Djurens Rätt
Djur i djurfabrikerna

Kalkoner

Kalkonerna föds upp i stora stallar där de trängs på betonggolv med bara strö, vatten- och fodertråg. Den produktionsfokuserade aveln har lett till smärta och lidande för kalkonerna. Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar aktivt för att se till att kalkonerna får det bättre och för att dödandet av dem ska minska.

Så här arbetar Djurens Rätt för kalkonerna:

  • Sätter press på politiker och myndigheter att förändra lagarna som påverkar kalkonerna, i Sverige och på EU-nivå.
  • Påverkar företag att anta policys om minskad köttkonsumtion och starkare djurskyddskrav än vad lagstiftningen kräver.
  • Driver inspirationssajten Välj Vego som ska göra det lättare för fler att välja bort kött från kalkoner och andra djur. 
Kalkoner

De tre största problemen

Avel

Kalkoner har avlats för att bli tunga och få stora bröstmuskler, vilket har lett till svårigheter i att utföra naturliga beteenden. De har också avlats för att växa så snabbt att de får skador i musklerna, deformerade ben, och kan dö plötsligt. 

Trängsel

I Sverige får upp till åtta kalkoner trängas per kvadratmeter. Kalkoner som hålls i trängsel är stressade och kan börja kannibalisera på varandra, och de har ofta smärtsamma sår och skador på sina fötter. 

Slakt

Kalkoner bedövas i ett elektriskt vattenbad innan halsen skärs upp och de förblöder till döds. För att bedövas hängs de upp och ner och sätts fast i benen, sedan förs fåglarnas huvuden ner i ett elektriskt vattenbad. Det är en smärtsam och stressande procedur som riskerar att misslyckas, vilket leder till mer smärta och stress. 

Kalkoner

Problemen med kalkonfabriker

År 2024 dödades 450 000 kalkoner i Sverige. I djurfabriker är kalkoner ofta stressade och smutsiga, och det är så trångt i stallarna att de inte kan undvika att kliva på andra kalkoner som försöker vila. Kalkoner har avlats för att växa snabbt, bli tunga och få stora bröstmuskler, något som leder till smärta, svårigheter att gå, och en plötslig död.  

Avel

Kalkoner har avlats för att växa snabbt, bli tunga och få stora bröstmuskler. Kalkonkycklingen väger ca 60 gram vid kläckning, och på 20 veckor har en kalkontupp hunnit växa 300 gånger sin egen vikt och väger cirka 18 kilogram vid slakt1,2. Aveln har lett till ökad risk för muskelskador3 och brutna ben4, samt ökad mottaglighet för sjukdomar5. Aveln har också lett till en ökad risk för deformerade ben6. Detta kan i sin tur leda till hälta och i värsta fall död6. Att kalkoner plötsligt dör är också kopplat till den extrema aveln som bedrivs i fabrikerna6. 

Dagens avel är en av de främsta anledningarna till att kalkontuppar har blivit så stora och tunga att de har svårt för att para sig naturligt7,8. Uppfödning av kalkoner i djurfabriker är därför helt beroende av artificiell inseminering9. Ett annat naturligt beteende för kalkoner är att vila högt upp10, men den extrema aveln för snabb tillväxt och större bröstmuskler har påverkat kalkoners rörelseförmåga och gjort dem framtunga11. Detta har lett till svårigheter i att använda sig av olika sittpinnar och plattformar. I kalkonfabrikerna erbjuds heller inga sittpinnar eller plattformar, vilket gör det omöjligt för kalkonerna att få utlopp för behovet av att vila högt upp.

Trängsel

Kalkonerna föds upp i stora stallar där de trängs på betonggolv med bara strö, vatten- och fodertråg. I Sverige får upp till åtta kalkoner hållas per kvadratmeter hos de kalkonproducenter som är med i branschorganisationen Svensk Fågels kontrollprogram12, vilket gäller nästan all produktion. Kalkoner som trängs är stressade13 och kan börja kannibalisera på varandra14. De ligger ofta länge på spån som är blött av avföring, och har smutsigare och glesare fjäderdräkt jämfört med kalkoner som har mer utrymme15. Trängsel ökar risken för smärtsamma sår och skador på fötterna15, något som kan leda till hälta och sjukdomar16. De har dessutom svårt att vila ostört, då det är så trångt att andra kalkoner ibland inte har något annat val än att gå för nära eller kliva på de som försöker vila15 

Slakt

År 2024 dödades över 450 000 kalkoner för kött i Sverige, varav minst 16 000 ansågs vara otjänliga som livsmedel och kasserades17. På slakteriet bedövas kalkonerna ofta med el1,2. Kalkoner hängs upp och ner och sätts fast i benen. Sedan förs fåglarnas huvuden ner i ett elektriskt vattenbad för att de ska bedövas genom en elstöt18. Det finns risk att bedövningen i elektriskt vattenbad misslyckas, vilket gör att kalkonerna kan vara vid medvetande innan deras hals skärs upp och de förblöder till döds18. 

Det är mycket obehagligt och smärtsamt för kalkonerna att hängas upp och ned och att sättas fast i benen, särskilt för alla som redan hade ont i benen18. Smärtan och stressen leder ofta till att fåglarna börjar flaxa med vingarna medan de hänger upp och ned, något som kan orsaka skador och frakturer18. Kalkoner har dessutom långa vingar, vilket gör att de kan få smärtsamma stötar i vingarna innan huvudet når det elektrifierade vattnet18. 

  1. Ingelsta kalkon. Hemsida besökt 2025-09-10 Djuromsorg - Ingelsta Kalkon
  2. Wallman, M. (2010). Livscykelanalys (LCA) av svensk kalkonproduktion. Hämtad från SIK Institutet för livsmedel och bioteknik webbsida: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ri:diva-537
  3. Velleman, S., Anderson, J., Coy, C., & Nestor, K. (2003). Effect of selection for growth rate on muscle damage during turkey breast muscle development. Poultry Science, 82(7), 1069–1074.
  4. Crespo, R., & Shivaprasad, H.L. (2013). Developmental, metabolic, and other noninfectious disorders. Diseases of Poultry, 13th Edition, 1242-1243.
  5. Huff, G., Huff, W., Rath, N., Balog, J., Anthony, N.B., & Nestor, K. (2006). Stress-induced colibacillosis and turkey osteomyelitis complex in turkeys selected for increased body weight. Poultry Science 85:266-72.
  6. Hafez, H. M., & Shehata, A. A. (2021). Turkey production and health: current challenges. German Journal of Veterinary Research, 1(1), 3–14.
  7. Asaduzzaman, M., Salma, U., Ali, H.S., Hamid, M.A., & Miah, A.G. (2017). Problems and prospects of turkey (Meleagris gallopavo) production in Bangladesh. Res. Agric. Livest., Fish., 4 (2): 77-90.
  8. Asaduzzaman, M., Miah, A. G., Salma, U., & Jahan, M. S. (2022). Efficiency of natural mating and artificial insemination in turkey (Meleagris gallopavo) breeding. Asian-Australasian Journal of Bioscience and Biotechnology, 7(1), 1–12.
  9. Juliet, A. L., & Bakst, M. R. (2008). The current state of semen storage and AI technology. Biotechnology and Germplasm Laboratory, Beltsville Agricultural Research Center. Agricultural Research Service, USDA, Beltsville, MD, USA.
  10. Cathey, J., Melton, K., Dreibelbis, J., Cavney, B., Locke, S., DeMaso, S., Schwertner, W.T., & Collier, B. (2007). Rio Grande wild turkey in Texas: biology and management. Texas Farmer Collection.
  11. Stratmann, A., & Ringgenberg, N. (2022). Use of different elevated structures by commercial fattening turkeys in Switzerland. Journal of Applied Poultry Research, 32, 100304.
  12. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:23) om fjäderfähållning inom lantbruket m.m.
  13. Abdel-rahman, M. A. (2005). Study on the effect of stocking density and floor space allowance on behaviour, health and productivity of turkey broilers. Assiut. Vet. Med. J. 51(104):1-13.
  14. Glatz, P., & Rodda, B. (2013). Turkey farming: Welfare and husbandry issues. African Journal of Agricultural Research 8(48): 6149–6163.
  15. Jhetam, S., Buchynski, K., Shynkaruk, T., & Schwean-Lardner, K. (2022). Evaluating the effects of stocking density on the behavior, health, and welfare of Turkey hens to 11 weeks of age. Poult. Sci. 101, 101956
  16. Clark, S., Hansen, G., McLean, P., Bond, P., Wakeman, W., Meadows, R., & Buda, S. (2002). Pododermatitis in Turkeys. Avian Diseases, 46(4), 1038–1044.
  17. Jordbruksverket (2025) Animalieproduktion, års- och månadsstatistik – 2025:06.
  18. EFSA (2004) Welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals. The EFSA Journal 45: 1–29.
Stöd oss

Hjälp arbetet för kalkonerna!

Djurens Rätt arbetar för de djur som är flest och har det sämst. Tack vare ditt stöd kan vi förändra kalkonernas situation i djurfabrikerna.

Bli medlem