Regeringens bristande handlingskraft efter “Kycklingens pris”

I Uppdrag gransknings program “Kycklingens pris”, som avslöjade allvarligt lidande i kycklingfabrikerna, intervjuades både branschorganisationen Svensk Fågel och ansvarig minister Peter Kullgren (KD). Förutom att VDn för Aviagen SweChick har fått lämna, har inga betydande förändringar skett efter en vecka. Samtidigt kämpar ansvariga myndigheter med resursbrist på grund av utbrottet av afrikansk svinpest.

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Hjälp oss i arbetet för kycklingarna.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=MNWUGSOME&utm_source=some&utm_medium=referral&utm_campaign=NA&utm_id=kycklingar&utm_term=NA

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Hjälp oss i arbetet för kycklingarna.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=MNWUGSOME&utm_source=some&utm_medium=referral&utm_campaign=NA&utm_id=kycklingar&utm_term=NA

– Djurens Rätt kräver att regeringen nu agerar så att verklig förändring sker i kycklingindustrin. Lidandet har bevisligen fått pågå för länge. Jag uppmanar landsbygdsministern att uppdatera djurskyddslagstiftningen så att den plågsamma aveln av turbokycklingar förbjuds, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Förutom att starta dialog med branschorganisationen Svensk Fågel har inte landsbygdsministern lovat några förändringar för att stävja de omfattande problem som visades i SVT:s Uppdrag gransknings “Kycklingens pris”. Sedan programmet har Miljöpartiet och Sverigedemokraterna lyft kycklingarnas situation i debattartiklar, som inte besvarats av regeringen. Även på flera tidningars ledarsidor har frågan uppmärksammats.

En skriftlig fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren lämnades in av Kajsa Fredholm, riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Ministerns svar tyder på att regeringen avvaktar beslut på EU-nivå, men att ministern åtminstone tryckt på för att få se någon typ av lagstiftning för avelsdjuren i EU – lagstiftning som idag saknas helt. Ännu har regeringen inte föreslagit några åtgärder för Sverige, trots att Aviagen SweChick, i Sverige, står för hela nordens avelsdjursuppfödning.

Samtidigt finns det inga nationella satsningar i regeringens budgetproposition som skulle kunna göra skillnad för kycklingarna. Tvärtom har budgeten för Jordbruksverkets smittskyddsarbete minskat, trots det nya utbrottet av afrikansk svinpest i Fagersta. Det påverkar resurser för annat arbete. Även Sveriges 3R-center, som arbetar med att ersätta, minska och förfina användningen av djurförsök, blir utan öronmärkt finansiering i budgeten, vilket vi tidigare reagerat på. Djurens Rätt har fått ta del av larmrapporter från Jordbruksverket om att hälften av djurvälfärdsenhetens handläggare nu arbetar med afrikansk svinpest, istället för det planerade arbetet med uppdatering av djurskyddsföreskrifter utifrån den “nya” djurskyddslagen från 2018. Det riskerar också att ske uppsägningar på grund av regeringens krav på insparningar.

– Regeringen behöver agera mot det systematiska djurplågeriet i kycklingfabrikerna. Det krävs djurskyddssatsningar, inte nedskärningar. Det har Djurens Rätt nu också påpekat i en skrivelse till regeringskansliet där vi kräver omedelbara åtgärder, avslutar Camilla Bergvall.

Lyssna på vårt senaste poddavsnitt för mer analys av det politiska läget.

Djurens Rätt fortsätter att arbeta för ett stärkt djurskydd, en minskad köttkonsumtion och för att djurplågeri ska leda till konsekvenser för de företag som bidrar till det. I Norge har livsmedelskedjor börjat ta ställning då industrin köper in turbokycklingen Ross 308 med ursprung från Aviagen SweChick i Sverige. Även svenska företag behöver ta ställning i större utsträckning, inte minst livsmedelskedjorna.

Skriv under för att be Lidl säga nej till turbokycklingarna.

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurplågeri

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts arbete mot djurplågeri.

Djurens Rätt kritiserar statlig utredning om Sveriges djursjukvård

Hästar och andra djur kan riskera bli utan vård nattetid. Foto: Shutterstock

I ett remissvar har Djurens Rätt kritiserat den statliga utredningen om Sveriges djurhälsa och djursjukvård. Mycket behöver göras för att läget ska bli bättre, men förslaget om att begränsa möjligheten för akutsjukvård under natten är inte en lämplig lösning. Djurens Rätt anser ändå att vissa förslag kan öka djurens status i samhället.

I ett remissvar har Djurens Rätt kritiserat den statliga utredningen om Sveriges djurhälsa och djursjukvård. Mycket behöver göras för att läget ska bli bättre, men förslaget om att begränsa möjligheten för akutsjukvård under natten är inte en lämplig lösning. Djurens Rätt anser ändå att vissa förslag kan öka djurens status i samhället.

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren!

Tack vare ditt stöd kan vi fortsätta att sätta press på politikerna att förändra lagar som påverkar djuren och inspirerar fler att göra djurvänliga val.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren!

Tack vare ditt stöd kan vi fortsätta att sätta press på politikerna att förändra lagar som påverkar djuren och inspirerar fler att göra djurvänliga val.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Under lång tid har det varit brist på veterinärer och tillgång till djursjukvård i Sverige. Därmed tillsatte den föregående regeringen en statlig utredning för att komma fram till långsiktiga lösningar. I utredningen jämförs djursjukvårdens behov med humansjukvården på ett positivt sätt, som främjar att djur ska få vård vid behov. Men samtidigt föreslås minskad nattjänstgöring hos Distriktsveterinärerna för att komma till bukt med veterinärbristen. Ett förslag som kan ha ödesdigra konsekvenser, och som Djurens Rätt avstyrker.

– Djur som blir sjuka under natten behöver ofta akut vård för att rädda deras liv. Det måste finnas lösningar för att de ska kunna få hjälp, oavsett var i landet de befinner sig. Jag hoppas verkligen att regeringen nu lyssnar på oss som expertorganisation och remissinstans – så att förslaget om minskad nattjänstgöring inte blir verklighet, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

I övrigt finns det en del förslag i utredningen som Djurens Rätt stöttar. Bland annat att det ska bli tydligare vilka som har utbildning och kunskap i yrket som de utför, samt att tillsynen ska utökas och att mängden utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare ska öka. Djurens Rätt anser att det också behövs mer individfokus och en minskad uppfödning av djur i djurfabriker.

– Djursjukvården behöver kunna se till varje individs bästa i praktiken. Det är idag omöjligt i exempelvis djurfabriker, oavsett om det är dagtid eller natt. Fler behöver också utbildning som främjar empati för djur snarare än att hålla djurfabriker och djurförsök under armarna, avslutar Camilla Bergvall.

Utredningen, med namnet Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård, var på remiss fram till 31 mars 2023. Utredningens förslag och Djurens Rätts remissvar kommer härnäst behandlas av regeringen genom Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurskyddslag

Här kan du läsa mer om det som rör Sveriges djurskyddslag.

Djurplågeri

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts arbete mot djurplågeri.

Bli medlem för att stötta Djurens Rätts politiska påverkansarbete.

Stötta vårt arbete

Kartläggning visar: Systematiskt djurplågeri i Sveriges kycklingfabriker

Djurens Rätt har kartlagt samtliga upptäckta brister från de fyra största kycklingfabrikerna under 2021 och kan visa att kycklingar över hela Sverige utsätts för vad som kan benämnas som ett systematiskt djurplågeri. Det har upptäckts brister i 60 % av de mer än 300 genomförda kontrollerna. Bedömningen är att det utöver dessa upptäckter finns ett väsentligt mörkertal. Djurens Rätt menar att en systemförändring krävs för att komma tillrätta med de allvarliga djurskyddsproblemen.

Djurens Rätt har kartlagt samtliga upptäckta brister från de fyra största kycklingfabrikerna under 2021 och kan visa att kycklingar över hela Sverige utsätts för vad som kan benämnas som ett systematiskt djurplågeri. Det har upptäckts brister i 60 % av de mer än 300 genomförda kontrollerna. Bedömningen är att det utöver dessa upptäckter finns ett väsentligt mörkertal. Djurens Rätt menar att en systemförändring krävs för att komma tillrätta med de allvarliga djurskyddsproblemen.

Genom att begära ut kontrollrapporter från Livsmedelsverket och länsstyrelserna, i de län där de fyra största kycklingföretagen finns, har Djurens Rätt kartlagt de brister som fanns under 2021. Förutom det som media har rapporterat om gällande omfattande problem med bedövningen av kycklingar hos Kronfågel, har samtliga kycklingfabriker i Sverige haft problem med klämda vingar och huvuden, hög dödlighet i transport och frätskador från avföring.

– Det som sker på kycklingslakterierna är ett systematiskt djurplågeri! Det är skandalöst att de får fortsätta sin verksamhet med så här stora brister i djurskyddet. Slakttakten måste minska, och myndigheterna måste ha bättre verktyg att kunna stoppa plågsam slakt som drabbar miljontals djur, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Vingskador och huvudklämningar

Den vanligaste djurskyddsbristen för kycklingar som rapporterades från Livsmedelsverket var klämda huvuden och vingar. Samtliga företag som Djurens Rätt granskat hade flera fall av klämningar i transportburar under 2021. Det tyder på ett stort lidande då kycklingarna suttit fast i en kroppsdel under hela transporttiden. De flesta kycklingar som klämde sitt huvud i en transportbur hann dö under transporten, medan samtliga vingklämningar har inneburit ett lidande fram till kycklingens död på slakteriet. Men i ett fall på Guldfågelns slakteri hade en kyckling klämt huvudet och överlevt under hela transporttiden.

“...den 06 maj 2021 upptäcktes av officiell veterinär en fågel som fått huvud klämt i en transportbehållare. Företaget informerades och fågeln lossades och avlivades omedelbart.”
Guldfågeln 6 maj 2021, Livsmedelsverket

Djurens Rätts etolog Anna Harenius bedömer att det lidande kycklingar utsätts för är både utbrett och väldigt plågsamt.

– Jag vet ju sedan innan hur illa kycklingarna far i djurfabrikerna men blev ändå chockad över vad vår granskning visat. Att ett såhär systematiskt och dokumenterat lidande inte lett till större förändringar är under all kritik, säger Anna Harenius.

Brister uppdelat per kycklingfabrik 2021

Kronfågel AB har under året främst haft problem med att kycklingar skållats levande på slakteriet, men också bristande hantering efter transport då kycklingar har rymt samt tillfällen med mycket hög dödlighet innan slakt. Av över 150 kontroller hade 115 brister (74 %). Kronfågel har det största slakteriet i Sverige där det slaktas ungefär 55 miljoner kycklingar per år, vilket innebär två kycklingar per sekund.
Guldfågeln AB, och företaget Torsåsens Fågelprodukter som levererar kött under varumärket Guldfågeln, har under året främst haft stora problem med hög dödlighet under transporter och frätskador. Vid ett tillfälle hade en transportbur gått sönder och kycklingar ramlat ner mot sin död. Vid två andra tillfällen har kycklingar med uppskrapad hud upptäckts i transportburar, och vid ett annat tillfälle “kasserades” en stor andel av kycklingarna eftersom de hade s.k. gödselbränna – frätskador av gödsel på kroppen. 55 av 100 kontroller uppvisade brister (55 %). Guldfågeln slaktar näst flest kycklingar i Sverige, ungefär 40 miljoner per år.
Atria Sverige AB har under året haft liknande problem som Guldfågeln, främst på gårdsnivå som upptäckts under transport eller efter att kycklingarna har dödats. Vid flera tillfällen hade en stor andel av kycklingarna allvarliga frätskador under fötterna. Vid andra tillfällen har dödligheten under transport varit hög på grund av dåliga väderförhållanden i kombination med att turbokycklingar klarar stress väldigt dåligt. Av över 50 kontroller hade 15 stycken brister (27 %). Atria Sverige AB har det tredje största slakteriet för kycklingar i Sverige och säljer kycklingkött under varumärkena Lagerbergs och Lönneberga.

“Enligt min bedömning hade alla slaktkycklingar stas i lever och lungor, gul vätska i hjärtsäck samt blek muskulatur. Diagnos: Kvävdes av syrebrist.”
Kronfågel 18 juni 2021, Livsmedelsverket

En ny miniminivå behövs

Idag accepterar myndigheterna brister där upp till 1 % av kycklingarna dör under transport, trots att det kan handla om hundratals kycklingar. Dessutom beräknas minst 3 % av kycklingarna dö på gården innan transport till slakteriet. Precis som Kronfågel själva uttalat sig om är det omöjligt för kycklingfabriker att nå en nollvision om skador.

“Vid levandedjurs besiktning mitt på dagen 2021-04-19 iakttogs många blöta kycklingar. [...] När djuren förbereddes för bedövning påträffades 1 034 självdöda kycklingar av 7 552 levererade kycklingar.”
Atria Sverige AB, 19 april 2021, Livsmedelsverket

Djurens Rätt arbetar för att höja miniminivån i kycklingindustrin genom bland annat European Chicken Commitment (ECC). ECC är ett antal kriterier för företag att implementera i sina inköpspolicys som kan förändra kycklingarnas välfärd till det bättre. Bland annat ska inte längre snabbväxande turbokycklingar få användas, vilket skulle minska dödligheten både på gård och under transport till slakteriet.

Parallellt med ECC-arbetet behöver konsumtionen av kycklingar minska, så att antalet djur i fabrikerna blir färre. Med dagens storskaliga uppfödning och slakt av kycklingar är det omöjligt att skydda varje individ från lidande, vilket djurskyddslagen föreskriver.

Se Djurens Rätts film “Världens bästa djurskydd” och läs mer om hur du kan välja bort kycklingkött på vår inspirationssajt Välj Vego.

Linn Åkesson

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

Djurplågeri

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts arbete mot djurplågeri.

Tycker du som vi att djuren behöver en röst i Sveriges regering och bland svenska myndigheter?

Skriv under för en djurskyddsminister

Arlagårdens omskrivna lantbrukare får djurförbud

Foto: Uppdrag granskning/SVT

Arlagårdens lantbrukare som tidigare uppmärksammats i SVT:s Uppdrag granskning har under flera år haft enorma brister i sin djurhållning. Nu har lantbrukaren fått djurförbud, dock med vissa undantag.

I januari 2020 uppmärksammade SVT:s Uppdrag granskning en Arlagård som haft enorma brister i djurhållningen. Det handlade om magra, smutsiga och skadade djur samt för små utrymmen och trasig inredning.

Trots att länsstyrelsen påpekat bristerna har ingen förbättring av djurhållningen skett. Enligt länsstyrelsen har djurhållningen snarare försämrats under perioden. Lantbrukaren hävdar att orsakerna till bristerna har varit avståndet mellan hans bostad och gården där djuren hölls.

Nu har gårdens lantbrukare fått djurförbud, dock med vissa undantag. Lantbrukaren får inte längre hålla djur för mjölkproduktion men är tillåten att hålla som mest trettio nötdjur i direkt anslutning till sitt hem.

Läs mer

Oacceptabel vanvård av kor avslöjad på Arlagård
Vad händer med korna från Arlagården?

Det här kan du göra

Ge djuren en röst i Sveriges regering. Skriv under för en djurskyddsminister
Det bästa du kan göra för djuren är att inte äta dem. Få tips och recept på Välj Vego

Malin Ensgård

Brott mot djur

Djurens Rätt arbetar enträget för att rättsväsendet ska ta brott mot djur på allvar. Ett steg i det arbetet är att dels belysa problemen men också att polisanmäla när brott mot djur begås

Djurplågeri

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts arbete mot djurplågeri.

Dålig djurhållning och brott mot djur måste tas på allvar! Hjälp Djurens Rätt i arbetet mot en hårdare djurskyddslagstiftning.

Bli månadsgivare idag

Hajar har hittats döda på havsbotten i Lysekil

Foto: Shutterstock

Ett 60-tal fridlysta pigghajar och rockor har hittats på botten i Lysekils hamn av en grupp studenter i marinbiologi.

Från Lysekils kaj kunde en grupp gymnasieelever skymta vita fiskbukar glänsa på botten. Senare kunde de konstatera att det rörde sig om ett stort antal fridlysta pigghajar och rockor. Flera av djuren var fortfarande vid liv och kippade efter syre.

En som reagerade starkt på händelsen är undervattensfilmaren Tobias Dahlin som dök ner och filmade hajarna efter att han läst om studenternas fynd. Tobias misstänker att de dumpats av någon fiskare och menar att det är djurplågeri som aldrig hade tillåtits om det handlade om landlevande djur.

I Sverige är det förbjudet att fiska pigghaj och rocka. Om en fredad art råkar hamna i näten som bifångst ska de omedelbart sättas tillbaka.

Djurens Rätt arbetar för att alla djur ska ses som individer och ser det som en självklarhet att också hajar och andra djur som fångats från det vilda ska omfattas av djurskyddslagen.

Vid fiske borde de fångstredskap som orsakar djuren minsta möjliga lidande och som innebär minst risk för bifångst alltid väljas. Bottentrålning är ett exempel på fiskemetod som enligt Djurens Rätt bör förbjudas. I dagens kommersiella fiske dör miljarder fiskar en utdragen och mycket plågsam död när de kvävs i luften efter att de tagits upp ur vattnet eller när de sedan strupskärs och rensas vid medvetande.

Djurens Rätt vill se krav på att fiskarna görs medvetslösa på ett snabbt och smärtfritt sätt när de tagits upp på fartygen, motsvarande det krav på bedövning som finns vid slakt av uppfödda fiskar och vid slakt av andra djur.

Malin Ensgård

Brott mot djur

Djurens Rätt arbetar enträget för att rättsväsendet ska ta brott mot djur på allvar. Ett steg i det arbetet är att dels belysa problemen men också att polisanmäla när brott mot djur begås

Djurplågeri

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts arbete mot djurplågeri.

Fiskar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för fiskarna.

Djurens Rätt vill förändra för de djur som är flest och har det sämst. De vattenlevande djurens status måste höjas. Hjälp oss i vårt arbete.

Bli månadsgivare idag!

Hajar har hittats döda på havsbotten i Lysekil

Genrebild från Shutterstock

Ett 60-tal fridlysta pigghajar och rockor har hittats på botten i Lysekils hamn av en grupp studenter i marinbiologi.

Från Lysekils kaj kunde en grupp gymnasieelever skymta vita fiskbukar glänsa på botten. Senare kunde de konstatera att det rörde sig om ett stort antal fridlysta pigghajar och rockor. Flera av djuren var fortfarande vid liv och kippade efter syre.

En som reagerade starkt på händelsen är undervattensfilmaren Tobias Dahlin som dök ner och filmade hajarna efter att han läst om studenternas fynd. Tobias misstänker att de dumpats av någon fiskare och menar att det är djurplågeri som aldrig hade tillåtits om det handlade om landlevande djur.

I Sverige är det förbjudet att fiska pigghaj och rocka. Om en fredad art råkar hamna i näten som bifångst ska de omedelbart sättas tillbaka.

Djurens Rätt arbetar för att alla djur ska ses som individer och ser det som en självklarhet att också hajar och andra djur som fångats från det vilda ska omfattas av djurskyddslagen.

Vid fiske borde de fångstredskap som orsakar djuren minsta möjliga lidande och som innebär minst risk för bifångst alltid väljas. Bottentrålning är ett exempel på fiskemetod som enligt Djurens Rätt bör förbjudas. I dagens kommersiella fiske dör miljarder fiskar en utdragen och mycket plågsam död när de kvävs i luften efter att de tagits upp ur vattnet eller när de sedan strupskärs och rensas vid medvetande.

Djurens Rätt vill se krav på att fiskarna görs medvetslösa på ett snabbt och smärtfritt sätt när de tagits upp på fartygen, motsvarande det krav på bedövning som finns vid slakt av uppfödda fiskar och vid slakt av andra djur.

Malin Ensgård

Brott mot djur

Djurens Rätt arbetar enträget för att rättsväsendet ska ta brott mot djur på allvar. Ett steg i det arbetet är att dels belysa problemen men också att polisanmäla när brott mot djur begås

Djurplågeri

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts arbete mot djurplågeri.

Fiskar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för fiskarna.

Djurens Rätt arbetar för att alla djur ska ses som individer och ser det som en självklarhet att också hajar och andra djur som fångats från det vilda ska omfattas av djurskyddslagen. Hjälp oss i vårt arbete.

Bli månadsgivare idag!

Djurens Rätt fördömer massavlivning av hemlösa hundar i Turkiet

Hemlösa hundar i Turkiet. Foto: Shutterstock

De senaste dagarna har det kommit rapporter från Turkiet om att flera tusentals hemlösa hundar har avlivats. Detta efter order från presidenten Recep Tayyip Erdogan. Djurens Rätt har idag skickat ett brev till den turkiska ambassaden i Sverige med vädjan om att stoppa det brutala djurplågeriet.

Det var i december som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan gav order om att samla ihop de hemlösa hundarna som strosar runt på gatorna i Turkiet och ta livet av dem. De senaste dagarna har rapporter inkommit om att tusentals hundar dödats med spadar och järnrör eller placerats i burar där de svultit ihjäl.

– Det som händer i Turkiet är fruktansvärt! Hundarna har inte valt ett liv på gatorna och förtjänar inte att bli behandlade på detta brutala sätt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt har idag skickat en skrivelse till Turkiets ambassad i Stockholm där organisationen vädjar att Turkiet ska sätta stopp för massdödandet av hundarna och i stället lägga sina krafter på att komma tillrätta med problematiken genom att kastrera hundarna, liksom att stötta omplacering.

– Vi hoppas att Turkiet lyssnar på sina medborgares och omvärldens vilja och upphör med det pågående djurplågeriet. Jag uppmanar alla att göra som Djurens Rätt och skriva till den turkiska ambassaden i Sverige, säger Camilla Bergvall.

Turkiska djurrättsförespråkare uppmanar världsinvånare att bojkotta Turkiet så länge djurplågeriet fortgår.

Läs skrivelsen som Djurens Rätt har skickat till den turkiska ambassaden i Sverige.

Här finns kontaktuppgifter till den turkiska ambassaden i Sverige.

Linn Åkesson

Globalt

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Vi strävar efter en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Då lidandet djur utsätts för inte hindras av nationsgränser, arbetar vi både lokalt och globalt för att göra största möjliga skillnad för djuren.

Djurplågeri

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts arbete mot djurplågeri.

Djurens Rätts vision är en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Samhällsförändring tar tid men med din hjälp så kan vi göra skillnad!

Bli medlem idag

Hästar blir slagna på isländska blodfarmer

Foto: Animal Welfare Foundation

Omkring 5 000 av Islands totalt 90 000 hästar hålls på så kallade ”blodfarmer" - anläggningar där de töms på blod för att producera ett hormon som används inom den globala djuruppfödningen. Nu visar nytagna filmer hur hästarna blir slagna på farmerna.

Blodet från de omkring 5 000 hästarna används för att producera hormonet eCG (Equine chorionic gonadotropin), eller PMSG (Pregnant Mare Serum Gonadotropin) som det ibland också kallas. Hormonet används inom djuruppfödning runt om i världen för att stimulera äggstockarna till att bilda äggceller hos olika djur, främst grisar.

I en ny undersökning från organisationen Animal Welfare Foundation framkommer det hur hästarna på dessa “blodfarmer”, som många är halvt vilda, blir slagna och hur hundar används för att hålla dem under kontroll. Detta bryter mot Islands djurskyddsregler och går tvärsemot vad de läkemedelsföretag som ligger bakom produktionen av eCG hävdar.

Se hela avslöjandet här

Peter Nilsson

peter.nilsson@djurensratt.se

08-555 914 17

Brott mot djur

Djurens Rätt arbetar enträget för att rättsväsendet ska ta brott mot djur på allvar. Ett steg i det arbetet är att dels belysa problemen men också att polisanmäla när brott mot djur begås

Djurplågeri

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts arbete mot djurplågeri.

I produktionen tas fem liter blod från varje häst varje vecka i upp till 10 veckor. För att kunna producera eCG måste hästarna vara dräktiga. Fölen som blir ett resultat av detta skickas i regel till slakt.

Enligt ett av de isländska företagen som ligger bakom produktionen har produktionen tredubblats sedan 2009 och genererar idag intäkter på ungefär 100 miljoner svenska kronor per år. Liknande blodfarmer finns också i bland annat Sydamerika.

Koalitionen Eurogroup for Animals, av vilken Djurens Rätt är en del, uppmanar nu EU att förbjuda importen av eCG till EU.

Djurens Rätts verksamhet finansieras av gåvor och medlemskap. Med din hjälp kan vi informera allmänheten om djurens situation och skapa opinion. Vi kan påverka de som har makt att förändra.

Bli medlem i Djurens Rätt idag

80 grisar omhändertas efter vanvård

Ett stort antal grisar saknade tillgång till rent vatten och rena matplatser och flera grisar var blodiga efter att ha skadats i slagsmål. Nu ska 80 grisar omhändertas från en gård i Västra Mälardalen.

Länsstyrelsen har gjort flera besök under 2020 och 2021 och gång på gång konstaterat allvarliga brister i djurhållningen, det rapporterar SVT Västmanland.

Vid en kontroll i oktober i år kvarstod missförhållandena för grisarna och situationen bedöms så allvarlig, samt att djurhållaren saknar tillräckliga kunskaper för att hålla grisar, att djuren nu ska omhändertas av länsstyrelsen.

Peter Nilsson

peter.nilsson@djurensratt.se

08-555 914 17

Brott mot djur

Djurens Rätt arbetar enträget för att rättsväsendet ska ta brott mot djur på allvar. Ett steg i det arbetet är att dels belysa problemen men också att polisanmäla när brott mot djur begås

Djurplågeri

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts arbete mot djurplågeri.

Nytt avslöjande: djurplågeri på äggfabrik i Spanien

Foto: Equalia

Den ideella organisationen Equalia har idag släppt nytt material från en äggfabrik där hönor hålls i små burar och plågas till döds. Bilderna visar brott mot både nationell lagstiftning i Spanien och EU:s djurskyddslagstiftning.

Lagom till Äggets dag, 8 oktober, släpps nya bilder från en äggfabrik. Hönorna i videoklippen hålls i burar och döda hönor hittades bland de levande. Men skrämmande bilder visar också våldsamhet mot hönor och grovt djurplågeri.

– Jag blir oerhört illa berörd av filmmaterialet som släppts. Om det enbart hade varit några döda hönor bland de levande, hade det visat den annars hemska vardagen i äggfabriken. Men det som visas är fruktansvärda brott, och kräver mer åtgärder än vårt fortsatta arbete för förbättrad lagstiftning i EU. Så här ska det inte få gå till, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Globalt

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Vi strävar efter en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Då lidandet djur utsätts för inte hindras av nationsgränser, arbetar vi både lokalt och globalt för att göra största möjliga skillnad för djuren.

Djurplågeri

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts arbete mot djurplågeri.

Råttor och löss bland hönorna

Burhållning av hönor är varken en säker eller hållbar produktion av ägg. Ju mindre plats per höna, och desto fler hönor per byggnad, desto större risker för att smittor bryter ut. Utöver bilder av djurplågeri i materialet finns även bilder där råttor befinner sig bland hönorna, vilket riskerar hälsan och livsmedelssäkerheten. Löss från hönorna kan också ses på ägg som ska gå till livsmedelsbutiker.

Equalia’s egna juridiska avdelning har kommit fram till att flera brott finns i videomaterialet. Både gällande djurplågeri och brott mot livsmedelslagstiftning. Equalia har anmält brotten.

Lagstiftningen brister

Eurogroup for Animals, som både Djurens Rätt och Equalia är medlemmar i, arbetar nu för att EU-kommissionen ska förbättra djurskyddslagstiftningen så att burhållning exempelvis ska bli olagligt och att hönorna ska få mer plats. I kampanjen No Animal Left Behind lyfts de tillkortakommanden lagstiftningen har idag och hur den kan förbättras för djuren.

Konsumenter har uttryckt sitt missnöje över burhållning i över 13 år i Sverige. På EU-nivå har nyligen medborgarinitiativet End the Cage Age lyckats med att samla in över 1 miljon namnunderskrifter och kommissionen har lagt fram en plan för när burarna ska fasas ut. En majoritet i Europaparlamentet röstade för ett förbud mot alla burar i livsmedelsproduktion i EU.

– EU-kommissionen borde ta tillfället i akt att införa striktare djurskydddslagstiftning. Det är hög tid att göra en ambitiös genomgång av djurskyddslagstiftningen för att se till att inga djur glöms bort i processen, säger Julia Elizalde, kampanjkoordinator på Equalia.

35 miljoner hönor i bur

Spanien är ett av de länder i EU med flest hönor i bur enligt den senaste statistiken från EU. Det innebär 35 miljoner individer eller 77 % av landets äggfabriker. Sverige tillåter fortfarande hönor i bur, men efter stor bojkott från konsumenter och företag är antalet hönor i bur nu nere på färre än 500 000. Det är fortfarande 500 000 hönor för många, enligt Djurens Rätt.

Under 2021 har vi en unik chans att få EU-kommissionen att besluta om att göra en översyn av all djurskyddslagstiftningen på EU-nivå. Låt inget djur bli glömt.

Skriv på uppropet No Animal Left Behind

Djurplågeri

Senaste nyheterna