Djurens Rätt
Djur i djurfabrikerna

Kor, kalvar och tjurar

Man kan inte skilja mjölk- och köttindustrin från varandra eftersom omkring hälften av nötköttet i Sverige kommer från djur inom mjölkindustrin. Det kött som inte kommer från djuren i mjölkfabrikerna kommer från så kallade köttraser eller köttraskorsningar. Djurens Rätt arbetar för att färre djur ska födas upp för mjölkens och köttets skull och för att korna, kalvarna och tjurarna ska få det bättre.

Så arbetar Djurens Rätt för korna, kalvarna och tjurarna:

  • Sätter press på politiker och myndigheter att förbättra lagstiftningen som påverkar nötdjuren, i Sverige och på EU-nivå. 

  • Informerar allmänheten om kornas, kalvarnas och tjurarnas situation. 

  • Driver inspirationssajten Välj Vego som ska göra det lättare för fler att välja bort mjölkprodukter och kött från kor, kalvar och tjurar.

Kor, kalvar och tjurar

De tre största problemen

Hög produktion gör korna sjuka

Det naturliga för en ko är att producera 5-10 liter mjölk om dagen till sin kalv. Avel är en faktor som har lett till att en mjölkko idag kan producera över 50 liter mjölk om dagen. Det här sliter hårt på korna, och bidrar till sjukdom som till exempel juverinflammation.

Ko och kalv skiljs från varandra kort efter födseln

För att korna ska producera mjölk måste de föda kalvar. I mjölkfabrikerna tas kalven normalt från kon direkt eller någon dag efter födseln. Både kon och kalven stressas av separationen och att inte vara tillsammans strider mot deras naturliga beteende. Den naturliga tiden för avvänjning är 6-12 månader.



Efter separationen hålls kalven ofta ensam på ett mycket litet utrymme i upp till åtta veckor.

Bedräglig reklambild

I mjölkreklamen syns ofta kor och kalvar på gröna ängar. Kor i Sverige har rätt till bete 2-4 månader om året. Betesrätten omfattar dock inte kalvar och tjurar. Omkring hälften av nötköttet i Sverige kommer från djur i mjölkfabrikerna och varje år slaktas över 100 000 tjurar i Sverige som under sitt liv aldrig fått komma ut på bete. Så ser det ut trots att branschen använder sig flitigt av mervärden som bete och biologisk mångfald i sin marknadsföring av svenska mjölk- och nötköttsprodukter, samtidigt som betesrätten för korna också gång på gång ifrågasätts.

Kor, kalvar och tjurar

Problemen med mjölk- och köttfabriker

Det mesta köttet kommer från mjölkindustrin

I genomsnitt får en ko i mjölkfabrikerna leva i fem år innan hon slaktas. Man kan inte skilja mjölk- och köttindustrin från varandra eftersom omkring hälften av nötköttet i Sverige kommer från djur i mjölkfabrikerna.(1) Det kött som inte kommer från djuren i mjölkfabrikerna kommer från nötdjur av så kallade köttraser eller köttraskorsningar.

Vad händer med kalvarna i mjölkfabrikerna?

För att korna ska producera mjölk måste de föda kalvar. Därför insemineras (utsätts för konstgjord befruktning) korna ungefär en gång per år. I mjölkfabrikerna tas kalven normalt från kon direkt eller någon dag efter födseln. Den naturliga tiden för avvänjning hos nötdjur är 6-12 månader. Både kon och kalven stressas av separationen (2, 3), och att inte vara tillsammans strider mot deras naturliga beteende.(4)



Efter att kalven tagits ifrån mamman hålls den ofta ensam på ett mycket litet utrymme i upp till åtta veckor. Minsta tillåtna måttet på en spädkalvsbox är 1,5 kvadratmeter. Kalven får mjölk eller mjölkersättning ett par gånger per dag, istället för att som i det vilda suga i sig mjölk från sin mamma.



Hälften av kalvarna som föds är hankalvar och eftersom de inte producerar någon mjölk dödas de flesta och blir till kött vid ett till två års ålder.(1, 5) Det är inte ovanligt att handjur hålls i gruppboxar på spaltgolv utan strö.

Bedräglig reklambild

På sommaren har alla kor, kvigor och stutar (kastrerade handjur) i Sverige rätt att gå ut under 2-4 månader.(6) För lakterande kor - kor som producerar mjölk - räcker det enligt bestämmelserna att de får vara ute sex timmar per dygn, medan kor som inte lakterar, kvigor och stutar ska vara ute hela dygnet. Anledning till det är att korna ska kunna mjölkas. Eftersom korna är lakterande under större delen av sitt liv innebär reglerna att de kan hållas inomhus över 90 procent av sitt liv. Betesrätten omfattar inte kalvar yngre än sex månader eller tjurar (6), så de hålls ofta inne året om. Trots att betesreglerna är anpassade för att underlätta för bönderna kritiseras reglerna. När kor är på bete och äter gräs får de i sig mindre kraftfoder vilket ofta leder till minskad mjölkproduktion under sommaren(7) och när gårdarna växer blir det svårare att ordna tillräckligt med betesmark för alla djur. Delar av mjölkbranschen, till exempel LRF (8),verkar för en försämrad betesrätt. I betänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56) (9) föreslår utredaren att beteskravet ska slopas för kor som hålls i så kallade lösdriftssystem. Läs mer om varför bete är så viktigt för alla kor i Djurens Rätts rapport "Djurskydd värt att tala om". (10)

Många kor hålls fortfarande uppbundna

Omkring en femtedel av korna i mjölkindustrin i Sverige hålls uppbundna inomhus under större delen av året.(11) Det har varit det traditionella sättet att hålla kor i Sverige. För korna som hålls uppbundna innebär det att de inte kan vända sig om eller klia sig, de kan bara stå upp eller ligga ned. De får heller ingen motion och väldigt begränsade möjligheter till sociala kontakter.(4, 12)

Andelen uppbundna kor minskar från år till år. De kor som inte hålls uppbundna hålls i så kallade lösdriftssystem. En lösdrift består av liggbås och/eller ätbås i rader. Båsen backar korna in och ut ur. Mellan båsraderna finns gångar där korna kan gå. Golven är ofta hårda och halkiga och det kan bli trångt i gångarna vilket tillsammans begränsar kornas möjligheter till rörelse också i lösdrift. Men lösdriftssystemen innebär en förbättring för korna när det gäller rörelsefrihet. Det finns även potential att förbättra dem genom att öka ytorna, se till att det finns mjuka, bekväma viloplatser och erbjuda mer utevistelse.

Hög produktion gör korna sjuka

Det naturliga för en ko är att producera 5-10 liter mjölk om dagen till sin kalv. Avel är en faktor som har lett till att en mjölkko idag kan producera över 50 liter mjölk om dagen. Det här sliter hårt på korna, och bidrar till sjukdom som till exempel juverinflammation.(12, 13)

Transporter och slakt

I genomsnitt får en ko i mjölkindustrin leva i fem år innan hon transporteras till ett slakteri där hon slaktas. På slakteriet bedövas kor, kalvar och tjurar med ett skott i huvudet av en bultpistol innan de får halsen uppskuren och förblöder till döds. Forskning har visat att många nötdjur visar tecken på att bedövningen är otillräcklig.(14) Globalt är det vanligt med slakt utan föregående bedövning.

Ekologisk mjölkindustri

Kalvarna tas från korna tidigt, efter minst ett dygn efter födseln säger KRAVs regler, även inom ekologisk produktion. Även uppbundna djur förekommer i ekologisk produktion, men då krävs rastning två gånger i veckan.(15) KRAV-godkända nötdjur ska erbjudas utevistelse två månader längre än betesperioden, och även tjurarna ska få tillgång till utevistelse, men inte nödvändigtvis bete. Kalvar ska få komma ut på bete från 4 månaders ålder istället för 6 månader.(6, 15) Enligt de ekologiska reglerna ska djuren också ha fri tillgång till grovfoder, som till exempel hö eller ensilage.

  1. Svenskt Kött. Om kött. Hemsida besökt 2023-02-07.
  2. Fredriksson M. et al. (2006) Optimal hälsa och välfärd för kalvar. JBT – Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU.
  3. Lidfors L. et al. (2004) Ko-kalvseparation: Mindre stress när mjölkkor och kalvar skiljs tidigt. SLU, Fakta Jordbruk 13:2004.
  4. Jensen P. (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Natur och Kultur, LT:s förlag. Stockholm.
  5. Sveriges officiella statistik (2022) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik 2022:05.
  6. Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m., SJVFS 2017:24, L104.
  7. Jordbruksverket (2014) Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen – en studie av tre typgårdar. Rapport 2014:16.
  8. Lantbrukarnas Riksförbund (2020) Riksförbundsstämman 2020, protokoll.
  9. Statens offentliga utredningar (2024) Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56)
  10. Djurens Rätt (2024) Djurskydd värt att tala om. Viktiga steg för politiken att ta idag. https://cms.djurensratt.se/sites/default/files/2024-05/djurskydd-vart-att-tala-om-2024.pdf
  11. Växa Sverige (2024) Husdjursstatistik. Kokontrollår 2023.
  12. EFSA Panel on Animal Health and Animal Welfare (2009) Scientific report on the effects of farming systems on dairy cow welfare and disease. Annex to the EFSA Journal 1143: 1–38. s. 75.
  13. Flyrén, L (2011) Finns det ett samband mellan ökad mjölkproduktion och mastit? SLU, Självständigt arbete i veterinärmedicin.
  14. Atkinson S., Velarde A., Algers B. (2013) Assessment of stun quality at commercial slaughter in cattle shot with captive bolt. Animal Welfare, vol. 22, ss. 473-481.
  15. KRAV regler 2024-2025.
Stöd oss

Hjälp vårt arbete för korna!

Djurens Rätt arbetar för de djur som är flest och har det sämst. Tack vare ditt stöd kan vi förändra kornas, kalvarnas och tjurarnas situation i djurfabrikerna.

Bli medlem