djurförsök bildar Nordiska Samfundets stiftelse för vetenskaplig forskning utan djurförsök.
- 1957: Organisationen byter namn till Nordiska Samfundet till bekämpande av plågsamma djurförsök.
- 1882: Nordiska Samfundet till bekämpandet af det vetenskapliga djurplågeriet bildas.