Djurens Rätt
Djur i djurfabrikerna

Kalkoner

Kalkonerna föds upp i stora stallar med trängsel och tristess. Den produktionsinriktade aveln aveln har lett till smärta och lidande för dem. Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar aktivt för att se till att kalkonerna får det bättre och för att dödandet av dem ska minska.

Så här arbetar Djurens Rätt för kalkonerna:

  • Sätter press på politiker och myndigheter att förändra lagarna som påverkar kalkonerna, i Sverige och på EU-nivå.
  • Påverkar företag att anta policys om minskad köttkonsumtion och starkare djurskyddskrav än vad lagstiftningen kräver.
  • Driver inspirationssajten Välj Vego som ska göra det lättare för fler att välja bort kött från kalkoner och andra djur. 
Kalkoner

De tre största problemen

Avel

Kalkoner har avlats för att bli tunga och få stora bröstmuskler, vilket har lett till svårigheter i att utföra naturliga beteenden. De har också avlats för att växa så snabbt att de får skador i musklerna, deformerade ben och ökad dödlighet. 

Trängsel

I Sverige trängs ofta upp till sju kalkoner per kvadratmeter. Trängseln är stressande då de stör varandra när de vilar, och stressen kan leda till att de börjar kannibalisera på varandra. De har ofta smärtsamma sår och skador på sina fötter. 

Slakt

Kalkoner bedövas i ett elektriskt vattenbad innan halsen skärs upp och de förblöder till döds. För att bedövas hängs de upp och ner och sätts fast i benen. Det är en smärtsam och stressande procedur som har stora risker att misslyckas. 

Kalkoner

Problemen med kalkonfabriker

Varje år dödas cirka 450 000 kalkoner i Sverige. Nästan alla lever sina korta liv i djurfabriker där det är så trångt att de inte kan undvika att kliva på varandra. Kalkoner har avlats för att växa snabbt, bli tunga och få stora bröstmuskler, något som leder till smärta, svårigheter att gå och en ökad dödlighet.  

Avel

Kalkoner har avlats för att växa snabbt, bli tunga och få stora bröstmuskler. Kalkonkycklingen väger ca 60 gram vid kläckning, och på 20 veckor har en kalkontupp hunnit växa 300 gånger sin egen vikt och väger cirka 18 kilogram vid slakt.1,2 Aveln har lett till ökad risk för muskelskador3 och brutna ben4, samt ökad mottaglighet för sjukdomar.5 Aveln har också lett till en ökad risk för deformerade ben. Detta kan i sin tur leda till hälta och i värsta fall död. Att kalkoner plötsligt dör är också kopplat till den extrema aveln som bedrivs i fabrikerna.6 

Genom den produktionsinriktade aveln har kalkontuppar blivit så stora och tunga att de inte kan para sig naturligt utan att skada kalkonhönan.7,8 Uppfödning av kalkoner i djurfabriker är därför helt beroende av artificiell inseminering.9 

Ett annat naturligt beteende för kalkoner är att vila högt upp10, men den extrema aveln för snabb tillväxt och större bröstmuskler har påverkat kalkoners rörelseförmåga och gjort dem framtunga.11 Detta har lett till svårigheter i att använda sig av olika sittpinnar och plattformar. I kalkonfabrikerna erbjuds heller inga sittpinnar eller plattformar, vilket gör det omöjligt för kalkonerna att få utlopp för basala naturliga beteenden.

Trängsel

Kalkonerna föds upp i stora stallar där de trängs på betonggolv med bara strö, vatten och foder. I Sverige får normalt upp till sju kalkoner hållas per kvadratmeter, men de mäts snarare i kilo hos de kalkonproducenter som är med i branschorganisationen Svensk Fågels kontrollprogram och därmed kan fler trängas ihop när kalkonerna är små.12 Kalkoner som trängs är stressade13 och kan börja kannibalisera på varandra.14 De ligger oftare stilla på spån som är blött av avföring jämfört med kalkoner som erbjuds mer utrymme, vilket skapar problem med smutsig och gles fjäderdräkt samt sår och skador på fötterna.15 Det kan leda till hälta och sjukdomar.16 De har dessutom svårt att vila ostört, då det är så trångt att andra kalkoner ibland inte har något annat val än att gå för nära eller kliva på de som försöker vila.15  

Enligt den europeiska myndigheten EFSA behöver trängseln minska kraftigt för att kalkoner ska kunna bete sig naturligt och få färre hälsoproblem.17

Slakt

År 2025 dödades över 445 000 kalkoner för kött i Sverige, varav minst 11 000 ansågs vara för sjuka eller skadade att de inte kunde användas som livsmedel till människor.18 På slakteriet bedövas kalkonerna ofta med elbad.1,2 Kalkonerna hängs då upp och ner i benen innan de förs med huvudena ner i ett elektriskt vattenbad. Tanken är att de ska bedövas genom en elstöt, men det finns risk att bedövningen misslyckas vilket gör att kalkonerna kan vara vid medvetande innan deras hals skärs upp och de förblöder till döds.19 

Det är mycket obehagligt och smärtsamt för kalkonerna att hängas upp och ned och att sättas fast i benen, särskilt för alla som redan hade ont i benen. Smärtan och stressen leder ofta till att fåglarna börjar flaxa med vingarna medan de hänger upp och ned, något som kan orsaka skador och frakturer. Kalkoner riskerar dessutom smärtsamma stötar i sina långa vingar innan huvudet når det elektrifierade vattnet.19 

  1. Ingelsta kalkon. Hemsida: https://ingelstakalkon.se/om-ingelsta-kalkon/djuromsorg/ Sidan besökt 2026-03-02.
  2. Wallman M. (2010). Livscykelanalys (LCA) av svensk kalkonproduktion. SIK Institutet för livsmedel och bioteknik.
  3. Velleman S. m.fl. (2003) Effect of selection for growth rate on muscle damage during turkey breast muscle development. Poultry Science 82(7): 1069–1074.
  4. Crespo R. & Shivaprasad H.L. (2013) Developmental, metabolic, and other noninfectious disorders. Diseases of Poultry 13: 1242–1243.
  5. Huff G. m.fl. (2006) Stress-induced colibacillosis and turkey osteomyelitis complex in turkeys selected for increased body weight. Poultry Science 85: 266-72.
  6. Hafez H. M. & Shehata A. A. (2021) Turkey production and health: current challenges. German Journal of Veterinary Research 1(1): 3–14.
  7. Asaduzzaman M. m.fl. (2017) Problems and prospects of turkey (Meleagris gallopavo) production in Bangladesh. Research in Agriculture Livestock and Fisheries 4 (2): 77–90.
  8. Asaduzzaman M. m.fl. (2022) Efficiency of natural mating and artificial insemination in turkey (Meleagris gallopavo) breeding. Asian-Australasian Journal of Bioscience and Biotechnology 7(1): 1–12.
  9. Juliet A. L. & Bakst M. R. (2008) The current state of semen storage and AI technology. Biotechnology and Germplasm Laboratory, Beltsville Agricultural Research Center. Agricultural Research Service, USDA, Beltsville, MD, USA.
  10. Cathey J. m.fl. (2007) Rio Grande wild turkey in Texas: biology and management. Texas Farmer Collection.
  11. Stratmann A. & Ringgenberg N. (2022) Use of different elevated structures by commercial fattening turkeys in Switzerland. Journal of Applied Poultry Research 32: 100304.
  12. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:23) om fjäderfähållning inom lantbruket m.m.
  13. Abdel-rahman M. A. (2005) Study on the effect of stocking density and floor space allowance on behaviour, health and productivity of turkey broilers. Assiut Veterinary Medical Journal 51(104): 1-13.
  14. Glatz P. & Rodda B. (2013) Turkey farming: Welfare and husbandry issues. African Journal of Agricultural Research 8(48): 6149–6163.
  15. Jhetam S. m.fl. (2022) Evaluating the effects of stocking density on the behavior, health, and welfare of Turkey hens to 11 weeks of age. Poultry Science 101: 101956.
  16. Clark S. m.fl. (2002). Pododermatitis in Turkeys. Avian Diseases 46(4): 1038–1044.
  17. EFSA (2026) Welfare assessment of turkeys (Meleagris gallopavo gallopavo) on farm. The EFSA Journal 24 (2).
  18. Jordbruksverket (2026) Animalieproduktion, års- och månadsstatistik – 2025:12.
  19. EFSA (2004) Welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals. The EFSA Journal 45: 1–29.
Stöd oss

Hjälp arbetet för kalkonerna!

Djurens Rätt arbetar för de djur som är flest och har det sämst. Tack vare ditt stöd kan vi förändra kalkonernas situation i djurfabrikerna.

Bli medlem