Problemen med djurtransporter
De flesta djur i djurfabrikerna transporteras minst en gång i livet; till slakteriet. Många djur transporteras även från en uppfödningsplats till en annan. Transporter innebär ett stort stressmoment och skaderisk för djuren. De stressas bland annat av att blandas med främmande individer på transporten, av kraftig kyla eller värme, trängsel, lastbilens svängningar och vibrationer och den främmande miljön.(1, 2) På- och avlastning innebär de största stressmomenten för djuren och är särskilt stressande om djuren då blandas med okända djur.(3)
När det gäller till exempel grisar innebär långa transporttider en ökning av flera olika tecken på stress(4) men även transporter på två timmar och på bra underlag innebär en ökning av stresshormoner i blodet.(5)
När nötdjur ska transporteras till slakt skickas ofta bara en eller ett fåtal individer från varje gård. Det innebär att slakttransportbilarna kör runt till flera gårdar och gör många stopp för att lasta på nya djur innan de blir fullastade och går vidare till slakteriet. De omständigheter som är mest stressande för nötdjur under transport är på- och avlastning, variationer i hastighet och körning på kurviga och gropiga vägar.(6) Det är också mycket stressande när nya, främmande djur lastas på bilen.(6) Dessa störningsmoment gör att djuren många gånger varken äter, dricker eller ligger ner under transport. Långa transporttider kan därför vara mycket påfrestande.(7)
Upp till 12 timmar utan vatten
Transporttiden vid transport av djur till slakt får i Sverige inte överstiga åtta timmar inom landet. Om transporttiden till närmaste slakteri överstiger åtta timmar, får transporttiden i enstaka fall förlängas med högst tre timmar (om fordonen uppfyller kraven för långa transporter). För fåglar, som hönor och kycklingar, som transporteras under dygnets mörka timmar, får transporttiden till närmaste slakteri förlängas med hela fyra timmar, förutsatt att fordonet uppfyller Jordbruksverkets krav.(8)
I Sverige får det alltså gå upp till tolv timmar från att en kyckling eller höna packas ned i en transportbur tills slakt. Under den tiden får kycklingen eller hönan ingen mat eller vatten och transportburen är så trång att djuren inte kan stå upp och knappt röra sig alls. Det stora antalet fåglar utsöndrar fukt och värme, som leder till en mycket kvav och varm miljö som blir som värst under sommaren. Är det kallt ute händer det istället att fåglar fryser ihjäl under transport. Många dör också av skador som de ådragit sig under lastningen eller på transporten. Omkring 150 000 kycklingar och hönor dör under transport i Sverige varje år, många fler än för andra djurslag.(9)
Det finns sätt att minska antalet djur som dör i samband med transport. Kortare transporter är ett effektivt sätt. Enligt EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, minskar en transporttid på max fyra timmar för fåglar risken för dödsfall.(1) Mekanisk ventilation av fordonen minskar också risken att fåglarna kvävs till döds eller dör av värmeslag.(1)