Djurens Rätt
Massvis med gula små kycklingar.
Djur i djurfabrikerna

Tuppkycklingar

Ungefär 6 miljoner tuppkycklingar dödas under sin första levnadsdag i Sverige varje år, bara för att de inte anses ekonomiskt lönsamma för äggindustrin. De dödas oftast genom att gasas ihjäl, men det är också lagligt att mala ned dem levande. 

Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar aktivt för att se till att massdödandet av tuppkycklingar stoppas, både i Sverige och i EU.  

Så arbetar Djurens Rätt för tuppkycklingarna:

  • Informerar allmänheten om situationen för tuppkycklingarna i Sverige. Djurens Rätt driver också kampanjen “Stoppa massdödandet av tuppkycklingar”, där vi uppmanar svenska politiker och makthavare att agera. Klicka här för att skriva under och komma till kampanjen. 
  • Sätter press på politiker och myndigheter att förändra lagarna som påverkar tuppkycklingar, både i Sverige och på EU-nivå. 
  • Driver inspirationssajten Välj Vego som ska göra det lättare för fler att välja bort ägg. 
Tuppkycklingar

De tre största problemen

Dagsgamla kycklingar bland ägg och äggskal

Korta liv

Tuppkycklingar dödas under sin första levnadsdag, enbart för att de anses vara olönsamma för äggindustrin. Minst 16 000 nykläckta tuppkycklingar dödas varje dag i Sverige.

Kycklingar på ett rullande band på ett kläckeri.

Plågsam död

Efter bara en dag i livet dödas tuppkycklingarna genom att gasas ihjäl, men det är också lagligt att mala ned dem levande. Dessa metoder leder till rädsla, smärta och lidande hos tuppkycklingarna.  

Massa ägg som ligger i en metallställning.

Lösningar används inte

Det finns tillgängliga alternativ som kan stoppa massdödandet av tuppkycklingar, som könssortering av ägg och så kallade duala raser, och dessa metoder används redan i andra länder. I Sverige används inte någon alternativ metod trots att möjligheterna finns. 

Tuppkycklingar

Problemen med dödandet av tuppkycklingar

Ungefär 6 miljoner tuppkycklingar dödas varje år, enbart för att de inte anses ha ett ekonomiskt värde för äggindustrin. I Sverige är det vanligast att gasa ihjäl tuppkycklingarna, men att mala ned dem levande är också lagligt. Lösningar på problemen finns och används av andra länder, som könssortering av ägg, men Sverige har ännu inte implementerat dessa alternativ vilket gör att massdödandet fortsätter. 

Korta liv  

Hälften av alla kycklingar som kläcks är tuppkycklingar. Eftersom det kläcks fram ungefär 6 miljoner hönor till äggfabriker i Sverige varje år, innebär det att även 6 miljoner1 tuppkycklingar kläcks. Kycklingarna kläcks fram på ett kläckeri där de först läggs i en ruvare i 18 dagar, en speciell maskin som kontrollerar temperatur och luftfuktighet, för att sedan flyttas över till kläckningsmaskiner där äggen börjar kläckas efter ungefär 3 dagar.2 När tillräckligt många av äggen har kläckts, transporteras kycklingarna på ett löpande band och könssorteras genom att människor tittar på deras könsöppning eller vingar. 

Hönorna transporteras vidare till äggfabrikerna, medan tuppkycklingarna dödas under sin första levnadsdag. Det innebär att minst 16 000 nykläckta tuppkycklingar mister sina liv varje dag i Sverige, enbart då de anses vara olönsamma för äggindustrin. Tuppar av värphybrid anses inte vara tillräckligt snabbväxande och muskelsättande för köttproduktion, och kan inte lägga ägg.  

Plågsam död 

I Sverige är det vanligast att döda nykläckta tuppkycklingar genom att gasa ihjäl dem med koldioxid, men det är också lagligt att mala ned dem levande (maceration) eller genom vridning av nacken (halsdislokation). “Enstaka okläckta eller halvkläckta fågelungar får även avlivas genom krossning på annat sätt”,3 står det i djurskyddslagstiftningen, men det framgår inte vad “annat sätt” är.   

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har rapporterat om risker och relaterade välfärdskonsekvenser i samband med metoderna som användas för att döda tuppkycklingar. 4 EFSA nämner bland annat att användningen av koldioxid för att gasa ihjäl tuppkycklingar leder till oundvikliga välfärdskonsekvenser såsom andningssvårigheter, rädsla och smärta. Maceration, som innebär att mala ned tuppkycklingarna levande, kan också leda till rädsla och smärta. 

Alternativa metoder används inte 

Massdödandet av tuppkycklingar är inte längre ett problem i andra medlemsstater i EU som har valt att gå längre än Sverige. Tyskland och Frankrike är exempel på länder där det finns förbud mot det systematiska massdödandet av tuppkycklingar som sker i äggfabriker, och teknik som kan könssortera kycklingarna redan i äggen har istället främjats.  

Könssortering av ägg 

Könsbestämning av ägg, även kallad in-ovo sexing, är en teknologi som gör det möjligt att sortera ut tuppkycklingarna redan innan de har hunnit kläckas. Det finns olika metoder på marknaden, och flera håller på att utvecklas. Teknik som könsbestämmer ägg finns redan på kläckerier i bland annat Norge, Tyskland, Frankrike, Italien, USA och Brasilien.  

Tuppkycklingar utsätt för lidande när de dödas under sin första levnadsdag, men förmågan att känna och bearbeta smärta har utvecklats redan i ägget. Forskningen är dock inte enig om exakt när kycklingfostret utvecklar förmågan att uppleva smärta, då olika studier pekar på tidpunkter runt dag 11,5 dag 13,6 och dag 16–177. Könssortering bör därför ske så tidigt som möjligt för att minska riskerna för lidande, gärna innan dag sju i kläckmaskinen.8 

Duala raser 

Könssortering löser dock inte de djurskydd- och etiska problemen med djurfabriker. Ett annat alternativ är då att ställa om äggindustrin till så kallade duala raser. Det är raser där hönorna lägger förhållandevis många ägg, och tupparna växer snabbare och är mer muskelsättande än tuppar från hönsraser som har avlats för hög äggproduktion. Användningen av duala raser skulle åtgärda problemet med dödandet av nykläckta tuppkycklingar och även minska lidandet i ägg- och köttindustrin, då duala raser har visat på färre djurvälfärdsproblem än hönor och turbokycklingar som har avlats för hög produktion.9,10,11 Införandet av duala raser behöver göras i samband med större andel växtbaserad produktion och konsumtion, för att inte öka antalet djur i djurfabriker. 

Läs rapporten Att sluta döda tuppkycklingar
  1. Uppskattningen utgår från Jordbruksverkets statistik Lantbrukets djur. Hönor i den svenska äggindustrin slaktas efter ungefär 75 veckor, vilket gör att nya hönor behöver kläckas fram för att ersätta de andra. Det innebär att ungefär 52/75 ≈ 69 % av det totala antalet hönor i äggindustrin behöver kläckas fram. Eftersom hälften av alla ägg som kläcks är tuppkycklingar, innebär det att antalet tuppkycklingar som avlivas per år kan uppskattas till omkring 69 % av antalet hönor i den svenska äggindustrin.
  2. SLU, avel och kläckning. Hemsida: Avel och kläckning | slu.se. Sidan besökt 2026-04-08
  3. Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur; SJVFS 2020:22, saknr L 22. 9 kap. 13 §
  4. Welfare, E. P. O. a. H. A., Nielsen, S. S., Alvarez, J., Bicout, D. J., Calistri, P., Depner, K., Drewe, J. A., Garin‐Bastuji, B., Rojas, J. L. G., Schmidt, C. G., Chueca, M. Á. M., Roberts, H. C., Sihvonen, L. H., Spoolder, H., Stahl, K., Calvo, A. V., Viltrop, A., Winckler, C., Candiani, D., . . . Michel, V. (2019). Killing for purposes other than slaughter: poultry. EFSA Journal, 17(11), e05850.
  5. The American Veterinary Medical Association (2013) AVMA Guidelines for the Euthanasia of Animals: 2013 Edition. s. 67.
  6. Klinikum rechts der Isar, Technische Universität München (2023) Projektzusammenfassung: Schmerzempfinden bei Hühnerembryonen.
  7. Petrik, M. T., & Petrik, J. J. (2026). Onset of nociception and pain perception in chicken embryos – a review. World S Poultry Science Journal, 1–10.
  8. Scientific Services of the German Parliament, Wissenschaftliche Dienste des Deutschen Bundestages (2017) Sachstand zum Schmerzempfinden von Hühnerembryonen - WD 8 - 3000 - 030/17.
  9. Malchow, J., Eusemann, B. K., Petow, S., Krause, E. T., & Schrader, L. (2022). Productive performance, perching behavior, keel bone and other health aspects in dual-purpose compared to conventional laying hens. Poultry Science, 101(11), 102095.
  10. Malchow, J., & Schrader, L. (2021). Effects of an elevated platform on welfare aspects in male conventional broilers and Dual-Purpose chickens. Frontiers in Veterinary Science, 8, 660602.
  11. Rieke, L., Spindler, B., Zylka, I., Kemper, N., & Giersberg, M. F. (2021). Pecking behavior in conventional layer hybrids and Dual-Purpose hens throughout the laying period. Frontiers in Veterinary Science, 8, 660400.
Stöd oss

Hjälp oss i arbetet för tuppkycklingarna!

Djurens Rätt arbetar för de djur som är flest och har det sämst. Tack vare ditt stöd kan vi förändra tuppkycklingarnas situation i djurfabrikerna.

Bli medlem