- Personligt meddelande Svenska Ägg, november 2022.
- Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:23) om fjäderfähållning inom lantbruket m.m., SJVFS 2022:5, saknr L 111.
- Albentosa M.J. & Cooper J.J. (2004) Effects of cage height and stocking density on the frequency of comfort behaviours performed by laying hens housed in furnished cages. Animal Welfare 13: 419–424.
- Riddle E.R. m.fl. (2018) Space use by 4 strains of laying hens to perch, wing flap, dust bathe, stand and lie down. PLoS ONE 13(1): e0190532.
- Wall H. (2003) Laying Hens in Furnished Cages – Use of Facilities, Exterior Egg Quality and Bird Health. Doktorsavhandling, SLU Uppsala.
- EFSA (2015) Scientific Opinion on welfare aspects of the use of perches for laying hens. EFSA Panel on Animal Health and Animal Welfare (AHAW).
- Neuschütz K. & Odén K. (2005) Höns – raser, skötsel, uppfödning. Natur & Kultur.
- Lay D. C. m.fl. (2011) Hen welfare in different housing systems. Poultry Science 90(1): 278–294.
- Jordbruksverket (2016) Matsvinn inom ägg- och matfågelproduktion.
- Jordbruksverket (2022) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik 2021:12.
- Livsmedelsverket. Personligt meddelande 2017 och 2020.
- EFSA (2004) Scientific Report of the Scientific Panel for Animal Health and Welfare on a request from the Commission related to welfare aspects of animal stunning and killing methods.
- Nimmermark S. m.fl. (2010) Koldioxidavlivning av värphöns i inhysningsstallar. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa.
Djur i djurfabrikerna
Hönor och tuppar
Fortfarande hålls över 200 000 hönor i burar i Sverige. Burarna är så trånga att hönorna inte ens kan burra upp sina fjädrar. Djurens Rätt har under många år arbetat aktivt med att förbättra situationen för hönorna, och tillsammans med våra medlemmar har vi lyckats få alla livsmedelskedjor att göra burägg till historia.
Så arbetar Djurens Rätt för hönorna:
- Informerar allmänheten om situationen för djuren och hur ägg produceras i Sverige, som i kampanjen Släpp burarna.
- Driver sedan flera år tillbaka ett omfattande företagsarbete för att fler företag ska göra burägg till historia, i Sverige och världen. Arbetet sker strategiskt genom koalitionen Open Wing Alliance.
- Sätter press på politiker och myndigheter att förändra lagarna som påverkar hönor och tuppkycklingar, som med medborgarinitiativet End the Cage Age.
- Driver inspirationssajten Välj Vego som ska göra det lättare för fler att välja bort ägg.
Innehåll
På denna sida
Hönor och tuppar
De tre största problemen
Trånga burar
Det begränsade utrymmet i burar gör att hönor inte ens kan burra upp sina fjädrar utan att slå i en annan höna eller burväggen. Upp till 16 hönor trängs i de burar som fortfarande är tillåtna i Sverige, och ytan per höna är mindre än ett A4-ark. Inredningen i burarna fyller inte sin funktion på grund av trängseln.
Storskalighet
Nästan all produktion av ägg i Sverige sker på storskaliga äggfabriker. Av de hönor som inte hålls i bur hålls de flesta "frigående inomhus" i grupper på tusentals eller till och med tiotusentals hönor. Som jämförelse trivs hönor bäst i grupper på max 30 individer.
Korta liv och plågsam död
Hälften av alla kycklingar som kläcks i äggfabrikerna är tuppar. Eftersom tuppkycklingarna inte lägger ägg, eller är tillräckligt snabbväxande för köttproduktion, dödas de direkt efter att de kläckts. Hönorna i äggfabrikerna dödas när de är cirka 1 ½ år gamla. Då anses de inte längre lönsamma i produktionen och har ofta brutna ben i kroppen, då de blivit bensköra av den krävande äggläggningen.
Hönor och tuppar
Problemen med äggfabriker
I Sveriges äggfabriker används ungefär 8,5 miljoner hönor. Genom produktionsinriktad avel och ljusprogram har hönorna påverkats att värpa nästan ett ägg om dagen, året runt, tills deras kroppar inte klarar av att vara lönsamma längre. De miljontals tuppkycklingar som kläcks varje år, dödas under första levnadsdagen.
Trånga burar
Av hönorna i Sverige levde ungefär 2,7 procent, motsvarande omkring 230 000 hönor, i burar år 2022.(1) Det får vara upp till 16 hönor i en sådan bur och ytan per höna är minst 600 kvadratcentimeter.(2) Det är mindre yta än ett A4-ark.
Det begränsade utrymmet gör att hönsen inte kan flyga, och det är för trångt för att de ska kunna sträcka på benen och vingarna, eller ens burra upp fjädrarna. Hönor behöver betydligt större utrymme än burarna medger för att utföra många viktiga beteenden, som att putsa sig.(3, 4)
Inredningen i burarna fyller inte heller sin funktion. Forskning har visat att många hönor aldrig besöker det bristfälliga ströbad de får.(5) Det kan bero på att hönan knappt får plats att göra sitt sandbadebeteende i ströbadet och att de annars brukar sandbada i grupp. I Sverige är det även tillåtet att endast ge tillgång till ströbadet fem timmar per dygn.(2) Det "rede" som erbjuds är ett sluttande gallergolv utan bäddmaterial. Sittpinnarna är nära golvet och uppfattas antagligen inte av hönorna som den upphöjda sovplats de behöver.(6)
Storskalighet
Nästan all produktion av ägg i Sverige sker på storskaliga äggfabriker. Av de hönor som inte hålls i bur hålls de flesta "frigående inomhus" i grupper på tusentals eller till och med tiotusentals hönor.(1) Detta står i motsats mot att höns i naturligt sammansatta flockar är sällan fler än 20–30 individer.(7) De stora gruppstorlekarna i äggindustrin innebär att hönorna utsätts för en social situation som de inte är anpassade för. Det leder till onormala beteenden som till exempel fjäderplockning och kannibalism. Beteenden som även förekommer i allvarlig grad i burarna, på grund av sysslolöshet.(8)
Det blir ofta även en väldigt hög ammoniakhalt och dålig luftkvalitet i de stora hallarna. Det har gjort att högre nivåer av ammoniak tillåts enligt lagstiftning i vissa frigående system,(2) eftersom fabrikerna inte klarar av att nå lägre nivåer.
Korta liv och plågsam död
Hälften av alla kycklingar som kläcks i äggfabrikerna är tuppar. Eftersom tuppkycklingarna inte lägger ägg, eller är tillräckligt snabbväxande för köttproduktion, dödas de direkt efter att de kläckts. Minst 15 000 nykläckta tuppkycklingar dödas varje dag i Sverige genom gasning eller malning/maceration.(9) Forskning pågår för att kunna könsbestämma äggen redan innan de kläcks för att undvika dödandet, och politiskt arbete pågår för att förbjuda avlivning av friska tuppkycklingar.
Hönorna i äggfabrikerna dödas när de bara är cirka 1 ½ år gamla. Då anses de inte längre lönsamma i produktionen och har ofta brutna ben i kroppen då de blivit bensköra av den krävande äggläggningen. Ungefär hälften av hönorna transporteras till ett slakteri för att dödas.(9, 10) Årligen dör upp emot 10 000 svenska hönor i samband med sådana transporter på grund av till exempel skador, transportolyckor eller bristfällig ventilation.(11)
På slakterier, som Håkantorp Slakteri, behöver hönorna genomlida elbadsbedövning.(9) Då hängs hönorna upp i sina bensköra ben vid fullt medvetande och får sedan huvudet nerdoppat i ett strömförande vattenbad. Efter det skärs halsen upp.
De hönor som inte dödas på slakteri dödas genom att gasas ihjäl i stallet de tillbringat större delen av sitt liv. Detta innebär ett omfattande lidande vid själva gasningen, då hönorna kippar efter luft och blir gradvis medvetslösa under en timmes gasfyllning av stallet.(12, 13)
Stöd ossBli medlem
Hjälp oss i arbetet för hönorna!
Djurens Rätt arbetar för de djur som är flest och har det sämst. Tack vare ditt stöd kan vi förändra hönornas och tuppkycklingarnas situation i djurfabrikerna.
Hönor och tuppar
Vanliga frågor & svar
Det är liknande högproducerande raser, samma slaktmetoder och liknande kläckerier, där tuppkycklingarna dödas, som används för hönorna som fötts upp i äggfabriker med utevistelse. Det är bättre att välja bort äggen från måltiderna för att vara säker på att undvika lidande.
Hönorna som lever ekologiskt eller “frigående utomhus” lever alla i liknande anläggningar som hönorna som lägger ägg under märkningen "frigående inomhus", men de har tillgång till utevistelse under sommaren. Ägg som produceras under vintern kommer därmed alltid från hönor som trängts inomhus. Skillnaden för de ekologiska hönorna med KRAV-märkning är att de hålls i något mindre grupper, men fortfarande tusentals, och det får vara högst sex hönor per kvadratmeter istället för upp till nio stycken. Annars är fodret den stora skillnaden där ekologiskt foder ofta innehåller produkter från fiskar.