Djurens Rätt
Djur i djurfabrikerna

Fiskar

Det är numera välkänt att fiskar kan känna smärta och lida. Ändå behandlas fiskar ofta som om de var känslolösa ting. För människors konsumtion föds fiskar antingen upp i fabriker (så kallat vattenbruk eller fiskuppfödningar) eller fångas från det vilda i fiske. Djurens Rätt arbetar för att färre fiskar ska födas upp i fabriker och fångas i fisket och för att fiskarna ska få det bättre.

Så arbetar Djurens Rätt för fiskarna:

  • Bedriver politiskt påverkansarbete för skärpt djurskyddslagstiftning i Sverige och på EU-nivå. 

  • Vi verkar bland annat för en stärkt djurskyddslagstiftning för fiskar, ett förbud mot koldioxidbedövning av fiskar vid slakt, att fiskar som fångats inom fisket ska omfattas av djurskyddslagstiftningen och att certifieringar av fiskprodukter ska inkludera relevanta kriterier om djurvälfärd i sina kriterier.

  • Informerar allmänheten om fiskarnas situation och om att de är levande, kännande individer med intressen och behov.

     
  • Driver inspirationssajten Välj Vego som ska göra det lättare för fler att välja bort fiskar från tallriken mot vego.
Fiskar

De tre största problemen

Behandlas som okänsliga ting

Det är idag väl belagt att fiskar kan känna smärta och lida. Ändå behandlas de ofta som om de vore känslolösa ting. Kanske beror det på att de saknar mjuk päls och de ansiktsuttryck vi är vana att se. Kanske har vi svårare att förstå och känna empati med fiskar för att vi sällan ser eller hör dem, eftersom de lever under vattenytan.

Onaturligt liv och plågsam slakt

Fiskar som som föds upp i fiskfabriker utsätts för stort lidande orsakat av bland annat trängseln och sysslolösheten i inhägnaderna, stress vid hantering, transporter och slakt. När fiskarna slaktas är det fortfarande förekommande och lagligt i Sverige att bedöva fiskarna med koldioxid. Detta trots att koldioxid orsakar fiskarna starkt obehag och stress. Metoden kan också göra fiskarna orörliga så att det ser ut som att de är bedövade medan de i själva verket är vid medvetande.

Utdragen död i fisket

De vilda fiskarna omfattas inte av djurskyddslagen och de krav som gäller för andra djur vid slakt och avlivning. Fångstmetoderna inom fisket och hanteringen av fiskarna efter fångst orsakar fiskarna stort lidande. Det vanligaste sättet som fiskar dör på i fisket är att de kvävs i luften efter att de tagits upp eller att de dör i samband med att de strupskärs eller rensas, när de fortfarande är vid medvetande.

Fiskar

Problemen med fiskfabriker och fisket

Fiskarna som konsumeras kommer antingen från fiskfabriker (så kallade fiskuppfödningar, även kallade fiskodlingar), eller från fisket.

Onaturligt liv och plågsam slakt i fiskfabrikerna

Fiskar som som föds upp i fiskfabriker utsätts för stort lidande orsakat av bland annat trängseln och sysslolösheten i inhägnaderna, stress vid hantering, transporter och slakt.



När fiskarna slaktas är det fortfarande förekommande och lagligt i Sverige att bedöva fiskarna med koldioxid. I Norge har koldioxidbedövning vid fiskslakt varit förbjuden sedan 2012. Metoden är billig och många fiskar kan hanteras samtidigt, men den har allvarliga brister eftersom koldioxid orsakar fiskarna starkt obehag och stress.(1, 2) Metoden kan också göra fiskarna orörliga så att det ser ut som att de är bedövade medan de i själva verket är vid medvetande.(3) Eftersom bedövningen är ineffektiv finns det risk för att fiskarna utsätts för avblodning och urtagning vid fullt medvetande.(3) Fiskarna dödas sedan genom att strupen eller gälarna skärs upp och de förblöder.



Fiskar som föds upp för slakt räknas i vikt och inte som antal individer, men uppskattningsvis rör det sig om mellan fem och tio miljoner fiskar om året i Sverige.(4) Globalt slaktas uppskattningsvis 50–150 miljarder fiskar per år,(5) vilket kan jämföras med omkring 70 miljarder kycklingar, grisar och andra landlevande djur som slaktas i världen per år.



Uppfödning av fiskar bidrar precis som fisket till utfisket av haven, eftersom de flesta fiskar som föds upp får foder som delvis är gjort av vildfångade fiskar.(6, 7) Fiske och fiskuppfödning är därför nära sammankopplade med varandra.

Utdragen död inom fisket

Eftersom fiskarna är vilda djur omfattas de inte av djurskyddslagen och de krav som gäller för andra djur vid slakt och avlivning. Fångstmetoderna och hanteringen av fiskarna efter fångst och i samband med avlivningen orsakar fiskarna stort lidande. Fångst med krok, nät, trål och andra redskap skadar och stressar fiskarna och kan innebära en mycket utdragen död.(8-10) Även för de fiskar som överlever själva fångsten är döden utdragen och plågsam. Det vanligaste sättet som fiskar dör på i fisket är att de kvävs i luften efter att de tagits upp eller att de dör i samband med att de strupskärs eller rensas, när de fortfarande är vid medvetande.(11-13)



Precis som i fiskuppfödningarna räknas fiskarna som fångas i fisket i vikt och inte i antal individer. så vi vet inte exakt hur många fiskar det rör sig om. Uppskattningsvis är det omkring en till två tusen miljarder (en till två biljoner) fiskar, som fångas och dödas varje år globalt inom fisket.(8) Omkring 150 000– 200 000 ton fiskar dödas varje år i det svenska yrkesmässiga fisket. Det motsvarar flera miljarder individer.(14)

Fantastiska förmågor

Det finns fler kända arter av fiskar, över 30 000, än av alla andra ryggradsdjur tillsammans. De olika fiskarterna har både gemensamma och artspecifika beteenden och behov och fantastiska förmågor.



Många fiskarter har långtidsminne, de kan lära sig av varandra, tänka logiskt och lösa olika problem. Minne som en guldfisk är inget annat än en myt.



Många fiskar lever i stora sociala grupper, men känner ändå igen individerna i stimmet.  Till exempel kan en guppy känna igen upp till 40 andra individer bara på utseendet.



Många fiskar bygger bon. De uppvisar en stor flexibilitet i sitt bobyggande. Det finns också exempel på fiskar som använder redskap. Till exempel en ciklid och en pansarmal lägger sina ägg på blad som de sedan flyttar till säkrare platser.



Ett av fiskarnas viktigaste sinnen är sidolinjeorganet som känner av strömningar i vattnet. Sidolinjen är kanske för fiskarna vad ögonen är för oss människor.



I en studie från 2019 visades att blå putsarfiskar klarar det så kallade spegeltestet. Spegeltestet används för att bedöma om ett djur är självmedvetet. En färgprick sattes på putsarfisken som fick se sig själv i en spegel. Fisken undersökte då pricken på sig själv istället för den i spegeln, vilket ses som ett tecken på förståelse för att det är fisken själv som syns i spegeln. 

  1. EFSA (2004) Opinion of the Scientific Panel on Animal Health and Welfare (AHAW) on a request from the Commission related to welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals. EFSA Journal 2(7): 45.
  2. Robb D.H.F. & Kestin, S.C. (2002) Methods used to kill fish: Field observations and literature reviewed. Animal Welfare 11, 269–292. 
  3. Kiessling A. et al. (2013) Riskbedömning av slakt av odlad fisk i Sverige. Projekt: 31-4568/11. Rapport insänd till Jordbruksverket.
  4. Uppskattning gjord med hjälp av Sveriges officiella statistik (2022) Vattenbruk 2021, och medelslaktvikter. 
  5. Hjelmstedt P. (2022) Safeguarding the welfare of fish in aquaculture: Physiological assessments of stress and welfare during handling, transport and slaughter. Doktorsavhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet.
  6. Eurogroup for Animals (2018) Looking Beneath the Surface: Fish Welfare in European Aquaculture. Rapport. https://www.eurogroupforanimals.org/ files/eurogroupforanimals/2021-12/Fish-Welfare-in-European-Aquaculture-2.pdf
  7. Jordbruksverket (2020) Fiskfoder. Hemsida: https://www.svensktvattenbruk.se/46/att-driva-vattenbruk/fiskfoder.html
  8. Eurogroup for Animals (2021) Catching Up – Fish Welfare in Wild Capture Fisheries. Rapport. https://www.eurogroupforanimals.org/files/eurogroupforanimals/2021-12/2021_01_12_eurogroup_for_animals_wild_ fisheries_report_updated.pdf
  9. Cooke S. J. & Sneddon L. U. (2006) Animal welfare perspectives on recreational angling. Applied Animal Behaviour Science 104: 176–198. 
  10. Barthel B. L. et al. (2003) Effects of landing net mesh type on injury and mortality in a freshwater recreational fishery. Fisheries Research 63: 275–282.
  11. van de Vis J. W. & Kestin S. C. (1996) Killing of fishes: literature study and practice observations (field research). Report number C 037/96 1996 RIVO DLO. 
  12. Mood A. & Brooke P. (2010) Estimating the number of fish caught in global fishing each year. Fishcount. 1–18. 
  13. Borderías A. J. & Sánchez-Alonzo I. (2011) First processing steps and the quality of wild and farmed fish. Journal Food Science. 76, 1, R1–R5.
  14. Uppskattning gjord med hjälp av Sveriges officiella statistik (2022) Det yrkesmässiga fisket i havet 2021, och medelvikter
Stöd oss

Hjälp arbetet för fiskarna!

Djurens Rätt arbetar för de djur som är flest och har det sämst. Tack vare ditt stöd kan vi förändra fiskarnas situation i djurfabrikerna.

Bli medlem
Fiskar

Förmåga till lidande hos fiskar

Frågan om fiskars förmåga till lidande har väckt mycket debatt under lång tid, men numera råder en utbredd enighet om att fiskar kan känna smärta och lida.

Såväl EU:s expertmyndighet i djurskyddsfrågor(1) och det svenska centrumet för djurvälfärd(2) har under de senaste åren kommit med rapporter som säger att forskningen tyder på att fiskar kan uppleva smärta och annat lidande.

Vad är smärta?

Två olika begrepp används för att beskriva smärta: nociception, som är nervernas och musklernas reaktion när kroppen blir skadad, och smärta, som är den medvetna upplevelsen av smärta. För att det ska anses bevisat att någon kan känna smärta, måste den individen både ha nociceptorer (nervceller som tar emot smärtsignaler), ett centralt nervsystem som behandlar informationen, och reagera med sitt beteende på smärtan.(2)

Bevis för smärta hos fiskar

Det har först relativt nyligen visats att fiskar har nociceptorer(3) och plågsamma experiment har även visat att de upplever smärtan som negativ. När forskare injicerade bigift och ättiksyra i läpparna på regnbågslaxar, visade de tydlig påverkan genom att bland annat skrapa munnen mot botten, vagga fram och tillbaka, låta bli att äta och andas snabbare. De reagerade också apatiskt på nya föremål som sattes ner till dem.(3-5) När fiskarna fick smärtstillande medel, morfin, uppförde de sig däremot som vanligt.(4)



Fiskar kan också precis som andra ryggradsdjur tillverka morfinliknande ämnen, s.k. kroppsegna opiater, och deras funktion är rimligtvis just att lindra smärta.(6) Anledningen till att vissa forskare länge tvivlade på att fiskar kan känna smärta är att fiskarnas hjärnor är annorlunda uppbyggda än andra ryggradsdjurs. Till exempel så har de ingen neocortex, en hjärnstruktur som antas vara viktig för smärtupplevelsen hos bland annat oss primater.(6) Men fiskar har andra delar av hjärnan som fyller samma funktion. Dessutom har forskning visat att upplevelsen av smärta inte äger rum bara i en del av hjärnan utan att det är en mer komplicerad process.(6)

Fiskar minns och undviker smärta

En studie har visat att karpar som fångats på krok men sluppit undan undviker att ta ett bete i upp till tre år därefter.(7) Det visar tydligt att det är en obehaglig upplevelse att få en krok i munnen, och att det sätter djupa spår. Det har även gjorts liknande försök med torskar, där de flesta efter att ha nappat en gång inte tar ett bete på krok ens efter att de fått svälta.(8) Läs mer om medvetande hos djur här.

Rädsla

Lidande kan ta sig fler former än smärta; rädsla, ångest och stress är andra exempel. Genom experiment har forskare dragit slutsatsen att fiskar kan vara rädda.(9) De förvarnade fiskar om att något skrämmande skulle hända, och såg hur de valde att simma från platsen efter en stunds betänketid. Just betänketiden tyder på att det inte är fråga om ett reflexartat beteende utan ett medvetet övervägande.(10) Rädsla är, liksom smärta och stress, något som de flesta djur har stor nytta av för att överleva och klara sig i sin naturliga miljö.

Stress

Den fysiologiska stressreaktionen är i stort sett identisk hos alla ryggradsdjur, inklusive fiskar.(11) Precis som andra djur kan fiskar få bestående fysiska skador av kronisk stress.(11, 12)



Stressresponsen har utvecklats som ett sätt för djur att kunna ta sig ur akuta situationer genom att antingen slåss eller fly. I naturen är det mycket ovanligt att ett djur utsätts för långvarig stress, och därför är inte kroppen anpassad för att klara av det.(12) I fångenskap är det däremot vanligt med långvariga och upprepade situationer som är stressande för många djur.

Kronisk stress har bland annat setts hos små fiskar som trakasseras av större fiskar i fiskuppfödningar.(11) Fiskar som tvingas leva i vatten med låg syrehalt eller höga halter av skadliga ämnen och fiskar som ofta transporteras, hanteras eller trängs ihop visar också tecken på kronisk stress.(12) Trängsel har visats ge en ökad stressrespons hos lax och regnbågslax i uppfödningar.(13) En fisk som utsätts för långvarig stress äter sämre, växer långsammare, får nedsatt immunförsvar och blir lättare sjuk.(12

  1. EFSA (2009) General approach to fish welfare and to the concept of sentience in fish. Scientific Opinion of the Panel on Animal Health and Welfare. The EFSA Journal 954, 1-27.
  2. Jalmlöv M., Steen M. & Röcklinsberg H. (2011) Kan fiskar känna smärta och/eller uppleva lidande? Rapport från Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW), SLU.
  3. Sneddon L., Braithwaite V. & Gentle M. (2003) Do fishes have nociceptors? Evidence for the evolution of a vertebrate sensory system. Proceedings of the Royal Society of London B 270, 1115-1121.
  4. Sneddon L. (2003) The evidence for pain in fish: the use of morphine as an analgesic. Applied Animal Behaviour Science 83, 153-162.
  5. Reilly S., Quinn J., Cossins A. & Sneddon L. (2008) Behavioural analysis of a nociceptive event in fish: Comparisons between three species demonstrate specific responses. Applied Animal Behaviour Science.
  6. Chandroo K. P., Duncan I. & Moccia R. D. (2004) Can fish suffer?: Perspectives on sentience, pain, fear and stress. Applied Animal Behaviour Science 86, 225-250.
  7. Beukema J. J. (1970) Angling experiments with carp: decreased catchability through one trial learning. Netherlands journal of Zoology 20, 81-92.
  8. Fernö A., Huse G., Jakobsen P. J. & Kristiansen T. (2006) The role of fish learning skills in fisheries and aquaculture. I boken Fish cognition and behavior, ed. Brown C, Laland K & Krause J, Fish and aquatic resources series 11, Blackwell publishing.
  9. Braithwaite V. A. & Boulcott P. (2007) Pain perception, aversion and fear in fish. Diseases of aquatic organisms 75, 131-138.
  10. Yue S., Moccia R. D. & Duncan I. (2004) Investigation of fear in domestic rainbow trout using an avoidance learning task. Applied Animal Behaviour Science 87, 343-354.
  11. Huntingford F. A., Adams C., Braithwaithe V. A., Kadri S., Pottinger T. G., Sandoe P. & Turnbull J. F. (2006) Current issues in fish welfare. Journal of fish biology 68, 332-372.
  12. Pottinger T. (2008) The stress response in fish – mechanisms, effects and measurement. I boken Fish Welfare, ed Branson E J, Blackwell publishing.
  13. Turnbull J., Bell A., Adams C., Bron J. & Huntingford F. (2005) Stocking density and welfare of caged atlantic salmon: application of a multivariate analysis. Aquaculture 243, 121-132.