Arlagården - inget enskilt fall

Det var i januari i år som SVT:s Uppdrag granskning avslöjade allvarlig vanvård av djur på en stor mjölkgård i Hälsingland som levererade mjölk till Arla. Bilderna i programmet visade mycket magra djur som tvingades stå, gå och ligga ned i sin egen avföring. Filmen ska enligt SVT ha filmats i början av december 2019. Sedan dess har djur slaktats och gården har sålts.

I den kartläggning över djurskyddsbrister på mjölkproducerande gårdar, som SVT gjort, framkom det att under 2019 förekom det brister på 210 gårdar, varav 38 av dem levererar mjölk till Arla. Vid sex av de 210 gårdarna med brister är djurägarna förtroendevalda inom LRF. Brister som nämns är att djur inte fått den vård de behövt, djur har varit kraftigt gödselförorenade och döda kalvar har inte uppmärksammats eller flyttats. 

– Det är tydligt att missförhållanden som de i fallet med Arlagården inte är ett undantag, utan det är en del av hur mjölkindustrin ser ut idag. Djuren är där för att producera och det är inte deras bästa som sätts i första rummet, säger Camilla Bergvall, förbundsordförande för Djurens Rätt.

Ett mål för länsstyrelsernas djurskyddskontroll är att minst 10 procent av gårdarna ska kontrolleras varje år. Under 2019 blev det genomsnittliga resultatet 7,5 procent. Enligt Henriette Bonde, chef på djurskyddsenheten vid Länsstyrelsen Skåne blir konsekvensen av att djurskyddskontroller inte hinns med, att djuren blir lidande. Några av de vanligaste bristerna vid kontroller av nötkreatur är enligt Jordbruksverket framför allt smutsiga djur och andra brister kopplade till denna punkt, såsom renhållning, rena liggytor och strömedel. Icke tillfredsställande rena djur den absolut vanligaste bristen vid kontroller av nötkreatur och år 2019 låg andelen kontroller med denna brist på 24 procent. Att djuren inte hade godtagbart hull var en brist i drygt 10 procent av kontrollerna.

– Djuren i livsmedelsindustrin befinner sig verkligen i en utsatt situation. Djurskyddskontrollen har en mycket viktig funktion, att resurserna är så begränsade att gårdarna i snitt inte får ett kontrollbesök ens vart tionde år är oacceptabelt, säger Linda Björklund, etolog på Djurens Rätt.

Inom mjölkproduktionen finns det flera riskfaktorer för låg djurvälfärd. Många djur hålls på liten yta, oftast inomhus och på hårda underlag. Fokus på produktion leder till sjukdom som till exempel juverinflammationer. Djurens möjligheter till naturligt beteende är starkt begränsade i och med att deras möjligheter till rörelse är små, särskilt om de hålls uppbundna men också i lösdriftssystemen. Den viktiga tiden tillsammans för moderdjur och unge existerar inte eftersom kalven oftast tas direkt från kon efter födseln.

Djurens Rätt fortsätter arbetet med att få djurens behov att prioriteras upp, på alla plan i samhället

• Vi uppmanar regeringen att tillsätta mer resurser till djurskyddskontrollen. Det behövs också en statlig offentlig utredning för att klargöra om djurskyddskontrollen som utförs av länsstyrelserna fungerar ändamålsenligt.
• Brott mot djur måste prioriteras högre av rättsväsendet. Nyligen mottog landsbygdsministern en utredning om straff och andra sanktioner vid brott mot djur (SOU 2020:7). I utredningen föreslås bland annat att en ny brottsrubricering grovt djurplågeribrott införs i brottsbalken. Från Djurens Rätts sida ser vi att förslaget om grovt djurplågeri i utredningen innebär en tydlig markering från samhällets sida mot djurplågeri, som vi länge efterfrågat.
• Djurskyddslagens paragraf om djurs rätt till naturligt beteende måste omsättas i praktiken vilket bland annat innebär att kor och kalvar ska få vara tillsammans till den naturliga tiden för avvänjning, alla nötdjur ska ha möjlighet till sociala interaktioner och till rörelse och vila på mjukt underlag.
• Betesrätten behöver utökas så att den omfattar också kalvar och ungtjurar.
• Avel, hantering och hållning måste fokusera mer på djurvälfärd och mindre på produktion. 
• För djurens skull, välj vego både vad gäller mjölk och kött. Mjölk- och köttindustrin är nära sammankopplade. Omkring 60 procent av det nötkött som produceras i Sverige kommer från djuren i mjölkindustrin.

Läs mer

• Uppdrag Granskning: Arlagården
• Uppdrag gransknings uppföljning: Arlagården - fortsättningen
• SVT Nyheter: Se filmen inifrån Arla-gården – där korna ligger i avföring: ”Bland det värsta jag sett”
• Oacceptabel vanvård av kor avslöjad på Arlagård