Djurens Rätt
Vad vi gör

För en vegovänlig livsmedelspolitik

Omställningen till mer växtbaserad mat måste öka takten, och för det behövs en ny livsmedelspolitik. 

Djurens Rätt vill att Sverige sätter mål för kraftigt ökad produktion och förädling av växtbaserad mat. Målen behöver omfatta hela livsmedelskedjan och kopplas till konkreta åtgärder för genomförande. Stöden inom livsmedelsproduktionen behöver stötta omställningen till mer växtbaserat istället för att som nu nästan uteslutande gynna djuruppfödning och foderproduktion till djur.

Så arbetar Djurens Rätt för en ny och grönare livsmedelspolitik:

  • Halvera köttkonsumtionen inom offentlig sektor till 2030. 

    Djurens Rätt arbetar för att Sverige ska anta ett mål om halverad köttkonsumtion till 2030 i politiskt styrda verksamheter. När en ökad andel av maten är växtbaserad skapas också ekonomiskt utrymme att ställa högre djurskyddskrav på de animaliska livsmedel som köps in. Genom högre djurskyddskrav vid upphandlingar kan djurskyddet utvecklas både i Sverige och utomlands.

     
  • Sveriges livsmedelsstrategi ska främja växtbaserat.

    Djurens Rätt arbetar för att nästa Nationella Livsmedelsstrategi ska innehålla konkreta målsättningar för att främja växtbaserad produktion och förädling istället för att som den nuvarande ha som en av sina målsättningar att öka animalieproduktionen i Sverige. 

     
  • Likvärdiga konkurrensvillkor för växtbaserad mat.

    Djurens Rätt efterfrågar ett nytt ekonomiskt incitamentssystem för att främja ökad växtbaserad produktion. Livsmedelssystemet behöver frångå de traditionella subventionerna och istället stimulera innovation i utvecklingen av växtbaserade produkter, inklusive alternativa proteiner. Investeringar inom den senare sektorn behöver uppmuntras tydligare för att gynna utveckling och innovation av nya produkter. Parallellt behövs uppdateringar av regelverket för att avskaffa främjande/marknadsföring av animaliska produkter.

Med minskad köttkonsumtion förbättras förutsättningarna för en djurhållning med högre djurvälfärd, där varje djurindivid kan ges omsorg. Utöver de uppenbara djuretiska vinsterna bidrar minskad köttkonsumtion och bättre djurvälfärd också till att uppfylla flera av FN:s globala hållbarhetsmål. Minskad köttkonsumtion är ett kraftfullt verktyg för att bekämpa klimatförändringarna och minskar risken för framtida pandemier. 

Antibiotikaanvändning i djurindustrin globalt innebär en stor risk för antibiotikaresistens, ett av de största hoten mot den globala folkhälsan. Minskad animaliekonsumtion frigör därtill stora arealer odlingsyta från foderproduktionen till djuren vilket skulle kunna mätta fler människor. Flertalet forskningsstudier slår fast att den höga köttkonsumtionen bidrar till ohälsa och sjukdomar som övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.

Fakta och forskning om hållbarhetsaspekter hos livsmedelssystemet:

 

  • Sverige har höga ambitioner för arbetet med att motverka den globala uppvärmningen. Sverige är förvisso bland de bästa i världen när det gäller att uppfylla FN:s hållbarhetsmål, men brister beträffande de mål som har anknytning till livsmedel.1

     
  • En färsk rapport framtagen av FN:s Mat- och jordbruksorganisation (FAO) lyfter fram att 90 % av jordbruksstöden globalt ges till miljö- och klimatskadlig matproduktion och bidrar till ohälsosamma matvanor, i motsatt riktning mot målsättningarna i Parisavtalet.2 Stöden till animalieproduktion i länder som liksom Sverige har hög köttkonsumtion får hård kritik i rapporten.

     

Att minska antalet djur och samtidigt höja nivån på djurvälfärden kommer även att förbättra människors och djurs hälsa genom att minska risken för sjukdomar och antibiotikaresistens och minska risken för framtida pandemier som Covid-19. Farm to Fork-strategin betonar att: ”En övergång till en mer växtbaserad kost med mindre rött kött och bearbetat kött och med mer frukt och grönsaker kommer inte bara att minska risken för livshotande sjukdomar, utan även livsmedelssystemets miljöpåverkan.”3 Även om utsläppen av fossila bränslen elimineras skulle utsläppen från det globala livsmedelssystemet med nuvarande nivåer av animaliskt protein göra det mycket svårt att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C och även göra det svårt att ens hålla den under tvågradersmålet.4

  1. Wood, A. et al. (2019) Nordic food systems for improved health and sustainability – Baseline assessment to inform transformation. Stockholm Resilience Centre Report.
  2. FAO, UNDP and UNEP. (2021) A multi-billion-dollar opportunity – Repurposing agricultural support to transform food systems. Rome, FAO.
  3. Europeiska kommissionen. (2020) Farm to Fork Strategy: For a fair, healthy and environmentally-friendly food system.
  4. Clark et al. (2020) Global food system emissions could preclude achieving the 1.5° and 2°C climate change targets. Science 370 (6517): 705-708.