Intervju: Forskning om könssortering av ägg

Simão Monteiro Belo dos Santos närmar sig slutet av sin doktorandtid vid universitetet KU Leuven i Belgien. Hans forskning gäller könssorteringsteknik som kan identifiera kycklingens kön före kläckning – en teknik som kan stoppa dödandet av tuppkycklingar i äggindustrin. 

 

Vad handlar din doktorandforskning om?  
– Min doktorandforskning handlar om könssortering av ägg, alltså att bestämma kycklingens kön redan i ägget. Det är den föredragna metoden för att undvika avlivning av nykläckta tuppkycklingar inom äggindustrin, eftersom dessa annars inte har någon användning i produktionen. Under min doktorandutbildning kartlade jag, tillsammans med Matthias Corion och med stöd av våra handledare, den vetenskapliga litteraturen och patent på befintliga tekniker. Därefter valde vi ut och vidareutvecklade de som vi ansåg vara mest lovande.  

I mitt fall fokuserar jag på en mikrofluidisk plattform för detektering av gener specifika för honor. Dessa plattformar använder sig av små kanaler för att hantera mycket små vätskevolymer, vilket möjliggör snabb och potentiellt skalbar genetisk analys. 

 

Vilka är för- och nackdelarna med könssorteringstekniken?  
– Den mest uppenbara fördelen är att man slipper avliva dagsgamla tuppkycklingar – det är därför vi bedriver denna forskning. Men teknikerna kan också bidra till produktionsoptimering, till exempel bättre utnyttjande av utrymmet i kläckmaskiner, vilket kan minska energikostnader. De kan även möjliggöra analyser av flera parametrar, som hälsa eller fertilitet.   

Tekniken löser dock inte alla problem. Priset kommer att stiga, och vissa tekniker ger upphov till kemiskt avfall som påverkar hållbarheten. Den största etiska osäkerheten gäller smärtupplevelse – det finns olika uppfattningar om när embryon kan uppleva smärta. Det finns en mycket stor fråga kring detta, och det är ganska viktigt att lösa den och faktiskt ha konkreta data, kanske med hjälp av oberoende forskning och stora valideringsuppsättningar. 

 

Finns det några vanliga missförstånd kring könssortering av ägg?  
– Ett vanligt missförstånd är när folk säger: “Varför äter man inte bara tuppkycklingarna?” Då förklarar jag att det handlar om två olika industrier– värphöns för äggproduktion och slaktkycklingar för kött – och raser som används för äggproduktion är inte effektiva för köttproduktion.  

Mer generellt är många människor ganska bortkopplade från hur livsmedelsproduktion fungerar. Därför behöver man ofta börja med att förklara grunderna, som skillnaden mellan slaktkycklingar och värphöns, varefter folk också börjar förstå några av de utmaningar som är förknippade med dagens produktionssystem. 

 

Du söker en postdoktorstjänst med fokus på att utveckla organ-på-chip-plattformar och avancerade in vitro-modeller för att minska användningen av djur i forskning – kan du berätta mer om det?  

– Organ-på-chip-plattformar är mikrofluidiska system där man placerar celler, till exempel barriärceller eller organoider, i små kanaler och låter vätskor flöda genom systemet för att efterlikna organfunktioner på liten skala. Jämfört med vanliga 2D-cellkulturer kan de vara mer fysiologiskt relevanta eftersom kroppen är dynamisk – flöden, perfusion, interaktioner.  

Jämfört med in vivo-djurmodeller kan de använda celler som är relevanta för människor, till och med direkt från patienter, och vi bör undvika att använda djur så mycket som möjligt för att undvika djurlidande.

 

Läs mer

Så arbetar Djurens Rätt för tuppkycklingarna

Så arbetar Djurens Rätt för att fasa ut djurförsök

Krav på regeringen: Stoppa dödandet av tuppkycklingar