Politiska prioriteringar
Genom demokratisk opinionsbildning, politisk dialog, företagssamarbeten och ökad kunskap vill Djurens Rätt göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Vi är med och skapar lösningar på problemen och vi arbetar alltid för att nå bästa möjliga utfall. Vi vill förändra på riktigt. Här är våra tio politiska prioriteringar för djuren.
Fasa ut turbokycklingarna
Kycklingar är de landlevande djur som är flest och har det sämst. Uppfödningen av turbokycklingar är inte förenlig med djurskyddslagen och är ett systematiskt djurplågeri. Djurens Rätt vill att svensk kycklingproduktion ställer om från de snabbväxande hybriderna till mer långsamväxande och hälsosamma raser. Detta kan åstadkommas genom att inkludera en utfasning av turbokycklingar utifrån djurskyddslagens skrivningar om avel, på samma sätt som redan gjorts med de kraftigt musklade nötdjuren av rasen belgisk blå. Samtidigt behöver djurskyddslagens skrivning om rätt till att bete sig naturligt tydliggöras för kycklingar genom krav på artspecifik inredning
och minskad trängsel.
Stoppa burarna
Djurens Rätt arbetar för att Sverige ska uppdatera lagstiftningen för att fasa ut burhållningen av hönor. För att ge branschen en möjlighet att ställa om sin produktion till frigående system föreslår vi en avvecklingsperiod på ett år. Burhållningen har stora djurvälfärdsbrister och skadar Sveriges anseende på djurskyddsområdet.
Förbjud pälsdjursfarmning
Djurens Rätt arbetar för ett förbud mot pälsdjursfarmning. I djurskyddslagen som trädde i kraft 2019 förstärks djurens rätt till naturligt beteende, något som inte är förenligt med hur minkar hålls i trånga gallerburar inom den svenska pälsdjursfarmningen.
Stoppa massdödandet av tuppkycklingar
Tuppkycklingar ses inom äggindustrin som svinn och dödas under sin första levnadsdag. I Sverige rör det sig om ungefär fem miljoner kycklingar per år, hälften av alla ägg som kläcks i industrin. Genom att könssortera äggen i ett tidigt skede skulle äggen kunna användas eller kasseras i stället.
Främja djurfri forskning
Djurens Rätt vill att Sverige investerar i djurfria forskningsmetoder och blir ledande inom Life Science. För att komma bort från omoderna och plågsamma djurförsök behövs även en handlingsplan för utfasning, och för att sprida information vill vi se en återställd finansiering av Sveriges 3R-center.
Fasa ut plågsamma bedövningsmetoder vid slakt
Djurens Rätt föreslår att det snarast införs slutdatum för användning av plågsamma bedövningsmetoder vid slakt. Det behövs också mer resurser till forskning om alternativ till den plågsamma koldioxidbedövningen av grisar och fiskar.
Prioritera djurskyddet högre
Djurens Rätt vill att Sverige inrättar en djurskyddsminister och en djurskyddsmyndighet, samt att EU inrättar en djurskyddskommissionär. Djurskyddet blir idag ständigt underordnat när ansvariga samtidigt ska se till näringens ekonomiska intressen.
Främja produktion och konsumtion av växtbaserad mat
En övergång till mer växtbaserade livsmedel är centralt för att komma närmare de globala målen. Djurens Rätt vill att Sverige sätter mål för kraftigt ökad produktion och förädling av växtbaserad mat. Målen behöver omfatta hela livsmedelskedjan och kopplas till konkreta åtgärder för genomförande. Stöden inom livsmedelsproduktionen behöver stötta omställningen till mer växtbaserat istället för att som nu nästan uteslutande gynna djuruppfödning och foderproduktion till djur.
Minska köttkonsumtionen kraftigt till 2030
Djurens Rätt vill att Sverige antar mål om kraftigt minskad köttkonsumtion till 2030, med politiskt styrda verksamheter, inte minst kommuner, i fronten för genomförandet. När en ökad andel av maten är växtbaserad skapas också ekonomiskt utrymme att ställa högre djurskyddskrav på de animaliska livsmedel som köps in. Genom högre djurskyddskrav vid upphandlingar kan djurskyddet utvecklas både i Sverige och utomlands.
Gör EU:s nya djurskyddslagstiftning ambitiös
Djurens Rätt vill att den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning landar i ambitiös och heltäckande lagstiftning som sätter djuren i första rummet. Glappet mellan forskningen och den nuvarande lagstiftningen är stort, och förväntningarna på att översynen kan innebära stora förbättringar är därför höga. Djurens Rätt vill bland mycket annat se att export av levande djur till länder utanför EU stoppas, att burar inom EU:s livsmedelssystem fasas ut och att en obligatorisk djurskyddsmärkning introduceras.