Är djurvälfärd tillbaka på EU:s agenda?

Redan innan strategierna släpptes skickade Djurens Rätt ett brev till kommissionen via Eurogroup for Animals med titeln Stoppa pandemier – börja här. I brevet fanns förslag på vad som behöver ingå i strategierna för att djurskyddet skulle stärkas, särskilt med tanke på rådande pandemi.

– Vi kan med glädje konstatera att kommissionen har tagit stora delar av våra rekommendationer till sig. Men vi ser att det fortfarande finns mycket att jobba vidare på för att djur ska få det bättre i hela unionen, säger Camilla Bergvall, förbundsordförande för Djurens Rätt.

Farm-to-fork prioriterar uppdaterad lagstiftning

Strategin “Farm-to-Fork” (Jord till Bord) för glädjande nog med sig besked om uppdaterad djurskyddslagstiftning och kontroll för att stärka djurskyddet inom unionen. Framförallt gäller det lagstiftningen kring transporter och slakt av djur, men även möjligheter att fler djurslagsspecifika lagstiftningar grundas på EU-nivå. Där finns det exempelvis möjlighet att burhållning av hönor kan förbjudas. Även fiskarna i vattenbruket nämns i strategin vilket öppnar upp för att de äntligen kan få en egen skyddande lagstiftning.

I andra delar är strategin mindre ambitiös. Kommissionen nämner exempelvis att växtbaserad kost och en minskad köttkonsumtion är bra för hälsa och miljö, men inget om hur sådana konsumtionsmönster ska förespråkas. I en tidigare version fanns det med en skrivelse om att stoppa all typ av EU-finansierad marknadsföring av kött, som 2019 års kampanj “gilla gris” , medan nuvarande skrivelse enbart avser utreda om hur de kan öka marknadsföringen av konsumtion som kommer från hållbar livsmedelsproduktion. Något som i praktiken fortfarande kan innebära skattefinansierad marknadsföring av kött, beroende på vilken aspekt av hållbarhet de tittar på.

En annan viktig aspekt som saknas i strategin är den tydliga kopplingen mellan industriell djurhållning och risk för smittspridning. Däremot behandlas risken för att animaliska produkter som importeras inte följer EUs djurskyddslagstiftning och att handelsavtal ska inkludera djurvälfärd i större utsträckning i framtiden. Det är mycket välkommet från både djurskyddsorganisationer och producenter.

– Dokumentet är historiskt på så många vis, genom att öppna dörren till en potentiellt bättre värld både för djur inom och utanför EU. Villigheten att förbättra och stärka djurskyddslagstiftningen inom EU visar att de lyssnat på medborgarnas oro över djurs välfärd. Men för det krävs en stor dos av beslutsamhet och resurser, säger Reineke Hameleers, VD för Eurogroup for Animals.

Strategin över biologisk mångfald missar den stora handeln med levande djur

Strategin över biologisk mångfald innehåller flera initiativ för att få till ett starkt Art- och habitatdirektiv för att skydda arter inom Europa. Minst 30 % av EU ska vara skyddad mark och hav till 2030, och elfenbenshandeln ska regleras ytterligare. Även den olagliga handeln med vilda djur ska kontrolleras mer. Det är ett viktigt arbete som kommer minska risken för hemska smuggelfall där djur binds upp och transporteras på små ytor för att inte upptäckas. Det minskar även riskerna för införande av zoonotiska smittor, i kombination med ambitionen i strategin att minska handeln med vilda djur överhuvudtaget. Sådan handel och tillhörande köttmarknader ligger ofta bakom virusutbrott som drabbar människor direkt från djur. Det handlar om köttmarknader som fortfarande finns inom EU, likt i Kina.

Men det finns en risk att det arbetet inte räcker. Även den lagliga handeln med djur påverkar den biologiska mångfalden och djurvälfärden, för att inte tala om smittoriskerna det utgör. En “positiv lista” för vilka exotiska arter som är mer lämpliga att hållas som familjedjur, vore en mycket behövlig del av kommande förebyggande arbete. Det skulle öka välfärden för de djur som hålls i fångenskap och minska all handel med levande djur mellan EU-länder. Något som vore väldigt lämpligt i enlighet med strategins princip om att inte göra någon skada (Do No Harm).

Vägen framåt

– Djurens Rätt kommer nu se till att de här strategierna följs tillsammans med ytterligare rekommendationer vi anser att kommissionen missat. Det här gör vi tillsammans med Eurogroup for Animals och alla deras medlemsorganisationer, säger Camilla Bergvall, förbundsordförande för Djurens Rätt.

Båda strategierna erkänner att handel med vilda djur och att industriell djurhållning tillsammans har stora förbättringsområden. Även CAP, the Common Agricultural Policy, nämns som ett viktigt verktyg för att nå strategiernas mål, vilket tyder på en integrering av flera arbetsområden i arbetet.

Läs hela pressmeddelandet från Eurogroup for Animals här.

Fakta & begrepp

European Green Deal: Flera policys som Europeiska kommissionen föreslagit för att göra Europa klimatneutralt till 2050. Presenterades i december 2019, och innehåll har delgivits med jämna mellanrum sedan dess. Farm-to-fork och Biodiversity strategy är del av paketet.

Farm-to-fork: Översätts ibland som “Jord till Bord” på svenska. En strategiplan inom Green Deal för att skapa en hållbar livsmedelsproduktion till 2050 inom Europa, vad gäller bland annat bekämpningsmedel, djurvälfärd och stöd till lantbruk.

Biodiversity strategy: En strategi inom Green Deal för att öka den biologiska mångfalden inom unionen genom att bland annat plantera träd samt skydda mark, hav och djur.

CAP: Den gemensamma lantbrukspolicyn inom unionen som funnits sedan 1962. Har sedan dess varit en stor del av EUs budget och finansierat köttindustrin bland annat. Policyn bestämmer vilka stöd lantbrukare inom unionen ska få. CAP ska undergå förändringar inom kort, med eventuell anpassning till Green Deal, men förhandlingar har skjutits upp på grund av coronakrisen.