Djurens Rätt
Djur i djurfabrikerna

Grisar

Grisar som lever utomhus under naturliga förhållanden ägnar omkring 50 procent av dagen åt att böka och beta. Bland grisarna i djurfabrikerna får de allra flesta aldrig komma ut och inomhusmiljöerna är i stor utsträckning trånga och karga.

Så arbetar Djurens Rätt för grisarna:

  • Sätter press på politiker och myndigheter att förändra lagarna som påverkar grisarna, i Sverige och på EU-nivå. 
  • Vi verkar bland annat för att alla grisar ska få rätt till utevistelse, ett förbud mot koldioxidbedövning av grisar vid slakt samt ett förbud mot rutinmässig kirurgisk kastrering av smågrisar.
  • Informerar allmänheten om grisarnas situation och verkar för en stärkt djurskyddslagstiftning på EU-nivå bland annat genom initiativet End the Cage Age.
  • Driver inspirationssajten Välj Vego som ska göra det lättare för fler att välja bort grisköttet från tallriken mot vego.
Grisar

De tre största problemen

Trängsel och tristess

De växande grisarna hålls i grupper om cirka tio grisar i en box som är runt nio kvadratmeter tills de väger över 100 kilo och anses klara för slakt. Uppfödningen sker inomhus i stora stallar. Miljön är mycket ensidig och stimulansfattig och grisarna har ingenting att sysselsätta sig med.

Ingen utevistelse

97 procent av grisarna i Sverige hålls enbart inomhus, trots att grisar är mycket aktiva och nyfikna djur som behöver böka i marken, beta och undersöka sin miljö större delen av sin vakna tid för att må bra.

Plågsam koldioxidbedövning

På slakterierna är gasning med koldioxid den vanligaste bedövningsmetoden vid slakt av grisar, både ekologiskt och konventionellt uppfödda. Grisar upplever starkt obehag och får kvävningskänslor av koldioxid, vilket gör att de kämpar för att ta sig bort från gasen. Det kan ta omkring en minut i gasen innan de till slut förlorar medvetandet.

Problemen med grisfabriker

Grisar behöver undersöka sin miljö och böka i marken större delen av sin vakna tid för att må bra. I djurfabrikerna hålls grisarna instängda trångt på hårda golv utan att ha något att sysselsätta sig med. Djurens Rätt arbetar för att alla grisar få rätt till utevistelse och för att den plågsamma koldioxiden vid slakt ska förbjudas.

Trängsel och tristess

Årligen slaktas omkring 2,5 miljoner grisar i Sverige.(1) När smågrisarna är ungefär en månad skiljs de abrupt från sin mamma. Det är mycket tidigare än den naturliga åldern för avvänjning, som är cirka fyra månader.(3) De växande grisarna hålls  ofta i grupper om cirka tio grisar i en box som är runt nio kvadratmeter. Där är de sedan tills de väger över 100 kilo och anses klara för slakt. Uppfödningen sker inomhus i stora stallar. Miljön är mycket ensidig och stimulansfattig. Grisarna har ingenting att sysselsätta sig med. De får mat två eller tre gånger om dagen och det blir dagens höjdpunkter.(2) Trängsel och konkurrens leder till stor stress före och under utfodringen.

Beteendestörningar och bogsår

Djur som inte får utlopp för sina naturliga beteenden utvecklar ibland beteendestörningar. Hos grisar är det inte ovanligt att stressen, trängseln, sysslolösheten och hungern i fabrikerna leder till att djuren börjar bita på varandras svansar och öron.(4) I många andra länder klipps svansarna av på de nyfödda grisarna för att förhindra detta. Årligen rapporteras omkring tre procent av de slaktade grisarna på svenska slakterier ha svansskador, som ofta beror på svansbitning.(5) En del suggor lider av smärtsamma liggsår, så kallade bogsår, bland annat på grund av de hårda golven.(6)  Enligt en svensk studie från 2008 hade hela tolv procent av de slaktade grisarna fullt utvecklade, smärtsamma magsår, och över 50 % hade någon påverkan på magsäcken.(7)

Kastrering

De nyfödda hangrisarna kastreras någon dag efter födseln. Ingreppet görs på omkring 3 000 grisar varje dag. Kastrering utan bedövning förbjöds i Sverige den 1 januari 2016. Kirurgisk kastrering med bedövning innebär mindre lidande än utan bedövning, men kastreringen innebär alltid en stressande hantering av grisarna. Att ge bedövningsmedel innebär mer och längre hantering och fasthållning av grisarna. Injektion av bedövningsmedlet kan också innebära smärta och bedövningen i sig tar inte bort all smärta i samband med ingreppet.  Anledningen till att grisarna kastreras är att de som äter griskött ska slippa så kallad galtlukt, som är en obehaglig lukt och smak hos köttet från en del okastrerade hangrisar.(8) En annan anledning till kastreringen är att grisarna hålls så trångt att de inte kan gå undan från varandra och att de är sysslolösa. I sådana begränsande miljöer kan grisarna skada varandra på grund av aggressiva och sexuella beteenden, och detta blir värre utan kastrering.(9) Så kallad vaccinering mot galtlukt, också kallad immunokastrering, är en mer skonsam metod än den kirurgiska kastreringen. Den metoden är än så länge ganska ovanlig i Sverige.(8)

Transporter och slakt

Vid ungefär sex månaders ålder transporteras grisarna till slakt. På slakterierna är gasning med koldioxid den vanligaste bedövningsmetoden vid slakt av grisar, både ekologiskt och konventionellt uppfödda. Grisarna drivs in i en hisskorg som sänks ned i ett schakt med koldioxid för att de ska förlora medvetandet. Grisar upplever starkt obehag och får kvävningskänslor av koldioxid, vilket gör att de kämpar för att ta sig ur hissarna.(10) Det kan ta omkring en minut i gasen innan de förlorar medvetandet.(11) Efter bedövningen dödas grisarna genom att halsen skärs upp och de förblöder, hängandes upp och ner.

Ekologisk grisuppfödning

Det finns två typer av ekologisk grisproduktion i Sverige: KRAV-godkänd och EU-ekologisk. För båda gäller att djuren ska få ekologiskt foder, det vill säga fritt från konstgödsel och besprutning, och att de ska få utevistelse. Medan KRAV:s regler kräver utevistelse i gräsbevuxna hagar under sommaren,(12) räcker det att de EU-ekologiska grisarna får komma ut i en mindre rastgård med betongunderlag i anslutning till stallet. Drygt en procent av alla grisar i Sverige är KRAV-godkända och får komma ut på bete.(13) År 2022 var knappt tre procent av alla grisar som slaktades i Sverige så kallade ekologiska grisar (både KRAV-grisar och grisar från så kallad EU-ekologisk produktion medräknade).(14)

  1. Sveriges officiella statistik (2024) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik – 2024:02
  2. Wülbers-Mindermann M. et al. (2000) Beteendeanpassad svinhållning – för minskad stress och sjuklighet. SLU, Fakta Jordbruk 17:2000.
  3. Jensen P. (2006) Djurens beteende och orsakerna till det. Stockholm, Natur och Kultur.
  4. Westin R. (2003) Svansbitning hos gris relaterat till individuell tillväxt och ras. Examensarbete 2000:46, SLU.
  5. Wallgren P. (2024) Svansskador hos grisar kan förebyggas – foder, ljus och sysselsättning påverkar. Populärvetenskaplig artikel av forskare på SVA. https://www.sva.se/popularvetenskap/svansskador-hos-grisar-kan-forebyggas-foder-ljus-och-sysselsattning-paverkar/
  6. Svenska Pig (2009). Bogsår – förekomst och riskfaktorer. Pigrapport 42, april 2009.
  7. Svenska Djurhälsovården (2008). Magsår hos svenska grisar – besättningsbundet. Djurhälsonytt, 2008-06-23.
  8. Immunokastrering - ett kontroversiellt  alternativ. Artikel i tidningen Grisföretagaren, 2015-01-28.
  9. Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of the Castration of Piglets. The EFSA Journal 91: 1–18.
  10. Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of Animal Stunning and Killing methods. Report of the European Food Safety Authority (EFSA).
  11. Atkinson S. et al. (2015) Group stunning of pigs during commercial slaughter in a Butina pasternoster system using 80% nitrogen and 20% carbon dioxide compared to 90% carbon dioxide. Sveriges Lantbruksuniversitet, Department of Animal Environment and Health.
  12. KRAV regler 2024-2025
  13. KRAV (2024) Personligt meddelande.
  14. Sveriges officiella statistik (2023) Ekologisk animalieproduktion 2022.
Stöd oss

Hjälp oss i arbetet för grisarna!

Djurens Rätt arbetar för de djur som är flest och har det sämst. Tack vare ditt stöd kan vi förändra grisarnas situation i djurfabrikerna.

Bli medlem
Grisar

Vanliga frågor & svar

På EU-nivå pågår ett arbete med att ta fram ny djurskyddslagstiftning. Djurens Rätt arbetar aktivt för att det nya förslaget ska vara ambitiöst och utgå från djurens behov. När det gäller grisar vill vi se bland annat följande:

  • Ett slutdatum för användning av den plågsamma koldioxidbedövningen av grisar vid slakt.
  • Stärkt djurskyddslagstiftning för transporter av djur, som max 8 timmars transporttid ett förbud mot export av djur till länder utanför EU.
  • Ett slut på all stympning, inklusive svans- och tandklippning och ett förbud mot rutinmässig kirurgisk kastrering.
  • Utrymmeskrav och krav på tillgång till bekväma viloplatser med strö som tillgodoser både komfort- och beteendebehov.
  • Ett förbud mot enbart spaltgolv.
  • Rätt till utevistelse för alla grisar.
  • Krav på att alla grisar ska hållas lösgående under hela sina liv, ingen fixering ska vara tillåten.
  • Ett förbud mot restriktiv utfodring, exempelvis sådan som tillämpas till suggor.