Djurens Rätts nya bildmaterial visar kycklingarnas verklighet. Skriv under uppropet för att förbjuda turbokycklingar →

Djurens Rätt
Vad vi gör

För en vegovänlig livsmedelspolitik

Omställningen till mer växtbaserad mat måste öka takten, och för det behövs en ny livsmedelspolitik.

Djurens Rätt vill att Sverige sätter mål för kraftigt ökad produktion, förädling och konsumtion av växtbaserad mat. Målen behöver omfatta hela livsmedelskedjan och kopplas till konkreta åtgärder för genomförande. Stöden inom livsmedelsproduktionen behöver stötta omställningen till mer växtbaserat istället för att som nu nästan uteslutande gynna djuruppfödning och foderproduktion till djur.

Så arbetar Djurens Rätt för en ny och grönare livsmedelspolitik:

  • Kraftigt minskad köttkonsumtion till 2030.
    Djurens Rätt vill att Sverige antar mål om kraftigt minskad köttkonsumtion till 2030, med politiskt styrda verksamheter, inte minst kommuner, i fronten för genomförandet. När en ökad andel av maten är växtbaserad skapas också ekonomiskt utrymme att ställa högre djurskyddskrav på de animaliska livsmedel som köps in. Genom högre djurskyddskrav vid upphandlingar kan djurskyddet utvecklas både i Sverige och utomlands.
  • Främja produktion och konsumtion av växtbaserad mat.
    Djurens Rätt arbetar för att Sverige ska sätta mål för kraftigt ökad produktion, förädling och konsumtion av växtbaserad mat. Målen behöver omfatta hela livsmedelskedjan och kopplas till konkreta åtgärder för genomförande.
  • Likvärdiga konkurrensvillkor för växtbaserad mat.
    Djurens Rätt efterfrågar ett nytt ekonomiskt incitamentssystem för att främja ökad växtbaserad produktion. Livsmedelssystemet behöver frångå de traditionella subventionerna och istället stimulera innovation i utvecklingen av växtbaserade produkter, inklusive alternativa proteiner. Investeringar inom den senare sektorn behöver uppmuntras tydligare för att gynna utveckling och innovation av nya produkter. Parallellt behövs uppdateringar av regelverket för att avskaffa främjande/marknadsföring av animaliska produkter.

För Djurens Rätt är djuren den viktigaste anledningen till att ställa om livsmedelssystemet. Varje år föds miljarder djur upp och dödas för att bli livsmedel, trots att det i dag finns goda möjligheter att välja växtbaserade alternativ. En mer vegovänlig livsmedelspolitik kan bidra till att färre djur utnyttjas och dödas samtidigt som samhället kan uppnå betydande vinster för klimatet, miljön och folkhälsan.

Fakta och forskning om hållbarhetsaspekter hos livsmedelssystemet

Gynnar djur, människor och miljö

Dagens livsmedelssystem bidrar till klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och ohälsa. Samtidigt visar forskningen att en omställning till mer växtbaserad konsumtion kan ge betydande vinster för både människor, djur och miljö.

Enligt de nordiska näringsrekommendationerna från 2023 bör kosten vara övervägande växtbaserad med mycket grönsaker, baljväxter, frukt, bär och fullkorn samt ett begränsat intag av rött kött. För första gången vägs också miljö- och hållbarhetsperspektiv in i rekommendationerna, som slår fast att en kost som är bra för hälsan i de flesta fall också är bättre för miljön.1

Nödvändigt för att nå klimatmålen

Det globala livsmedelssystemet står för omkring en tredjedel av människans utsläpp av växthusgaser.2 Animaliska livsmedel står i sin tur för mer än hälften av utsläppen från den globala livsmedelsproduktionen.3 En växande mängd forskning visar att förändrade matvanor är en avgörande del av klimatomställningen.

Ny forskning publicerad i tidskriften Nature Climate Change visar att en global övergång till den så kallade Planetary Health Diet skulle kunna minska de globala utsläppen från livsmedelskonsumtionen avsevärt, främst genom att konsumtionen av rött kött minskar och ersätts med baljväxter och andra växtbaserade proteinkällor.1, 4, 5

Djurens Rätt anser att politiska styrmedel och offentliga satsningar bör främja produktion, innovation och konsumtion av växtbaserade livsmedel.

Djurfoder hotar den biologiska mångfalden

Jordbruket använder stora arealer mark och är en av de främsta drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald. Globalt används omkring 40 procent av den odlingsbara marken för att producera djurfoder.6, 7

Forskare bakom arbetet med de planetära gränserna lyfter livsmedelssystemet som en central faktor bakom flera av de miljökriser som världen står inför.8 En omställning till mer växtbaserad produktion och konsumtion kan minska trycket på mark, vatten och ekosystem och skapa bättre förutsättningar att återställa naturmiljöer.9

Offentliga medel bör stödja framtidens livsmedel

Djurens Rätt anser att offentliga stöd, forskningssatsningar och innovationsprogram i större utsträckning bör främja växtbaserade livsmedel och alternativa proteiner.

I dag går betydande resurser till djurfabriker och animalieproduktion, samtidigt som växtbaserade alternativ ofta har svårt att konkurrera på lika villkor. För att nå klimat-, miljö- och djurskyddsmål behöver samhällets styrmedel bidra till en livsmedelsproduktion som använder resurser mer effektivt och som minskar beroendet av animalier.1, 10

Begränsa antibiotikaresistens med minskad djuruppfödning

Antibiotikaresistens är ett av de största globala hoten mot folkhälsan. Internationella organisationer som FAO lyfter användningen av antimikrobiella läkemedel inom djurhållningen som en viktig faktor bakom utvecklingen och spridningen av resistenta bakterier.11

Även om Sverige har en relativt låg antibiotikaanvändning jämfört med många andra länder är den svenska livsmedelspolitiken en del av ett globalt sammanhang. En långsiktig omställning mot mer växtbaserade livsmedel kan bidra till att minska beroendet av djurfabriker och därmed också behovet av antibiotikaanvändning inom livsmedelssystemet.

  1. Nordic Nutrition Recommendations 2023: Integrating Environmental Aspects. Nordiska ministerrådet (2023)
  2. Crippa, M. et al. (2021) Food systems are responsible for a third of global anthropogenic GHG emissions, Nature Food 2: 198–209.
  3. Xu, X. et al. (2021) Global greenhouse gas emissions from animal-based foods are twice those of plant-based foods, Nature Food 2: 724–732.
  4. Li, Y. et al. (2024) Reducing climate change impacts from the global food system through diet shifts, Nature Climate Change 14: 943–953.
  5. Willett, W. et al. (2019) Food in the Anthropocene: the EAT-Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. The Lancet 393 (10170):447-492.
  6. Mottet, A., et al. (2017) Livestock: On our plates or eating at our table? A new analysis of the feed/food debate. Global Food Security 14: 1-8.
  7. IPBES (2019): Global assessment report on biodiversity and ecosystem services of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services. E. S. Brondizio, J. Settele, S. Díaz, and H. T. Ngo (editors). IPBES secretariat, Bonn, Germany.
  8. te Wierik, S. et al. (2023) Safe and Just Earth System Boundaries, Nature Food 6: 1153–1163.
  9. FAO (2019) The State of the World's Biodiversity for Food and Agriculture. Bélanger, J. & Pilling, D. (red.). Rom: FAO.
  10. FAO, UNDP and UNEP. (2021) A multi-billion-dollar opportunity – Repurposing agricultural support to transform food systems. Rome, FAO.
  11. FAO (2025) FAO’s work on antimicrobial resistance in agrifood systems under the 2021–2025 action plan: Progress and perspectives. Rom: FAO.